Detta examensarbete är i samarbete med företaget Skultuna 1607. Arbetets utmaning är att skapa en serie, innefattande två designlösningar, av kontorstillbehör, som bidrar till att åtgärda problemet att inte känna arbetsro, -motivation, trivsel och ordning vid hemarbete. Utöver det är det slutgiltiga resultatet ämnat att spegla Skultunas formspråk så mycket som möjligt. Arbetet följer en iterativ designprocess som består av tre faser, den analytiska fasen, kreativa fasen och presentationsfasen. Rapporten redovisar processen och resultatet av projektets utmaning.   I den analytiska fasen hämtades nödvändig kunskap om ämnet genom att bland annat söka fakta och utföra en enkätundersökning. Den analytiska fasen resulterade dels i insikten att många människor efter covid-19 pandemin väljer att arbeta hemifrån via något typ av hemmakontor.   Att gå från att arbeta på en fast arbetsplats till att arbeta hemifrån, kan medföra problemet som även blev arbetets utmaning. Ytterligare en genomförd undersökningsmetod visade att människor bryr sig mycket om att ha estetiskt tilltalande kontorstillbehör och att hålla ordning i sin arbetsplats. Därefter gick arbetet in i den kreativa fasen där idégenereringar utfördes. Efter utvärderande av idégenereringarna, påbörjades skisser i 3D-program följt av prototypande och tester. Detta gav insikter som ledde till justeringar av designkonceptet för att bättre uppfylla användarens behov, vilka fastställdes i den analytiska fasen. Detta resulterade i två produktkoncept till projektets serie av kontorstillbehör. Den första produkten vars syfte är att förvara och organisera pennor men även ger användaren möjlighet att förvara valfria föremål samt den andra produkten i serien som resulterade i en station till användarens mobiltelefon. Denna ger användaren möjlighet till att ladda mobilen samtidigt som den befinner sig i stationen. Därmed tillåter detta användaren att delta i exempelvis mobila videomöten eller telefonsamtal vid hemarbete utan att manuellt hålla i telefonen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en inventering för på vilket sätt ritualer påverkar anställdas trivsel, uppskattning, gemenskap, motivation och missnöje på deras arbetsplats. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats där teorin samlades in innan insamling av empiri. Insamlingsmetoden för uppsatsen var intervjuer och det genomfördes 30 stycken utifrån ett bekvämlighetsurval i Kalmar län. Insamlat material analyserades noggrant för att se på vilket sätt ritualer påverkar anställda. Resultatet jämfördes med tidigare forskning för att se om tidigare teorier stämde överens eller skiljde sig från resultatet i vår undersökning. Slutsatser: Uppsatsens resultat visar att anställda påverkas av ritualer på arbetsplatsen. Det framgår också att det uppkommit skillnader från tidigare forskning jämfört med vår undersökning. Ritualer påverkar majoriteten av de anställda positivt, men det har även framgått att ritualer tenderar att leda till missnöje.

I den reviderade läroplanen för förskolan (2016) lyfts vikten av att pedagoger och förskolan ska stimulera barnen till att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Kommunikation är ett aktuellt och viktigt ämne och utifrån detta kommer vår studie till vårt examensarbete att handla om ”den kommunikativa pedagogiken” i förskolan. Studien är en uppföljning av ett utvecklingsprojekt om ”den kommunikativa pedagogiken”, där syftet har varit att följa upp hur sju förskolor använder sig av och arbetar med pedagogiken på sin arbetsplats idag. En kvantitativ webbenkätundersökning har gjorts, där pedagoger på förskolorna har fått ta del av enkäten digitalt via en länk. Detta har gjorts för att få fram så konkreta och utvärderingsbara svar som möjligt. Resultatet visade på att svaren vi fått in lyfter vår teoretiska utgångspunkt med det interaktionistiska perspektivet, då vi kan se att samverkan, samspel och ömsesidig påverkan har en stor roll för interaktionen människor emellan. I resultatet får vi svar på våra frågeställningar som även besvarar vårt syfte med om ”den kommunikativa pedagogiken” lever kvar inom verksamheten. Uppföljningsstudien kan fungera som en inspiration till hur man som pedagog kan arbeta med denna form av pedagogik i förskolan.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de faktorer som är viktiga i arbetet med flerspråkiga elever i klassundervisningen. Studien redogör för hur undervisning bör utformas för att andraspråkselever ska lära och trivas i skolan. Studien behandlar främst forskning som utförts i grundskolans lägre årskurser. Litteraturstudiens resultat är baserat på 16 vetenskapliga artiklar och har strukturerats i olika teman som svarar mot syftet. Faktorer som stödjer andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling har ordnats i sju teman. Dessa är höga förväntningar och utmanande uppgifter, lärares medvetna språkanvändning, explicit undervisning av språkregister, stöttning, stort talutrymme för elever, språkstöd samt meningsfull och motiverande undervisning. Därefter följer de faktorer som är betydelsefulla för andraspråkselevers trivsel i två teman. Dessa är se värdet av mångfald samt trygghet och gemenskap. I den avslutande diskussionen behandlas tre områden som är övergripande för resultatet. Först diskuteras hur undervisning ska tillgodose balansen mellan andraspråkselevers behov av förståelse och utmaning. Därefter diskuteras vikten av att språket är i centrum för ämnesundervisningen för att främja andraspråksutvecklingen. Slutligen resoneras det kring huruvida andraspråkselevers trivsel är en förutsättning för lärande.

Syftet med den här studien var att lyfta fram elevers egna röster kring trygghet och trivsel i deras fritidshemsmiljö. Vi har använt oss av en berättande metod i form av samtalspromenader på två fritidshem i socioekonomiskt skilda områden. Våra resultat visar att barnen i stor utsträckning pekar ut samma miljöer i samband med trivsel och trygghet, vi fann dock att dessa miljöer ofta tenderade att vara könade, samt att åldern hade stor betydelse för makt i fritidshemmets praktik. I vår analys har vi använt oss av det intersektionella perspektivet vilket ser till hur människors olika kategorier påverkar människors upplevelser och livsvillkor. En av våra slutsatser i och med den här studien är att elevers kategorier av kön, klass och ålder spelar in för deras upplevelser av trivsel och trygghet på fritidshem.

Det finns mycket forskning kring varför socialsekreterare väljer att inte stanna kvar på sin arbetsplats. Denna uppsats fokuserar på motsatsen, det positiva med att arbeta på socialtjänsten. Syftet med uppsatsen är att sammanställa vad kandidatuppsatser beskriver som de faktorer som får socialsekreterare att stanna kvar på sin arbetsplats. Ambitionen med arbetet har varit att lyfta fram den forskning som redan finns om det som får socialsekreterare att stanna kvar.   Metoden för studien har varit en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Resultatet är hämtat från kandidatuppsatser för att belysa det som står skrivet kring detta ämne. Det har framkommit att de största anledningarna till att socialsekreterare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats är stödet och relationen till både kollegor och chef, att känna att det är meningsfullt att arbeta med människor och även att arbetet är flexibelt och att det ger ett stort handlingsutrymme. Extern motivation, såsom lön och möjlighet till vidareutbildning är en motiverande faktor men inte avgörande för att socialsekreterare väljer att stanna på sin arbetsplats.

Sjuksköterskeprofessionen innebär att vara ledare och självständigt ansvaraför omvårdnaden. Sjuksköterskors trivsel på arbetet påverkas av en rad faktorer, exempelvis arbetsbelastning och att ha meningsfulla arbetsuppgifter. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställakunskap om hur ledarskapet påverkade omvårdnaden och sjuksköterskans trivsel på arbetet. För att svara på syftet formuleradestrefrågeställningar:Vilka ledarskapsstilar använder sjuksköterskor?Hur påverkarledarskapet patientsäkerheten, kvaliteten på vården samt produktivitet och effektivitet?Hur påverkar organisationens ledarskap sjuksköterskors trivsel på arbetet?18 artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Den systematiska litteraturöversiktenresulterade i niokategorier fördelade på de trefrågeställningarna. Resultatet visadeatt sjuksköterskor och deras chefer använde sig av en mängd olika ledarskapsstilar. Organisationens och chefernas ledarskap påverkade sjuksköterskornas trivsel på arbetet genom att de tydliggjorde organisationens mål. Goda relationer, tydlig kommunikationoch att vara rättvis var egenskaper som en ledare borde ha. Bristande stöd från ledning samt hög arbetsbelastning minskade sjuksköterskors trivsel på arbetet. Sjuksköterskornas ledarskap påverkade patientsäkerheten, kvaliteten på vården samt produktivitetoch effektivitet i sjuksköterskornas arbete. Sammanfattningsvis borde det ligga i organisationens intresse att sjuksköterskor trivs på sitt arbete, eftersom att hög arbetsbelastning och hög personalomsättning leder till dålig kvalitet på vården och låg patientsäkerhet. Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sin egen ledarskapsstil och dess påverkan på teamet och vården.

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel. I intervjuerna har barnen fått uttrycka sig om viktiga trivselfaktorer, dels faktorer de själva tar upp som viktiga för trivseln samt de faktorer som hittats i litteratur. De redogör även för sin egen trivsel på det fritidshem där de är.ResultatBarnens svar analyserars utifrån den teori och den litteratur som används i studien. Resultatet var mycket varierat. Barnen hade olika uppfattningar. På grund av detta var det svårt att dra generella slutsatser. Några generella drag gick dock att utläsa. Aktiviteter och kompisar föreföll vara viktigt för trivseln och barnen verkade trivas ganska bra. Ett annat generellt drag var att barnen hade olika åsikter. Ett undantag fanns dock då barnen på Ängens skola var eniga om att mellanmålet där var dåligt. Det kan vara av stor vikt att personalen lyssnar till de barn som finns på just deras fritidsavdelning. Då kan verksamheten anpassas efter de aktuella barnens intressen och behov, eftersom dessa är olika från individ till individ. / Program: Lärarutbildningen

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel. I intervjuerna har barnen fått uttrycka sig om viktiga trivselfaktorer, dels faktorer de själva tar upp som viktiga för trivseln samt de faktorer som hittats i litteratur. De redogör även för sin egen trivsel på det fritidshem där de är.ResultatBarnens svar analyserars utifrån den teori och den litteratur som används i studien. Resultatet var mycket varierat. Barnen hade olika uppfattningar. På grund av detta var det svårt att dra generella slutsatser. Några generella drag gick dock att utläsa. Aktiviteter och kompisar föreföll vara viktigt för trivseln och barnen verkade trivas ganska bra. Ett annat generellt drag var att barnen hade olika åsikter. Ett undantag fanns dock då barnen på Ängens skola var eniga om att mellanmålet där var dåligt. Det kan vara av stor vikt att personalen lyssnar till de barn som finns på just deras fritidsavdelning. Då kan verksamheten anpassas efter de aktuella barnens intressen och behov, eftersom dessa är olika från individ till individ. / Program: Lärarutbildningen

AbstraktUndersökningens syfte är att undersöka vilka faktorer som motiverar anställda att stanna kvar på sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlängningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behålla sina anställda.Följande frågeställningar utgör studiens röda tråd: Vilka motiv uppger anställda som viktiga för att trivas på sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anställda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tänkas påverka de anställda till att stanna kvar på arbetsplatsen?För att få svar på dessa frågor har åtta personer intervjuats på ett företag. Tillvägagångssättet är kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna får utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger även den tillfredsställelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stärker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och självbestämmande är viktiga faktorer för de anställdas trivsel och motivation; god stämning har avgörande betydelse för den anställdes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback är motivationsskapande men om det saknas inträder vantrivsel vilket kan få den anställde att söka sig bort. / <p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to investigate what factors motivate employees to remain with the same employer taking into consideration work satisfaction and motivation; Furthermore, the paper essays to reflect on how the company should go about in keeping its employees.</p><p>The main thread is constituted by the following questions: what factors are mentioned to stimulate work satisfaction? What factors create work motivation among the employees? How is it possible for work-related satisfaction and motivation to affect employees to remain with their employer?</p><p>In acquiring answers to these questions eight people with the same company, have been interviewed. The process is, therefore, a qualitative one. Results shows that: If the respondents are given challenging assignments with variation motivation increases; A finished project gives a sense of pleasure; Advancement and responsibility plays a big role; Development of competence and work related education strengthens the employee in his/her profession; Flexibility and a sense of freedom are important factors to well-being and motivation; A good atmosphere is of utmost importance for the employees continued satisfaction; Feedback stimulates motivation but if it´s lacking it may cause the employee to look for jobs elsewhere.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>