Det finns många faktorer som driver och formar utvecklingen i samhället. Dels ny teknik som erövras och påverkar sin omgivning, dels människan som också är en viktig komponent i utvecklingen. Det är svårt att förutse då vi konstant ändrar vårt sätt att leva. Institutionerna, dvs hur vi organiserar oss med koppling till vår omvärld blir också en betydande faktor som driver utveckling. Det finns knappt 5 miljoner bostäder i Sverige, 1,1 miljoner utav dessa är bostadsrätter där en lekmannastyrelse får i uppdrag att driva förvaltningen som innefattar hållbart och löpande fastighetsunderhåll och långsiktigt hållbar ekonomi. I en tid av konstant utveckling med digitalisering i fokus så krävs nytänkande och anpassningar i dess omvärld. Ny smart teknik lovar kvalitetssäkrad och effektiva lösningar på återkommande analoga vardagssysslor både i privatlivet men också för fastighetsägare. Det finns en betalningsvilja för smart teknik bland bostadsrättsföreningar, men kännedomen om den nya tekniken är låg. För att fatta beslut om investeringar krävs tydlig information, säkrad avkastning och upplevelse av att leverantören har god kompetens. Vid nyproduktion av flerbostadshus finns ett hållbarhetstänk med en tanke på att huset ska leva i 100 år, något som också bör tas i beakt kopplat till fastighetsunderhåll och fördelning av livslängdskostnader över tid. En styrelse i en nyproducerad bostadsrättsförening följer upp sina kostnader för fastighetsunderhåll mer sällan än en bostadsrättsförening med äldre byggnader. Synen på långsiktighet i en bostadsrättsförening motsvarar 11–30 år vilket också påverkar viljan att investera i smart teknik. Påverkansfaktorer för att fatta beslut om investering i smart teknik gynnas av upplevelsen att leverantören av tjänsten har god kompetens och att säkrad avkastning kan utlovas. Sambandet mellan påverkansfaktorerna och digital teknik studeras närmare i denna uppsats.

The digital twin is a concept that has attracted the attention of both industry and academia in the last decade with the advent of Industry 4.0 and the adoption of future technologies. Previous research has shown that the automotive industry is facing significant challenges as demand for advanced, connected systems increases, and with it, cybersecurity risks. As the automotive industry has evolved, this concept has become prevalent in many areas and is now applied to products and systems throughout their lifecycle, which also means that the digital twin plays a key role in many development processes. Therefore, it is important to investigate what the cybersecurity stands in terms of cybersecurity. This study takes an exploratory approach that primarily aims to investigate and gain a broader perspective on a relatively unexplored topic, namely cybersecurity for digital twins in the automotive industry. The application of digital twins in the automotive industry was explored to determine what security challenges exist and whether these challenges can be solved using existing security paradigms. Industrial use cases were developed to illustrate the digital twins that exist in the automotive industry. In addition, at an overall level, a threat analysis and risk assessment (TARA) is conducted, again using STRIDE, one of the most commonly used threat models, to identify potential risks and attacks that exist and how they might be addressed in each case. Semi-structured interviews were also conducted with four experts working with digital twins and future innovations in the automotive industry to gain insight into how the experts view the digital twin in the context of cybersecurity, risks and threats of digital information. The results of the TARA analysis and the interviews showed that there are many different risks for digital twins that may vary between digital twins, and that there is a common denominator for all of them that can be defined as the biggest challenge for the digital twin, which is data and its related risks. Thus, it can be said that the security paradigms for solving the digital twin are based on the threats and risks of the individual digital twin. / Digital tvilling är ett koncept som har uppmärksammats av både industrin och akademin under det senaste decenniet i och med uppkomsten av Industri 4.0 och introduktionen på framtidens tekniker. Tidigare forskning visar på att bilindustrin står inför stora utmaningar där efterfrågan på avancerade uppkopplade system efterfrågas, i samband med detta har även cybersäkerhetsriskerna ökat. Detta koncept har även med bilindustrins utveckling adopterats brett inom många områden och tillämpas idag på produkter och system under hela dess livscykel, vilket även innebär att den digitala tvillingen har en nyckelroll i många utvecklingsprocesser. Därmed är det relevant att undersöka hur den digitala tvillingen står sig gällande cybersäkerhet. Denna studie har en explorativ ansats som primärt syftar till att undersöka ett relativt outforskat ämne och få ett bredare perspektiv, nämligen cybersäkerhet för digitala tvillingar inom bilindustrin. Tillämpningen av den digitala tvillingen inom bilindustrin undersöks för att ta reda på vilka säkerhetsutmaningar som finns samt identifiera om dessa utmaningar kan lösas med befintliga säkerhetsparadigm. Industriella användningsfall tas fram för att exemplifiera på digitala tvillingar som finns inom bilindustrin, vidare utförs hotanalys och riskbedömning (TARA) på en övergripande nivå där även STRIDE, ett av de mest tillämpade hotmodeller, används för att kartlägga möjliga risker och attacker som finns hur de möjligtvis kan åtgärdas för det enskilda fallet. Semi-strukturerade intervjuer utfördes med fyra experter som arbetar med digital tvilling och framtida innovationer inom bilindustrin för att få insikt på hur dessa experter ser på den digitala tvillingen i kontexten cybersäkerhet, risker och hot av digital information. Med resultaten från TARA analysen samt intervjuerna gick det att få fram att det finns många olika risker för digitala tvillingar som kan variera mellan de enskilda digitala tvillingarna samt att det finns en gemensam nämnare för samtliga som går att definiera som den största utmaningen för den digitala tvillingen vilket är data och dess relaterade risker. Med detta kan man säga att säkerhetsparadigmerna för att lösa den digitala tvillingen baseras på den enskilda digitala tvillingens hot och risker.

Digitaliseringen av samhället sker allt snabbare, men till skillnad från de flesta andra branscher så sker digitaliseringen av byggbranschen långsamt. Fastighetsförvaltningen är den del av branschen som ligger mest efter när det kommer till digitalisering. På grund av det har ett informationsgap uppstått mellan projekteringen och förvaltningen. En lösning för att binda samman projekteringens informationsrikedom med förvaltningen kan vara digitala tvillingar. Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse kring vad en digital tvilling är och att ge en bättre bild av hur en digital tvilling kan skapas samt hur den kan användas i förvaltningsskedet. Målet var att ta fram en BIM-modell som ska kunna ligga till grund för en digital tvilling som kan användas inom förvaltningen. Den metod som valdes för att undersöka problemet är modellering, där första steget var att ta fram statisk information kring den aktuella fastigheten. Sedan modellerades byggnaden och slutligen tillfördes dynamisk information via en molnbaserad plattform. För modelleringen av byggnaden användes programvaran Autodesk Revit 2023. För att sammanlänka 3D-modellen med den dynamiska informationen användes plattformen Twinfinity. I denna studie har en BIM-modell skapats som utgör en virtuell representation av en verklig fastighet. Relevant statisk och dynamisk information kring fastigheten samlades in och kopplades till den virtuella modellen. Den virtuella modellen som togs fram i denna studie kan per definition inte kallas för en digital tvilling, men kan med vidare arbete utvecklas till en digital tvilling. Den framtagna modellen bör ses som ett bra exempel på hur fastighetsdata kan kopplas till en BIM-modell och på hur informationen kan visualiseras på ett enkelt och lättförståeligt sätt.  Resultatet visar att implementering av digitala modeller i fastighetsförvaltningen kan generera fördelar. En digital modell ger fastighetsförvaltaren god kontroll och förståelse kring fastigheten, dess utseende, vad den innehåller och framförallt storlek på ytor och rum. Modellen skapar också en plattform där all information kring fastigheten kan samlas på ett och samma ställe och där den är lättillgänglig för alla inom organisationen då den är molnbaserad.  I dagsläget råder dock en ovisshet kring vad en digital tvilling är på grund av att det saknas en branschgemensam definition av begreppet, vilket kan leda till missförstånd och missuppfattningar. Vidare nås slutsatsen att det är svårare att skapa en informationsrik digital tvilling för en redan befintlig byggnad jämfört med nyproduktion med avseende på statisk information. Vid nyproduktion är det möjligt att ta tillvara på all den information som genereras under projekteringen och överföra den direkt till den digitala tvillingen genom en obruten informationskedja, vilket gör att informationsgapet mellan projektering och förvaltning undviks. Vad gäller dynamisk information råder däremot ingen skillnad i informationsrikedom i den digitala tvillingen för redan befintliga byggnader jämfört med nyproduktion. / Swedish property management is slow to adapt to the increasing digitalization in society. A tool to help the industry become more digitized is digital twins. The aim of this study is to contribute to an increased understanding of what a digital twin is and to give a better picture of how a digital twin can be produced for property management. The goal is to develop a BIM-model that can form the basis of a digital twin that can be used in property management. The method used to investigate the problem is by modelling an existing building that will be provided with static and dynamic information. The result shows that it is possible to produce a BIM-model relatively easily which can form the basis of a digital twin. The conclusion is that digital models create several advantages for the management, it creates good control and understanding of the property and gathers all information in one place. Currently, there is uncertainty about what a digital twin is due to the lack of an industry-wide definition of the term, which leads to misunderstandings and misconceptions. Lastly, creating a digital twin for an existing property can be problematic as the static information that the digital twin can contain is limited by the amount of information the property manager possesses, as well as the information that can be obtained through a physical examination of the building.

The megatrend of digitalisation is transforming society, individuals, companies, and industries through the widespread adoption of new digital technologies. Among the emerging technologies, digital twin technology is regarded as a key enabler of digital transformation in the Architecture, Engineering, Construction, and Facility Management (AEC/FM) industry, where the transition from BIM to digital twins is primarily driven by the emergence of big data. One of the aspects of digitalisation is the ability to customise and create customer-tailored solutions using data, which highlights the importance of adopting human-centric approaches for companies. Service-Dominant (S-D) logic, a theoretical perspective originating from marketing and service science, is based on a customer-centric approach to value creation and emphasises the importance of co-creating value with customers. Currently, the research on digital twins in the AEC/FM industry remains limited, focusing mainly on the technical aspects of digital twins. Although previous research has attempted to bridge the gap regarding managerial implications of digital twins by placing them in the context of S-D logic, such research is still scarce and introductory. This master thesis aims to contribute to the expansion of the managerial perspective by exploring digital twins in the context of S-D logic, by viewing digital twins as a service and focusing on their value co-creation potential. This is achieved by employing a qualitative research method and conducting nine semi-structured interviews with the Swedish industry practitioners working with digital twin technology. Thematic analysis was employed to identify, analyse, and interpret patterns in the qualitative data. The findings indicate that the primary value of digital twins is found in the transformation of data into customisable digital services tailored to customers' goals and purposes, which allows for value co-creation between suppliers and customers. Furthermore, the study concludes that digital twins in the Swedish AEC/FM industry are perceived as digital service platforms. This perception of digital twins as digital service platforms can be referred to in terms of collaborative digital platforms, which allows to view digital twins in the context of platform economy and opens new perspectives for future research. / Digitaliseringen är en megatrend som påverkar samhället, individer, företag och branscher genom användningen av nya digitala teknologier. Digitala tvillingar anses vara viktiga för att genomföra digital transformation inom samhällsbyggnadsektorn. Övergången från BIM till digitala tvillingar drivs främst av framstegen inom big data. En annan aspekt av digitaliseringen är möjligheten att skapa anpassade lösningar baserade på kunddata. Det blir allt viktigare att anamma ett individbaserat synssätt i utvecklingen av nya tjänster och produkter inom samhällsbyggnadssektorn. Därför utgår denna studie ifrån det teoretiska perspektivet service-dominant logic (SDL) som har sina rötter inom marknadsföring och är baserat på ett gemensamt värdeskapande mellan kund och leverantör. Det finns begränsad forskning om digitala tvillingar och den fokuserar främst på tekniska aspekter. Det finns ett fåtal studier som belyser användningen av digitala tvillingar ur ett ledningsperspektiv, vilket indikerar ett behov av vidare forskning för att bättre förstå värdepotentialen av digitala tvillingar inom samhällsbyggnadssektorn.Syftet med denna studie är att undersöka användning och värdepotentialen av digitala tvillingar ur ett SDL-perspektiv och därigenom betrakta tekniken som en tjänst som samskapar värde mellan de som levererar den och de som använder den. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsansats och inbegriper nio semi-strukturerade intervjuer med svenska branschaktörer som arbetar med digitala tvillingar. Genom tematisk analys identifierades, analyserades och tolkades mönster i det kvalitativa materialet, såsom värde, resurser och kontext i vilket digitala tvillingar skapas.  Resultaten indikerar att det främsta värdet av digitala tvillingar ligger i möjligheten att omvandla data till anpassningsbara digitala tjänster som är skräddarsydda för att uppfylla kundens specifika mål och syften. Detta skapar möjligheter för värdeskapande mellan leverantörer och kunder. Studien konkluderar att digitala tvillingar kan betraktas som digitala tjänsteplattformar. Denna uppfattning om digitala tvillingar som digitala tjänsteplattformar kan relateras till samarbetsinriktade digitala plattformar, vilket öppnar upp nya perspektiv för framtida forskning på området.

Cellular networks have significantly transformed the way we communicate and access data and the data rates have only been increasing for the last 30 years. 5G is the current generation of cellular networks and enables faster data rates and lower latency. One of the cellular network architectures used to enable 5g is centralized radio access networks (C-RAN). C-RAN centralizes all the baseband units (BBU) into one or a few locations in contrast to traditional architectures where BBUs are separated. This centralization causes more demand on the fronthaul to transfer larger amounts of data. To mitigate this demand on the fronthaul, functional splits were developed to distribute the baseband functions dependent on the need. This thesis focuses on simulating several functional splits in C-RAN with packetized fronthaul. The objective is to study the impact the functional split options have on the network by investigating key metrics such as fronthaul link throughput, utilization, and, buffer usage. The thesis includes the development of a digital twin (DT) of C-RAN deployments. This digital twin is implemented in Python using the SimPy library to enable discrete event simulation. The DT was then used to simulate each split option over low, medium, and high traffic loads. The network that was simulated includes one BBU, fronthual link, one switch, and three remote radio units with 64 antennas. The fronthaul link is 1 km long and has a transfer rate of 100 Gbps. The results show that various functional split options have a significant impact on the network’s overall performance. This impact is mostly dependent on the split option choice and not on the load for this configuration. Overall, this thesis contributes to the understanding of functional splits in centralized radio access networks with packetized fronthaul. / Mobilnäten har förändrat hur vi kommunicerar och får tillgång till data, och datahastigheterna har bara ökat under de senaste 30 åren. 5G är den nuvarande generationen av mobilnät och möjliggör snabbare datahastigheter och lägre latens. En av de mobilnät arkitekturer som används för att möjliggöra 5g är centraliserade radioaccessnät (C-RAN). C-RAN centraliserar alla basbandsenheter (BBU) till en eller ett mindre antal platser i motsats till traditionella arkitekturer där BBU är separerade. Denna centralisering leder till att fronthaul länken belastas mer för att överföra större data mängder. För att minska denna belastning på fronthaul länken kan funktionella uppdelningar användas för att distribuera basbandsfunktionerna beroende på behov. Det här arbetet fokuserar på att simulera flera funktionella uppdelningar i centraliserade radio radioaccessnätvärk med paketerad fronthaul. Syftet är att studera vilken påvärkan de funktionella uppdelnings alternativen har på nätverket genom att undersöka och mäta värden som genomströmning, utnyttjande av fronthaul kabel och buffertanvändning i fronthaulen. I arbetet inkluderar utvecklingen av en digital tvilling (DT) av C-RAN. Denna digitala tvilling implementeras i Python med hjälp av SimPy-biblioteket för att möjliggöra discrete event simulation"vilket betyder simulering av diskreta händelser. DT användes sedan för att simulera varje uppdelnings alternativ över låg, medelhög och hög trafikbelastning. Nätverket som simulerades inkluderar en badeband unit (BBH), en fronthual länk, en switch och tre remote radio unit (RRU) med 64 antenner. Fronthaul länken är 1 km lång och har en överföringshastighet på 100 Gbps. Resultaten visar att olika uppdelningar har en betydande påvärkan på nätverkets övergripande prestanda. Denna påverkan beror främst på valet av delningsalternativet och inte av belastningen för denna konfiguration.svis så bidrar detta arbete till förståelsen av funktionella delningar i centraliserade radioaccessnät radioaccessnät med paketerad fronthaul i olika trafikbelastningar.

I denna studie har utvecklingen av industriellt underhåll studerats och företaget Quant Services Sweden AB har använts som inspirationskälla. Fallstudien för att testa denna studie har gjorts på Viverk AB.Under min tid som underhållsingenjör på Quant har jag upptäckt utvecklingsmöjligheter för industriellt underhåll, service och eftermarknad. Med stöd av andra studier inom industri 4,0 har jag lyckats få fram vilka teknologier och på vilket sätt man kan nyttja dessa teknologier för att stärka sig själva i den internationella marknaden och även stärka sin konkurrenskraft. En analys har gjorts av Quants nuvarande tillstånd och vilket gap som finns för industri 4,0, och med vilka teknologier man kan fylla detta gap. Jag har även fört diskussioner med andra ingenjörer inom bolaget för att bedöma behovet av ett sådant arbete. Tre fallstudier har utförts för att testa teorin i detta arbete, fallstudierna har utförts på ett annat företag för att påvisa den bredda implementeringen och möjligheterna med andra bolag än det aktuella. Fallstudierna har gjorts på ett företag som heter Viverk AB, som är en tillverkare av industriella tvättmaskiner.3D-printning (additiv tillverkning) är den primära teknologin som studerats vilket även resultatet påvisat. Resultatet av studien visar att underhåll, service och eftermarknad kan implementera ett nytt digitalt verktyg, i Quants fall kan det förslagsvis namnges quant3D för att vara konsekvent utmed Quants andra digitala verktyg.Verktygets syfte är att optimera reservdelsförsörjningen på maskinparken.Detta verktyg kan även stödjas med Digital tvilling (Digital Twins), Artificiell intelligens (Artificial Intelligence), Generativ design (Generative Design) och Sakernas Internet (Internet of Things [IoT]) för att skapa ett komplett Digitalt Verktyg (Digital Toolbox) till sina kunder, vilket resulterar i en bättre reservdelsförsörjning och ständiga förbättringar (Continuous Improvement). Meningen med förbättringsarbetet är att optimera underhållsavdelningen och minimera tiden för oplanerade stopp i produktionen, vilket är underhållets primära mål, det vill säga att syftet är att uppnå högre teknisk tillgänglighet på maskinerna. Fallstudien som har utförts visar även att det finns en vinst i att med hjälp av additiv tillverkning får kortare tid i oplanerade stopp. / In this study, the development of industrial maintenance has been studied andthe company Quant Services Sweden AB has been used as a source of inspiration. The case study to test this study has been done at Viverk AB.During my time as a maintenance engineer at Quant, I have discovered opportunities for industrial maintenance, service, and aftermarket. With the support of other studies in industry 4.0, I have managed to identify which technologies and in what way you can use these and strengthen yourself in the international market and strengthen your competitiveness.An analysis has been made of Quant's current state and what gap there is for industry 4.0, and with what technologies one can fill this gap. I have also had discussions with other engineers within the company to assess the need for such work. Three case studies have been carried out to test the theory in this work, the case studies have been carried out at another company to demonstrate the wide implementation and the possibilities with other companies than the current one. The case studies have been done at a company called Viverk AB, which is a manufacturer of industrial washing machines.3D printing (additive manufacturing) is the primary technology studied, the results of which have also been demonstrated. The result of the study shows that maintenance, service, and aftermarket can implement a new digital tool, in Quant's case it can be named quant3D to be consistent with Quant's other digital tools. The purpose of the tool is to optimize the supply of spare parts on the machine parkThis tool can also be supported with Digital Twins, Artificial Intelligence, Generative Design and the Internet of Things (IoT) to create a complete Digital Toolbox for their customers, resulting in a better supply of spare parts and continuous improvement (CI).The purpose of the improvement work is to optimize the maintenance department and minimize the time for unplanned stops in production, which is the primary goal of maintenance, that is the purpose to achieve higher technical availability on the machines. The case study that has been carried out also shows that there is a profit in using additive manufacturing to reduce the time in unplanned stops.

Denna uppsats är ett examensarbete i kandidatprogrammet Lantmätarprogrammet: samhällsplanering och samhällsuppbyggnad och handlar om vilka problem det finns med att implementera en digital tvilling i samhällsplanering. Det presenteras också vilka åtgärder som kan göras. En digital tvilling kan enklast förklaras som en digital kopia av ett fysiskt objekt. Den har flera användningsområden där den exempelvis kan utföra olika simulationer och analyser. De senaste åren har den däremot blivit allt vanligare inom samhällsplaneringen, detta skapar nya problem, dels finns det ingen allmän definition av vad en digital tvilling är inom samhällsplaneringen. Då staden är komplext som innehåller ett socialt system. Det leder till att i denna studie kommer det att undersökas vad ett fortgående digitaliseringsarbete hade kunnat bidra med, hur en allmän definition av en digital tvilling i samhällsplaneringen kan underlätta. Det kommer även presenteras ett antal aspekter som bör tas i beaktning om/närdet skapas nationella riktlinjer för digitala tvillingar inom samhällsplaneringen Studiens frågeställningar besvaras genom en explorativ observationsstudie och intervjuer som utförts med Trollhättans- och Göteborgs stad. Det har genom dessa metoder undersökts hur det ser i dagsläget och vilka problem som finns. Utifrån detta framställdes fyra frågeställningar. En dokumentanalys utfördes för att framställa ett teoretiskt ramverk som speglas mot hur det ser ut i praktiken. I resultatet framställs det empiriska materialet från intervjuer samt från Karlskronas hemsida och videoguider. De aspekter som bör tas i beaktning efter vad som framställts i resultatet är artificiell intelligens, hållbar utveckling, insamling och bearbetning av data samt ett sociotekniskt perspektiv. / This Bachelor thesis is the final work in land surveyor: Urban management and spatial planning and it is about what problems there are in implementing a digital twin in spatial planning. It is also presented which measures that can be taken. A digital twin can most easily be explained as a digital copy of a physical object. It has several uses where it can, for example, perform various simulations and analyzes. In recent years, however, it has become increasingly common in urban planning, this creates new problems, and there is no general definition of what a digital twin is in urban planning. Then the city is complex because it contains a social system. This means that in this study it will be investigated what an ongoing digitization work could have contributed with, how a general definition of a digital twin in urban planning can facilitate. A number of aspects will also be presented that should be taken into account if/when national guidelines for digital twins in urban planning will be created. The study's questions are answered through an exploratory observational study and interviews conducted with the cities of Trollhättan and Gothenburg. Through these methods, it has been investigated how it looks at present and what problems that exist. Based on this, four questions were raised. A document analysis was performed to produce a theoretical framework that is mirrored against how it looks in practice. The result presents the empirical material from interviews as well as Karlskronas website and videoguides. The aspects that should be taken into account according to what has been presented in the results are artificial intelligence, sustainable development, data collection and processing, and a socio-technical perspective.

Digitalisering av byggnadsinformation är ett viktigt verktyg för att uppnå effektivareinformationshantering inom förvaltning. Bristande kommunikation inom bygg- ochförvaltningsprocessen kan kosta upp till 60 miljarder kronor årligen. BIM är en förkortning förbyggnadsinformationsmodell och implementering av tekniken inom förvaltning innebärminskade informationsförluster, vilket ger besparing i tid och resurser. Tekniken används mestinom projekterings- och produktionsskedet, därefter minskas användningen av BIM-modellerinom förvaltningsskedet.Syftet med rapporten är att ta reda på hur fastighetsbolag i dagsläget använder sig av BIM ochdigitalisering inom förvaltning samt undersöka vilka områden som kan utvecklas. Rapportenär avgränsad till fem digitaliseringstekniker: Digital Tvilling, Laserskanning (Scan-to-BIM),Common Data Environment (CDE), Augmented Reality (AR) och Internet of Things (IoT).Rapporten är baserad på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer utförda med sex aktörerfrån olika företag. Genom intervjustudien undersöks hur dessa tekniker i kombination medBIM kan förbättra informationshanteringen inom förvaltningsskedet.Resultatet visar att användningen av BIM inom förvaltningen är låg i dagsläget. Detta då detfinns en ovilja samt brist på kunskap angående ämnet. Resultatet visar även att det finns storpotential till förbättring med implementering av BIM och digitalisering inom förvaltningen.Med BIM och digitalisering får informationen potential till högre kvalité samt bättre struktur,dessutom tillgängliggörs flera möjligheter av automatisering inom förvaltningen.Behovet av uppdaterad samt strukturerad byggnadsinformation inom förvaltningen ökarständigt. BIM är grunden för digitaliseringen inom förvaltning. Desto bättre kännedomförvaltare har om sina utrymmen och byggnadsinformation, desto mer digitala teknikerkommer kunna tillämpas inom förvaltningen. På detta vis möjliggörs potentialen tillutveckling inom förvaltning. / Digitization of building information is an important tool for achieving more efficientinformation management within facility management. Lack of communication in theconstruction- and facility management process can cost up to 60 billion (SEK) annually. BIMis an abbreviation for Building Information Modeling and implementation of the technology inthe facility management means reduced information losses, which provides savings in timeand resources. The technology is mostly used in the design- and construction phase, afterwhich the use of BIM models in the facility management phase decreases.The purpose of the report is to find out how facility management organizations currently useBIM and digitization in facility management, and also examine potential areas ofimprovement. The report is limited to five digitization techniques: Digital Twin, Laserscanning (Scan-to-BIM), Common Data Environment (CDE), Augmented Reality (AR) andInternet of Things (IoT). The report is based on literature studies and qualitative interviewsconducted with six respondents from different companies. The interview study examines howthese techniques in combination with BIM can improve information management within thefacility management phase.The result show that the usage of BIM in facility management is low as of today. This is due toreluctance and a lack of knowledge about the subject. The result also reveals that there is a lotof room for improvement in facility management with the implementation of BIM anddigitalization. With BIM and digitization, information has the potential for increased qualityand better structure, as well as various possibilities for automation options within the facilitymanagement.The need for advanced and well-structured building information within facility management isconstantly increasing. BIM is the foundation for digitization in facility management. Thebetter the managers' knowledge of their areas and building information, the more digitaltechnologies can be used in facility management. In this way, the possibility for facilitymanagement development is thus made possible.

A surge in the battery industry and market was observed a few years back. Currently, the leaders in producing batteries are Asian countries. Nevertheless, countries are attempting to penetrate the battery market and become stable manufacturing competitors of batteries, one of which is Sweden. One of the driving factors of the surge in battery usage is sustainability awareness. Industry 4.0 and digitalization have become popular within industries and firms with the years, where new concepts have emerged; one of these is the digital twin. There are different definitions of what a digital twin is. This study defines a digital twin as a virtual representation of a physical object that automatically transfers real-time data; if one of the states is altered, the other state should change. Therefore, the study aims to investigate the different applications of a digital twin, specifically in a battery manufacturing organization. Furthermore, it also gives an overview of the digital twin concept and its applications, where benefits, challenges, technologies, and data are investigated. In order to narrow and delimit the research, the primary focus has been on the assembly line, where both a manufacturing and sustainability perspective have been investigated. The research question has thus been “How could a digital twin be utilized in a fast-growing battery manufacturing firm?". With an inductive approach, both primary and secondary data have been collected through interviews and literature studies. Methods utilized for the research have been conducting, transcribing and coding the interviews. The results indicated that the technology is considered new and there are many different applications of a digital twin. Therefore, a firm needs to benchmark with other organization and lock down the digital twin's purpose before developing it. Applications recognized were visualization, measuring manufacturing KPIs as well as recording material for the material declaration of the products, to calculate the carbon footprint, and measuring the energy consumption of the machines. Depending on the purpose and application of the digital twin, the firm will know what data needs to be collected and what software is most suitable. / Sedan några år tillbaka har en ökning i batteriindustrin och marknaden observerats. För närvarande är asiatiska länder de ledande inom tillverkning av batterier. Dock försöker också andra länder etablera närvaro i batterimarknaden genom att bli en stabil tillverkningskonkurrent av batterier, ett av dessa länder är Sverige. En av de drivande faktorerna bakom ökningen av batterianvändning är ökningen av hållbarhetsmedvetenheten. Med introduktionen av Industri 4.0 har digitalisering blivit populärt inom olika industrier och företag, vilket har lett till att nya koncept dykt upp, ett av dessa koncept är digital tvilling. Det finns flera definitioner på vad en digital tvilling innebär. I denna studien är en digital tvilling en virtuell representation av ett fysiskt objekt som överför realtidsdata automatisk, om något ändras i ena objektet då ändras det i det andra också. Syftet med studien är därför att undersöka de olika tillämpningarna för en digital tvilling, särskilt för en organisation som tillverkar batterier. Denna rapporten visar en översikt över konceptet digital tvilling och dess tillämpningar, dess fördelar och utmaningar, teknologier och data som behövs. För att avgränsa forskningen har det primära fokus legat på produktionslinan, där både ett tillverknings- och hållbarhetsperspektiv har undersökts. Forskningsfrågan har alltså varit "Hur skulle en digital tvilling kunna användas i ett snabbväxande företag som tillverkar batterier?". Med ett induktivt tillvägagångsätt har både primär- och sekundärdata samlats in, i form av intervjuer och en litteraturstudie. Metoder som använts för forskningen har varit att genomföra, transkribera och koda intervjuerna. Resultaten indikerade att teknologin anses vara ny och det finns många olika applikationer av Digital Tvilling. Därmed behöver ett företag analysera hur en digital tvilling används i andra företag. Därför måste företaget låsa in syftet med den digitala tvillingen innan den börjar utvecklas. Applikationer som påträffades var visualisering för mätning av tillverknings-KPI:er samt registrering av material för materialdeklarationer av produkterna, för att beräkna koldioxidavtrycket, samt mätning av maskinernas energiförbrukning. Beroende på syftet och tillämpningen av den digitala tvillingen kommer företaget att veta vilken data som behöver samlas in och vilken programvara som är mest lämplig.

Digitala tvillingar har på de senaste åren blivit ett väldigt aktuellt och omtalat begrepp. I det här examensarbetet undersöks det om termen enbart är en hype eller om det faktiskt är verktyget för att utveckla olika branscher till något bättre. Projektet fokuserar främst på produktions- och utvecklingsindustrin, men även inom exempelvis stadsplanering och motorsport förklaras det vad digitala tvillingar används till. En viktig del i projektet är även Industri 4.0 och Sakernas Internet. Syftet (och resultatet) för det utförda examensarbetet är att ta reda på vad företag anser gynnsamt, såväl som missgynnsamt med digitala tvillingar, samt fastställa vilka barriärer det finns hos ett företag för att börja använda sig av digitala tvillingar. Syftet är även att utforska hur digitala tvillingar införs i ett företags produktutvecklingsprocess, samt vilken roll en fysisk provning får hos ett företag som introducerar digitala tvillingar. I projektets syfte ingår också att ta reda på mer om digitala tvillingar ur ett utvecklingsperspektiv, för att utreda hur kapaciteten förefaller hos en produkt som är testad och utvecklad i kombination med digital och verklig miljö. Vad finns det för data att utläsa, och i vilka fall finns det potential för en digital tvilling? För att nå önskade resultat med projektet har en tablettmaskin skapats i CAD. Med hjälp av den tredimensionella modellen visas det hur en digital tvilling kan användas för produktionsanläggningar (specifikt process- och tillverkningsindustri) genom att montera sensorer på den tredimensionella modellen, som även ska monteras identiskt på en fysisk motsvarighet. Under projektets genomförande undersöks även Gartners hypekurva och därmed vad som är hype och inte hype. I slutet av rapporten diskuteras bland annat vad som är möjligt att simulera med digitala tvillingar och vad som inte är det. Slutsatsen gällande om en digital tvilling är en hype eller inte, resulterar i att digitala tvillingar är ett verktyg som blir vad det skapas till. Anses en digital tvilling vara en hype, ja då kanske det egentligen är själva förväntningarna som är överskattade, och inte den digitala tvillingen i sig. / Digital twins have in recent years become a very current and discussed concept. This thesis examines whether the term is merely a hype or whether it is the tool for developing different industries for something better. The project focuses mainly on the manufacturing and development industry, but also what digital twins are used for in e.g. urban planning and motorsport. An important part of the project is also Industry 4.0 and the Internet of Things (IoT). The purpose (and result) of this Bachelor thesis is to find out what companies consider favourable, as well as unfavourable with digital twins, and to determine what barriers a company encounters to start using digital twins. The purpose is also to explore how digital twins are introduced into a company's product development process, as well as which role a physical test at a company that introduces digital twins has. The purpose of the project also includes finding out more about digital twins from a development perspective, to investigate how the capacity of a product tested and developed in combination with digital and real environment appears. What kind of data is there to read, and in what cases is there a potential for a digital twin? To achieve the desired results, a tablet machine has been created in CAD. The threedimensional model shows how a digital twin can be used for production facilities (specific process- and manufacturing industry) by mounting sensors on the three-dimensional model, which should also be mounted equally on a physical counterpart. During the project's implementation, Gartner's hype curve is also examined and thus what is hype and not hype. At the end of the report there is a discussion including e.g. what is possible to simulate with digital twins and what is not. The conclusion regarding whether a digital twin is a hype or not, results in digital twins being a tool that becomes what it is created for. Is a digital twin considered a hype, well then maybe it is actually the expectations that are overestimated, and not the digital twin itself.