”Bevara, Bygga om & Bygga till” är ett försök att med andra metoder bygga om en existerande skolbyggnad till bostäder. Det finns någonting fint i att se spår av historia runtomkring oss. Vad innebär det egentligen att riva bort fysiska minnena av en plats? Att ha kvar ett minne behöver inte betyda spara allt- kanske räcker det med att lämna kvar ett träd mitt i byggnaden eller bevara en mur med årtionden av skolklotter på för att införstådda känner igen sig. Att bygga nytt i en stad idag innebär att man måste ta ställning till vad som funnits på och runt platsen tidigare. Historian sätter ett ramverk för vad som kan komma därefter och byggnaden måste relatera till platsens begränsningar Projektet bygger på fasta regler, referenser och problemlösning. Jag har valt ut delar av den existerande skolbyggnaden som blir ramarna för projektet och runt dem bevarat, byggt om och byggt till. Projektet är en blandning av nytt och gammalt där ytor påverkas av väder, vind, människans vardag och tid. Resultatet blev en ”byggkloss” som gjorts möjlig med just de satta ramarna. En byggkloss med flera boenden där planlösningen möjliggör variation. Där hemmalivet sträcker sig även utanför boendets ramar. / "Preserve, Rebuild & Expand" is an attempt to transform an existing school building into housings. There is something special about observing the imprints of history visible all around us. What does it mean when we tear something apart which has left profound impressions on somany, like a school? Preserve isn't necessarily the same thing as conserve - perhaps it is sufficient to leave an old tree in the middle of the building or to maintain an old wall with decades of scribble, in order to preserve a memory? Building somethingnew in a city today means that one must take into consideration what existed on and around the site before. This history may serve as a framework for the future building and surroundings. The building must relate to the sites limitations. This project is based on fixed rules, references and problem solving. I have selected some parts of the existing school building to serve as a framework for the project and the surroundings have been partly preserved, rebuilt and extended. The project is a mix of new and old where most surfaces are affected by weather, wind, people's everyday lives and time. The result is a "building block" constructed after the beforehand set limitations which includes several housings whose construction plans enable variation and potential. A place where people's life extend beyond the accommodations frames.

Sammanfattning Vad är en transformation, och vad den kan vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhålla sig till transformationsprojekt se ut? Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet. Det kan finnas flera anledningar till att göra en transformation istället för att bygga nytt. Den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med handlar om att fånga upp de värden som finns i en byggnad och få med sig dem och bygga vidare på dem istället för att skapa helt andra värden. Värden är saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhållanden, material och detaljer. Det är saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden. För mig är det detta som är själva idén och meningen med en transformation. För värdena som bevaras knyter an till historien och bär och bevarar minnen och identiteter. De skapar en kontinuitet i byggnadens berättelse. I en transformation uppkommer en mängd stora konflikter eftersom det nya programmet efterfrågar värden som byggnaden saknar. Hur man väljer att lösa dessa konflikter är det mest kritiska och svåraste i en transformation. Jag gör transformationen i två steg. Det första steget går ut på att definiera så mycket värden som möjligt och försöka få med dem in i det nya programmet samtidigt som jag bortser något från helheten. Boendena fanns där sedan tidigare, för mig handlade det bara om att isolera värdena och föra med dem in i det nya programmet. Jag har behållit så mycket av det befintliga som möjligt för att hålla värdena intakta och bara lagt till väggar för att avgränsa lägenheterna. Det jag då får är väldigt speciella boenden, många har egna ingångar, breder ut sig i två plan och har ljusinsläpp från två håll. Det här är ett säkert och relativt enkelt sätt att bevara värden. När dessa bevarade boenden är definierade uppkommer de svåra konflikterna som också gör transformationen så pass intressant. Ytorna som är kvar efter att jag lagt ut dessa behållna boenden är svåra att skapa bra boenden ifrån. Jag tror att det är viktigt att tilläggen som måste till i en transformation anknyter till byggnaden som var. Annars är risken stor att värdena som fanns förstörs. Anknytning handlar för mig om att det nya tar upp saker som rumsliga koncept, formmässiga, materialmässiga eller strukturella koncept. Innergårdarna som finns där idag används dåligt. Egentligen är innergårdar något fantastiskt. De drar inte bara in solljus utan även skugga, regn, snö, ljud, växtlighet, insekter och fåglar djupt in i en byggnadsvolym. Därför har jag valt att utveckla de innergårdar som redan finns genom att lägga till några fler. I och runt kring skolan finns också flera platsgjutna betongtrappor. För att skapa förbindelser har jag lagt till nya liknande trappor. En bra transformation skapar förutsättningar för ett nytt behov samtidigt som den behåller de viktigaste värdena i en byggnad och bygger vidare på identiteten istället för att förstöra den. Min strategi för transformationer i två steg handlar om att först få med sig vissa speciella värden in i ett nytt program utan att ta hänsyn till byggnaden som helhet. Därefter skapas ett tillägg som relaterar till det befintliga men samtidigt löser de konflikter som alltid uppkommer vid en transformation. Resultatet i det här fallet är boenden som är väldigt speciella jämfört med boenden som normalt byggs idag. Det är inga typlägenheter utan boendena som skapas har ytor, volymer, detaljer och andra egenskaper som nybyggda boenden sällan har. / Abstract What is a transformation, and what could it be? How could a strategy for how to approach a transformation project look? I have defined a transformation as the act of taking an existing building and inserting a new program that creates a new reality. There can be many reasons to do a transformation instead of building something new. The most important reason that I have chosen to work with is about capturing the qualities or values that exists in a building and bring them into the new reality and build on them instead of creating whole different values. Values in this case are things like surface area, volumes, height, light conditions, material and details. It is things like the cast concrete stairs and the very special windows in some parts of the building. To me this is the core idea and purpose of any transformation. Because the values that are kept ties the present to the history, and carries and keeps memories and identities. They create continuity in the story of the building. In a transformation a number of mayor conflicts arise because the new program demands values that the existing building lacks. How you chose to solve these conflicts is the most critical and most difficult aspect of any transformation. My transformation is done two steps. The first step is about identifying as much values as possible and trying to bring them into the new program while overlooking the whole. The dwelling was there already, all I had to do was isolate the values and bring them in to the new program. I have kept as much of the existing material as possible to keep the values intact and only added walls to define the new apartments. The result is very particular dwellings; a lot of them have their own entrances, they are spreading out both horizontally and vertically and have sunlight from two directions. This is a safe and rather easy way of keeping values. When these kept dwellings are defined the more difficult conflicts arises that makes the transformation so interesting. The surface areas that remain after I have laid out these kept dwellings are hard to create good dwellings from. I think it’s important that the additions that has to be made in a transformation relates to the building that used to be. Otherwise there´s a great risk that the existing values are destroyed. Relation for me is about picking up things like spatial concepts and concepts relating to form, material or structure. The courtyards that exist today are rarely in use. Courtyards are actually something amazing. They don’t only retract sunlight but also shadow, rain, snow, sounds, foliage, bugs and birds deep into a building. Therefore I have chosen to develop the courtyards that already exists by adding some more. In and around the school there are also several stairs in cast concrete. To create connections I’ve added new similar stairs.   A good transformation creates the conditions needed for a new demand, while keeping the most important values in a building and adds to the identity instead of destroying it.   My strategy for transformations in two steps is about first bringing certain special values into a new program without considering the building as a whole. Afterwards an addition is created which relates to the existing while solving the conflicts that always arise when doing a transformation. The result in this case is dwellings that are very particular compared to the dwellings which are usually built today. They are not standard flats but dwellings with surface areas, volumes, details and other characteristics that newly built dwellings rarely has.

Naturvårdsverkets koncept naturum är ett besökscentrum i naturen och syftar till att vara en port till naturen. Detta för skapa ett fortsatt intresse i att bevara den svenska naturen. Naturumen är också en viktig del av Naturvårdsverkets arbete att göra naturen mer tillgänglig för människor och en del av att synliggöra naturen, dess värde och samtidigt locka fler människor att utforska och upptäcka naturen. Flera kommuner har på eget initiativ skapat naturum och ytterligare kommuner är intresserade av konceptet, dock är betydelsen för kommunerna de är placerade i ett outforskat område. Därför har denna explorativa studie genomfört en kartläggning av tidigare erfarenheter av naturumens betydelse, och applicerats i Tyresö kommun, för att bidra till en ökad förståelse kring betydelsen av Naturvårdsverkets koncept naturum. Kartläggningen av erfarenheter är insamlat via intervjuer med flera aktörer som Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Stockholm, stiftelsen Tyrestaskogen och kommuner med naturum tillsammans med ett frågeformulär utskickat till naturumföreståndarna. De tidigare erfarenheterna visar att naturum har en stor betydelse för kommunerna och har många olika funktioner utöver att vara en port till naturen. Dessa sträcker sig från kunskapsspridande och besöksmål, till social mötesplats, symbol för kommunen och en resurs för utbildningsverksamhet. I uppsatsen konstateras att det finns stora möjligheter för Tyresö att uppnå dessa funktioner genom ett naturum och att det väl knyter an till flera av Tyresös kommuns existerade mål. Uppsatsen avslutas med vidare rekommendationer för Tyresö kommun kring deras arbete med ett potentiellt naturum i kommunen. / The Swedish Environmental Protection Agency concept naturum is a visitor center aimed at being a gateway to nature. It also aims at creating a continuing interest in preserving the Swedish nature. Naturum is also an important part of the Environmental Protection Agency's efforts to make nature more accessible to people and it is also aims at visualizing nature, its value and at the same time attract more people to explore and discover nature. Several municipalities have on their own initiative created naturum and there are several others that are interested in the concept, however the impacts of naturum towards the municipalities they are located in is an unexplored field of research. Therefore, this exploratory study conducted an examination of previous experiences of naturums impacts applied in Tyresö municipality to contribute to an increased understanding of the importance of the Environmental Protection Agency concept. The examination of experiences were collected through interviews with several actors as the Environmental Protection Agency, County Administrative Board of Stockholm, the foundation Tyrestaskogen and municipalities together with a questionnaire sent out to the head of all the naturum in Sweden. The previous experience shows that naturum has a great importance for municipalities and has many functions in addition to being a gateway to nature. These range from the dissemination of knowledge and tourist attraction to a social meeting place, a symbol of the municipality and a resource for educational purposes. The paper noted that there are numerous opportunities for Tyresö municipality to achieve these functions through a naturum in the municipality and that it links to several of Tyresö municipality existing goals. The paper concludes with recommendations for Tyresö municipality about their future work with a potential naturum in the municipality.

A new school has to be adapted not just to our time but as well to the future. However, since individuals and decades differ from each other there is not one single solution that works for everyone and forever. By constructing rooms which space are rational and generous, their content can be reshaped and changed over time. While doing this, one has to be careful of creating square rooms that repeat their selves. If so, the building loses it’s identity and becomes an unwarranted learning environment for the children who uses the space. Children have to be able to play, move around and try new things within the rooms of a school.   By using a rational floor plan and twist it 63 degrees I have created new spaces in between and corners. This is positive since both adults and children needs to feel that they can identify their work space, it can not be to scattered or too floating. In the same time, it should be placed inside an open environment for overview. The corners that are created outside of the baserooms are therefore optimal for good study atmosphere and sense of protection. A sense of protection is also created through the long galleries that run through the ground floor. These have double ceiling height and are open towards the upper floor, which creates good visibility through the whole building. The galleries has got their name since they provides insights into the special rooms that are gathered on the ground floor. At the upper floor there are only baserooms where the students are gathered and spend most of their time. From there they have good overview of the downstairs through the atrium.   The building is divided into three parts. The one far to the west is for middle and high school. The part in between works as the common gathering point and entrance (however, there are separate entrances as well). The part that is far to the east is for primary school. The ground floor area is 4100 sq.m. and the total is a bit over 7400 sq.m. The general arrangement with the baserooms on the upper floor and the special rooms at the ground floor allows students to naturally interact with each other as they move between the floors and share the spaces on the lower floor. However, there are rooms that are more targeted to different grades and they are gathered directly under the specific grades baseroom.   Concepts that have been the basis for the design:   Built in flexibility For the school to have a long life expectancy it has to be able to adapt over time. This is made through generous rooms and light walls that, if needed, can be rebuilt and reprogrammed.   Identity A school has to be able to provide many different types of study environments, so that every individual can find their own preferred space. Since learning is not taking place in a specific time or place, but both in formal learning environments as well as in informal, a school has to provide spaces that allow children to play, move around and try new things in rooms.   Sense of protection Students must feel an affinity with a certain places in school to feel safe. Hence, the baserooms are organized in clusters. Good overview run through the whole building, thanks to the open galleries that provide the insight and control over what happens in the different rooms. / En ny skola bör inte bara anpassa sig till sin tid utan även till framtiden. Men då både individer och årtionden skiljer sig åt finns det inte en enda lösning som fungerar för alla och för alltid. Genom att bygga rationella rum med generösa ytor kan dessa formas och ändra innehåll med tiden. Samtidigt måste man vara försiktig med att skapa fyrkantiga rum som är för rationella. Då tappar byggnaden sin identitet och blir en omotiverande studiemiljö för de barn som rör sig där. Man måste kunna leka, röra på sig och testa nya saker i en skolans rum.   Genom att ta en rationell plan och vrida den 63 grader har jag skapat nya mellanrum och hörn. Detta är positivt då både vuxna och barn måste känna att de kan identifiera sin arbetsplats, den får inte vara för utspridd eller för lös. Samtidigt bör den gärna ligga i en öppen miljö för översikt. De hörnytor som skapas utanför basrummen är således optimala för studiero samt trygghet. Trygghet skapas också genom de långa gallerierna som löper i entréplan. Dessa har dubbel takhöjd och är öppna mot de övre planen vilket skapar siktlinjer genom hela byggnaden. Gallerierna har fått sitt namn då de erbjuder inblickar i de specialsalar som är samlade på bottenplan. På övre plan finns endast basrummen där alla eleverna konstant rör sig och är samlade. Därifrån har de tydlig överblick över nedervåningen genom atriumet.   Byggnadens form är uppdelad i tre delar. Den längst västerut är för mellan och högstadie. Mittendelen är gemensam samlingspunkt och entré (men separata entréer finns) och den delen som är längst österut är för lågstadiet. Den totala bottenarean är drygt 4100 kvm och den samlade arean är drygt 7400 kvm. Den generella programstrukturen med basrum på övre plan och speicalsalar på nedre plan gör att eleverna naturligt interagerar med varandra när de rör sig mellan planen och delar på utrymmena på nedre plan. Dock så finns det rum som är mer riktade mot olika årskurser och de är samlade direkt under dessa årskursers basrum.   Begrepp som har legat till grund för utformningen:   Inbyggd flexibilitet För att ge skolan en lång livslängd måste den kunna anpassas under tid. Detta sker genom generösa rum, lätta väggar som vid behov kan byggas om och omprogrammerade ytor.   Identitet En skola måste kunna erbjuda många olika typer av studiemöjligheter för att kunna vara individanpassad. Men då lärandet inte äger rum i en speciell tid eller plats utan både i formella lärandemiljöer såväl som i informella måste det ges utrymme för att man ska kunna få leka, röra sig och testa nya saker i rum.   Trygghet Elever måste känna en samhörighet med en viss specifik plast i skolan för att känna sig trygg. Därav är basrummen organiserade i kluster. God översikt råder också genom hela byggnaden tack vare de öppna gallerierna som ger insikt och kontroll över vad som sker i de olika rummen.

Tidiga tankar som kretsade kring projektet var att en skola självfallet ska ha en känsla av gemenskap, samtidigt eftersom skolan är för månaga en starkt laddad miljö även måste kännas säker och skapa en känsla av trygghet och tillhörande. Därför är årskursernas basrum eller ’’hem klassrum’’ placerade i tre olika delar av byggnaden och kring skolagården. Åk 0 - 3 i byggnadens syd östra del och egna byggnad, åk 4-6 i mittendelens övre plan och åk 7-9 på den övre våningen i skolans nord västra flygel. Kring skolans huvudentré ligger dom gemensamma funktionerna och lärosalarna som ger möjlighet för eleverna att intrigera med varandra.  Byggnadernas första plan är framförallt byggt i betong och tegel där många av dom gemensamma ämnena och funktionerna är placerade. Ovanpå den tyngre tegelsockeln landar våning 2, en lättare träkonstruktion som ska ge en mjukare varmare känsla åt dom ’’egna’’ avdelningarnas basrum i respektive årskurs. Tomten ligger på en plats i början av Centralparken på Tyresö. En lång park som sträcker sig ner mot en vik och omgärdas av villaområden och färre flerbostadshus. Byggnadens oregelbundna form skapar variation i fasad och utryck. I norr skapar byggändens brytningar effektiva och säkra lämning och hämtnings platser till skolan, nära ingångarna till byggänderna och passagerna till skolområdet. I söder skapar brytningarna effektivt skolgårdar med riktning ut mot parken. Fotbollsplanen är vriden för att ge plats för idrottshallen som också hjälper till att skärma av exponeringen av skolområdet.  År 0 har fått en egen byggnad. Omställning från dagis till en så pass stor skola som detta kan vara krävande och därför får eleverna möjlighet att skapa och lära känna sitt sammanhang i mindre skala till att börja med. År 1-3  huserar i 2 liknande plan. Här kan man se att basrummen är placerade i en slags modulkombination. 2 basrum som emellan sig skapar både ett grupparbetsrums samt ett förrum eller kapprum. Denna modul återkommer i nästan hela skolan och effektiviserar planlösningen på ett bra sätt. Nära intill basrummen har stora rum och ateljéer placerats som lätt går att omprogramera efter behov och på eftermiddagar brukas som yta för fritidsaktivitet.  År 4-6 är då man mer börjar använda sig av dom gemensamma salarna. Därför är deras avdelning placerade nära dessa samt enkel kommunikation ut mot gården och idrottsfältet. Deras allmänna ytor är mer flytande och utspridda i korridorer, ateljéer och vid ingången under valven för en eventuellt mer riktad aktivitet.  År 7-9 är dom som mest använder dom gemensamma rummen och ämnessalarna. Men har även eventuellt annorlunda behov och intressen än dom lägre årskurserna. Därför har dom fått en mer separerad del av skolan men som samtidigt enkelt knyter an till resterande utrymmen och funktioner. / Early thoughts abut the projekt was that a elementary school of course got to have a feeling of belonging and fellowship, along for some students the school years could be perceived as very unsafe and exposing, the feeling of safety and belonging in a smaller group also have to be considered. Therefor the different year groups so called ’’base rooms’’ are placed in 3 different parts of the school and the schoolyard. Year 0-3 in the southeast part of the building and yard, year 4-6 in the middle upper floor, and year 7-9 in the schools northwest part upper floor. The public areas, functions and classrooms are placed around the schools main entrance and gives the students opportunity to interact. The buildings first floor is mainly constructed by brick and concrete where mainly the common subjects and functions are placed. In contrast to second floor where most the different grades ’’base rooms’’ are placed with a warmer and softer feeling bult in a 100% wood structure. The plot that vas given to us is placed in the north of a long park in the Tyresö area south east of Stockholm. The park is reaching down to a bay sounded by villas and smaller apartment buildings. The irregular form of the building creates variation and in facade and expression. In the north does the main corners create effective and safe areas and roads for leaving and picking up the students. In the south the variations creates nice and enclosed yards opening to the park and soccer field. The soccer field is now tuned to give room for the new PE Hall, witch also helps lower the exposition of the schoolyards. Year 0 has got there own building. The change from kindergarten to pre school can be difficult and stressing for some students, and are therefor given an place where they can in there own phase get used to there new environment. Year 1-3 is located on 2 very similar floors. Here can you notice that the ’’base rooms’’ are placed in a kind of a module combination. 2 base roms with a group and a coatroom in between them. This module makes the floorpan very effective and repets itself at many places in the school. Close to the base rooms are there big multifunctional rooms that easy can be reshaped after needed use for example after school activities in the afternoon. Year 4-6 is when the students getting to know the common subjects rooms in more regulary. Thats why there department is loaded close to these and with a easy communication out to the yard and the PE field. There free time spaces is more flowing and spread around in korridors or in studios for more specific activity. Year 7-9 is the grades that uses the common rooms and areas the most. But probably also have lot off different needs than the yunger students. Thats why they have there own apartment, more separated from the rest of the school, but that still easily connects to the rest of the school and functions.

Restaurering handlar om att spara något av det existerande och använda sig av det, om det så är en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. Frågan är varför man i vissa fall sparar en träbit från 1700-talet som är sned och sliten, när man skulle kunna byta ut den till en rak istället, men måla den i samma kulör. Det är alltså någonting i just den slitna träbiten som förmedlar något till oss. Kanske en känsla av att vi är del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men också skapandet av framtiden. Det är precis det som är kittlande, som Hidemark så bra formulerar det; ”...det förflutna finns ständigt i det närvarande, och tillsammans med nuet finns det på samma sätt i framtiden.”Synen på varje byggnad och varje restaurering som unik har på riktigt vuxit fram under 1900-talet. Sigurd Curman började formulera tankar kring att bevara ”tecken på historia” i en byggnad, som man kan kalla för patina, just för att den hade något, inte för att det inte fanns resurser till att putsa till den. Dessa idéer har fortsatt utvecklats och nådde sin höjdpunkt med Ove Hidemarks tankar om hur han ser på byggnader som att de alla har sin personlighet. Att sedan gestalta något som arkitekt i byggnaden, men samtidigt ha kvar respekten för objektets patina och tidigare liv, leder till att det enda rättvisa gentemot byggnaden blir att inte härma eller försöka kopiera utan skapa något som kan tala med det gamla och samexistera arkitektoniskt. Exempel på detta ser vi också i Neues museum genom Chipperfields arbete med ytorna och sin lågmälda komplettering av dem, på Skokloster slott genom Hidemarks respekt för alla tiders tillägg och de existerande och tillagda materialens relation, Lacaton & Vassals beslut om att låta en park vara som den är och Rachel Whitereads bevarande av en byggnads minne genom ett avgjutet inre av den.      Arkitektens roll i ett restaureringsarbete blir att gå till objektet eller platsen och först och främst titta. Se vad som finns och formulera det genom ord, text, bild, skiss ritning etc. Genom att göra urvalet och gestalta det existerande tar arkitekten ställning och säger något om värdet på dessa ting. Det är ett maktutövande, rent ut sagt, att bestämma vad som är av värde att gestalta eller inte, men också vad som är av värde att låta leva vidare in i framtiden. Tyresö gymnasium är byggd i två etapper, 1978 respektive 1981. Vår uppgift från Arkitekturskolan innehåller ett program på 1500 kvm bostäder vilket man kan välja att lägga i gymnasiet då skolan ändå ska flytta från sina alltför stora lokaler. Denna linje har jag valt och min utgångspunkt är att utgå ifrån det som finns och bevara det så långt det går och att med enkla medel transformera en skola till bostäder. Jag vill testa min tes om att ett hem med tecken från vad det en gång varit är ett mer trivsamt hem än ett helt spår- och historielöst hem. Min metod är helt och hållet inspirerat av Ove Hidemark där jag försökt känna in byggnaden och undersöka den så mycket som det går. Jag har åkt dit och dokumenterat genom skiss, ritning och foto sådant som jag bedömt är av hög rumslig kvalité. Dessa stora och små delar av byggnaden har blivit min utgångspunkt för skapandet av de nya bostäderna. Jag har försökt rita bostäderna kring dessa delar så att varje lägenhet får sin speciella detalj som påminner om en tid som varit.     Spår som symboler av historia. / Restoration is about saving something of the existing and use it, whether it is a structure, a memory, a part or the internal air mass. The question is why, in some cases, save a piece of wood from the 1700s that are crooked and worn out, when you could replace it with a straight instead, but paint it the same color. There is something in that worn piece of wood that conveys something to us. Perhaps the feeling that we are part of a history and a context. In projects that are about restoration architects work with the handling of the history but also the creation of the future. That is what is so fascinating about restoration, as Ove Hidemark so great puts it; "... The past is constantly present in the moment, and with the present moment, it is in the same time in the future." The view of each building and each restoration as unique has really emerged during the 1900s. Sigurd Curman began to formulate ideas about preserving the "signs of history" in a building, which you can call patina, precisely because it had something, not because there were no resources to renovate it. These ideas have continued to develop and reached its peak with Ove Hidemarks thoughts on how he sees the buildings as they all have their own personality. To then shape something as an architect in the building while maintaining respect for the object's patina and past lives, means that the only justice towards it is not to mimic it or try to copy but to create something that can speak with the old and architecturally coexist. Examples of this are seen in the Neues Museum by Chipperfield´s and their work with surfaces and its low-key supplementing them, in Skokloster castle through Hidemark´s respect for the all-time additions and the existing and added materials relationshisp, Lacaton & Vassals´ decision to leave a park as it was, and Rachel Whiteread´s conservation of a building through casted interior of it. The architect's role in the restoration work will be to go to the object or location, and first and foremost to look. See what is there and picture it in words, text, image, sketch drawing etc. By making the selection the architect says something about the value of these things. It is an exercise of power, to determine what is of value to shape or not, but also what is of value to let live on into the future. Tyresö upper secondary school was built in two phases, 1978 and 1981. Our mission from the School of Architecture includes a program of 1,500 sq.m. residential which you can choose to place inside the existing school. I have chosen this line and my starting point is to build on what exists and preserve it as much as possible. I have tried to, in simple ways, transform the school into housing. I have tested my theory that a home with signs from what it once was is a more enjoyable home than a home without any tracks at all. My method is inspired by Ove Hidemark from where I tried to get to know the building and investigate it as much as possible. I have gone there and documented through sketches, drawings and photos things that I considered are of high spatial quality. These large and small parts of the building have been my starting point for the creation of the new homes. I have tried to draw the dwellings around these parts so that each apartment has its special detail reminiscent of the past. Tracks that are signs of history.

No description available.

Kandidatprojektet är ett gestalningsprojekt inom arkitektur av en grundskola för ca 700 elever i Fornuddsparken i Tyresö kommun söder om Stockholm i Sverige. Syftet med projektet har varit att utforska hur en grundskola kan utformas med fokus på relationen mellan arkitektur, pedagogik och fysisk rörelse inomhus och utomhus. Grundskolan sammanfattad med siffror: - Fem gröna floder för att dra in parken i skolan, skapa struktur för hinderbanor, dämpa ljudnivån, för en mer varierad inre miljö och för en friskare luft. - Sex omslutande skivor för formmässig stabilitet, struktur för orienterbarhet och för en tydligt sammankopplad inre och yttre gatumiljö. - Tio kvarter innehållande trygga basytor att utgå från med utblickar mot parken, de livfulla gatorna mellan kvarteren och mot lugnare miljöer. - Mer än hundra träpelare kombinerade med massivträ och träregelväggar. Skolans gestaltningsarbete vilar på tre konceptuella beslut: - Idén att elever och lärare ska inspireras till fysisk aktivitet både inomhus och utomhus.   - Organiseringen av inre rum går före yttre form. Det flytande öppna rummet som skapas mellan de mer slutna funktioner har prioriterats före den yttre formen. - Arbeta för en stark integration mellan park/utemiljö och skolbyggnadens inre miljö. Arbetsmetodiken har bestått av en systematisk process med en dynamisk växelverkan mellan delprocesser som: Studiebesök på skolor, inläsning om pedagogik och skolarkitektur, lokalprogramstudier med sambandsdiagram, idé och konceptutveckling med collage, skisser och texter, gestaltningsprocess med hjälp av skisser, CAD-ritningar, fysiska modeller och digitala 3D-modeller, diskussioner och kritisk analys av gestaltade lösningar med handledare, kursdeltagare och stödpersoner. / This bachelor project is an architecture design project of an elementary school for 700 students. The site location is in a park, Fornuddsparken, in Tyresö south of Stockholm in Sweden.The aim for the project was to explore how a school building of this size can be designed with a special focus on the relations between architecture, pedagogy and both indoor and outdoor physical movement. The elementary school with numbers: - Five green rivers to connect the park with the interior of the school, establish a structure that can be used for obstacle courses, improve the indoor acoustics, create a more diverse environment and for a more healthy air inside the building. - Six embracing, folded slabs to give stability to the form, a structure for easier orientation on the site and to structurally connect the inside street corridors with the outside schoolyard. - Ten blocks with more private and safe base rooms with views at the park, the more crowded street corridors between the blocks and views at more serene sceneries outside the school area. - More than one hundred pillars combined with bearing massive wood elements and wood stud walls. The design is based on three main concepts: - The idea that students and teachers should be inspired to more indoor and outdoor physical movements. - The priority in the design process should be the organization of the interior spaces not the form itself; an inside to outside approach in forming the building. - The aim to integrate the outside park and schoolyard with the inside of the building. The working method has been based on a systematic process with a reciprocal action and iteration of sub processes like: Study visits to schools, reading sessions about teaching and school architecture, studies of the program for the school with space organization diagrams, developing ideas and concepts with collages, sketches and writing, the main design process using tools like sketching, CAD-drawings, paper and wood models and digital 3D-models, discussions and critical analysis of the created drawings with the aid of tutors, students and other advisors.

Projektet tar avstamp i en värld som ständigt förändras. I en föränderlig värld krävs flexibilitet och anpassningsför­måga vilket vi ser inom allt fler områden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bära när det gäller boende. Frågeställning: hur ser ett boende ut som tål förändringar, förändringar i familjesituation, förändringar i värderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska föränd­ringar i samhället som ger ändrade behov vad gäller bo­ende. / The starting point for this project is an ever changing world. In this changing world there is a need for flexibility and adaptability, which can be seen in all areas of society today. The purpose of the project is to investigate what this could mean in the area of housing. Question formulation: what does housing look like when it is open to change, change in family situation, change in values regarding good housing, and demographic changes in society which lead to new and other needs in terms of housing.

BARA BOSTÄDER Placerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresö gymnasium ut sig. Vår ingång blir att riva skolan, materialet ’kremeras’ till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara form och byter plats. Vad händer när man släcker ett lager i AutoCad? Det närvarar i sin frånvaro. Djup genom lager. Gestaltat i platsmodell- höjdkurvor, vägar och fält, blir det tydligt att de separerade lagrerna inte går att särskilja. Konstruktionen är närvarande i såväl landskap som byggd miljö. Error- går det att separera det byggda från det byggda? Samspel och motsättning- relation och konflikt eller inget av dera alt båda samtidigt. Projektet berör teman som samarbete, representation och (klurar på saken…) Vad blir det tredje? Teman ---> Det platsspecifika, idéen om det konstruerade. Berättelse och historia. / HOUSING TYRESÖ   Between Bollmora social housing complex and the old highroad one find Tyresö gymnasium. Our starting point is to demolish the school, “cremate” its material in to brick-ash and spread it as a red running track along the existing highroad, permission to forget in order to remember. The gymnasium is understood as part of the existing landscape, it only changes form and place.   What happens if you turn off a layer in AutoCad? Presence through absence. Depth through layers. Represented in site model- terrain, roads and fields, it becomes clear that the separated layers cannot be distinguished from one another.  The constructed nature is present, in the landscape as well as the built environment.   Default- is it possible to separate the built from the built?   Interplay and opposition, relation and conflict or neither one, alternative both at once. The project touches upon themes such as collaboration, representation and (thinking about it…) what will the third become?   Themes –> The site-specific, the idea of the natural and the idea of the constructed. History and fiction.