<p>Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs. en form av tankekarta i det relativt nya datorprogrammet Complador. Detta är med andra ord en kvalitativ fallstudie. I intervjuerna framkom det många likheter mellan informanternas underliggande antaganden kring kunskapsöverföringen. Dock är även skillnaderna/missuppfattningarna många. Det betyder att en kursledare alltid bör sträva efter att få så mycket återkoppling från sina kursdeltagare som det bara är möjligt.</p>

No description available.

<p>Vi har genomfört en kvalitativ studie i ämnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjälp av fem lärare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och där är det lärarens uppgift att hantera dem. Därför tycker vi att det är viktigt att belysa och förstå kunskapen om konflikthantering.</p><p>Förr hanterades inte konflikter och bråk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillåtet att bestraffa elever med aga. Det var genom aga och skäll som man hanterade konflik¬terna istället för att som idag prata med eleverna. Skäll existerar fortfarande men framförallt hanterar lärarna konflikter med hjälp av att kom¬municera med eleverna. Idag är idealet att kommunicera väl; lyssna, tala och känna empati. I konfliktsituationer agerar läraren ofta medlare mellan eleverna.</p><p>För att ta reda på hur kunskapen om konflikthantering i skolan ser ut tar vi hjälp av begreppet tyst kunskap. Eftersom tyst kunskap har många olika tolkningar för vi en diskussion kring begreppet. Att vi använder oss av just detta begrepp beror på att tyst kunskap i alla olika tolk¬ningar ändå anses vara en praktisk kunskap. Så är, menar vi, även fallet med konflikthan¬teringen i skolan eftersom den är kopplad till lärarens vardagliga arbete. Därför kopplar vi samman kunskap om konflikthantering med tyst kunskap.</p><p>Vi har kommit fram till att hur lärare hanterar konflikter beror mycket på vilka ideal som råder just då. Lärarna i våra intervjuer inhämtar kunskapen om konflikthantering till största delen i sitt arbete och de anser alla att det är viktigt att aktivt förebygga konflikter för en fungerande undervisning och ett gott klassrumsklimat. Kunskapen om konflikthantering är situationsbunden och personlig men detta räcker inte för att vi ska kunna sluta oss till att det är tyst kunskap, detta beror helt på vilken definition man utgår ifrån. Vi vill poängtera att våra resultat inte på något sätt försöker vara generaliserande.</p> / <p>We have done a qualitative study about conflict-handling. The purpose of this study is to understand conflict-handling and prevention of conflicts in the classroom from a teacher’s perspective; how does teachers develop their knowledge of conflict-handling and is that knowledge tacit? How can teachers handle conflicts and quarrels in the classroom and how can they prevent them? Those are our questions at issue. To get information we interviewed five different teachers and studied relevant literature. We have chosen to restrict this study to conflicts between pupils or teachers and pupils, grade 4-6 in the Swedish school.</p><p>Conflicts or quarrels are things that can’t be avoided and it is the teacher’s job to handle them, this is called conflict-handling. In former times the conflict-handling in schools meant corporal punishment or telling the pupil off. Telling-off still exists in our schools today but the way conflicts are handled is now mostly by using communication and the teacher will in most cases become the mediator between the pupils.</p><p>To elucidate conflict-handling we chose to use the concept of tacit knowledge. This concept has many different interpretations but all of them are saying that tacit knowledge is practical. Therefore it is interesting for us to connect conflict-handling, which is a part of the teacher’s daily tasks, with tacit knowledge.</p><p>We have compared the interviews with each other and with the literature and found that the conflict-handling depends on what the current ideals are. The teachers in our interviews learn conflict-handling mostly in their work and they all think that it is important to actively prevent conflicts for a functioning education and a good atmosphere in the classroom. In the matter of deciding if conflict-handling is tacit knowledge or not it all comes down to which definition of tacit knowledge you rely on. The results we found are only specific for the teachers we interviewed and for our study.</p>

<p>Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen är en undersökning av elevers och lärares upplevelser av lärandet i slöjden. Frågeställ-ningarna berör innehållet i lärandet, sättet att lära och syftet med ämnet. Metoden är observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes på två olika skolor. Antalet observationer är sju, elevintervjuerna är 17 och lärarintervjuerna fyra. I litteraturgenomgången behandlas Nationella utvärderingen 2003, vars resultat är en utgångspunkt för studien. Vidare ingår litteratur om slöjd i skolan, om mästarlära, tyst kunskap och situerat lärande. Resultatet av studien visar att när eleverna talar om vad de lär sig i slöjden kan man dela upp deras utsagor i två nivåer. Dels handlar det om uttalanden om vad de lär sig i slöjden, dels om uttalanden om vad en duktig slöjdelev kan, eller vad läraren sätter betyg på. På den första nivån handlar det framför allt om ämnesfakta, den andra nivån är mer mångfacetterad. Där handlar det ofta om över-gripande förmågor, som t ex självständighet och problemlösningsförmåga. När lärarna talar om vad lärinnehållet i slöjden är ingår båda nivåerna. Vidare visar resultatet att sättet att lära i slöjden är att lära genom att göra och att lära av varandra, både av läraren i ett traditionellt mästar-lärlingförhållande och av kamrater. Vissa delar av slöjdkun-skaperna tycks vara svåra att verbalt formulera, kunskapen kan ses som kroppslig. Eleverna upplever inte att slöjden har någon betydelse för vidare studier eller arbetsliv, utan ser en-bart vardagskunskaperna som användbara. I jämförelse med skolans övriga undervisningsämnen ses slöjd av eleverna som oväsentlig. Lärarna anser att de förmågor slöjden utvecklar är väsentliga för elevernas framtida liv. Lärarna anser också att syftet med slöjden är att utveckla hela människan. Resultaten diskuteras utifrån frågeställningarna och litteraturen.

Vi har genomfört en kvalitativ studie i ämnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjälp av fem lärare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och där är det lärarens uppgift att hantera dem. Därför tycker vi att det är viktigt att belysa och förstå kunskapen om konflikthantering. Förr hanterades inte konflikter och bråk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillåtet att bestraffa elever med aga. Det var genom aga och skäll som man hanterade konflik¬terna istället för att som idag prata med eleverna. Skäll existerar fortfarande men framförallt hanterar lärarna konflikter med hjälp av att kom¬municera med eleverna. Idag är idealet att kommunicera väl; lyssna, tala och känna empati. I konfliktsituationer agerar läraren ofta medlare mellan eleverna. För att ta reda på hur kunskapen om konflikthantering i skolan ser ut tar vi hjälp av begreppet tyst kunskap. Eftersom tyst kunskap har många olika tolkningar för vi en diskussion kring begreppet. Att vi använder oss av just detta begrepp beror på att tyst kunskap i alla olika tolk¬ningar ändå anses vara en praktisk kunskap. Så är, menar vi, även fallet med konflikthan¬teringen i skolan eftersom den är kopplad till lärarens vardagliga arbete. Därför kopplar vi samman kunskap om konflikthantering med tyst kunskap. Vi har kommit fram till att hur lärare hanterar konflikter beror mycket på vilka ideal som råder just då. Lärarna i våra intervjuer inhämtar kunskapen om konflikthantering till största delen i sitt arbete och de anser alla att det är viktigt att aktivt förebygga konflikter för en fungerande undervisning och ett gott klassrumsklimat. Kunskapen om konflikthantering är situationsbunden och personlig men detta räcker inte för att vi ska kunna sluta oss till att det är tyst kunskap, detta beror helt på vilken definition man utgår ifrån. Vi vill poängtera att våra resultat inte på något sätt försöker vara generaliserande. / We have done a qualitative study about conflict-handling. The purpose of this study is to understand conflict-handling and prevention of conflicts in the classroom from a teacher’s perspective; how does teachers develop their knowledge of conflict-handling and is that knowledge tacit? How can teachers handle conflicts and quarrels in the classroom and how can they prevent them? Those are our questions at issue. To get information we interviewed five different teachers and studied relevant literature. We have chosen to restrict this study to conflicts between pupils or teachers and pupils, grade 4-6 in the Swedish school. Conflicts or quarrels are things that can’t be avoided and it is the teacher’s job to handle them, this is called conflict-handling. In former times the conflict-handling in schools meant corporal punishment or telling the pupil off. Telling-off still exists in our schools today but the way conflicts are handled is now mostly by using communication and the teacher will in most cases become the mediator between the pupils. To elucidate conflict-handling we chose to use the concept of tacit knowledge. This concept has many different interpretations but all of them are saying that tacit knowledge is practical. Therefore it is interesting for us to connect conflict-handling, which is a part of the teacher’s daily tasks, with tacit knowledge. We have compared the interviews with each other and with the literature and found that the conflict-handling depends on what the current ideals are. The teachers in our interviews learn conflict-handling mostly in their work and they all think that it is important to actively prevent conflicts for a functioning education and a good atmosphere in the classroom. In the matter of deciding if conflict-handling is tacit knowledge or not it all comes down to which definition of tacit knowledge you rely on. The results we found are only specific for the teachers we interviewed and for our study.

Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs. en form av tankekarta i det relativt nya datorprogrammet Complador. Detta är med andra ord en kvalitativ fallstudie. I intervjuerna framkom det många likheter mellan informanternas underliggande antaganden kring kunskapsöverföringen. Dock är även skillnaderna/missuppfattningarna många. Det betyder att en kursledare alltid bör sträva efter att få så mycket återkoppling från sina kursdeltagare som det bara är möjligt.