Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap.

This work is based on qualitative interviews with four educationists who before their university studies lack education in their own field of work. The study aims to explore how higher learning influenced and affected these people. As a theoretical point of view the concept of implicit learning and Aristotle’s epistemological approach was used. The study gives an idea that the concept of knowledge is advanced and can go from practical experience to more theoretical understandings. The result of the study shows, despite some criticism on the standard of the education, that the subjects proved to have developed understanding in reflection, communication and personal awareness. In addition this kind of comprehension can be hidden from us and therefore difficult to understand and explain.

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how four preschool teachers experienced their start in the profession as a preschool teacher. The questions in the stydy were as follows: What kind of expectations did the preshool teachers have before the start in the profession? What did the preshool teachers experience as difficulty and opportunity at the start in the profession? How do they think now about their professional development during the early period in the profession? The empirical material, I got through a qualitative interview method. My theoretical starting point was to take the hermeneutic research perspective, aimed for interpreting and understanding. Theories of Socialization and socialization for teachers, socio-cultural theories and theories of tacit knowledge have been used to analyze the material. The material has also been compared and analyzed against previous research on teachers first years in the profession and the research on preschool reachers start in the profession. The results show that three of the interviewed preschool teachers felt they have the support of colleagues during the start of their profession. Preschool teachers experienced various phenomena as difficulties during their professional start, but they stated that they experienced the same phenomenon as an opportunity in the start of the profession. These phenomena were the interactions with the children and the support they felt by their colleagues. Furthermore, the preschool teachers felt at home in the profession after approximately one year.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra organisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. För en organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av största vikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglapp som kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörande kunskapsresurser överhängande. Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med den här problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligt i näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning dras på så vis till sin spets.   Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalas studentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Det är således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus för uppsatsen. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sittande eller nyligen avgångna kuratorer vi Uppsalas studentnationer.   De resultat som går att utläsa av studien är i mångt och mycket konsekvent med teoribildning på området. Det framgick att respondenterna upplevde tydlig dokumentation och rutiner som en av grundpelarna för att kunskapsöverföringen ska lyckas. Resultatet tyder även på att den utbrändhet många av kuratorerna upplever i slutet av sitt kuratorsår utgör ett stort hot mot effektiv kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. / Knowledge management is becoming progressively more and more important in order to improve and organization’s possibilities for improvement and the competitive advantage that follows. To an organization with high turnover rate, knowledge management is of outmost importance. If an organization fails to transfer the relevant knowledge when an individual leaves, the risk of vital knowledge loss increases dramatically.   The student nations of Uppsala are clear examples of organizations with a high rate of turnover where these complexes of problem occur. The top management is exchanged considerably more often than in the business world and thus the issue of knowledge transfer is very relevant.   The purpose of this essay was to create an understanding of the experience of knowledge transfer of the Curators at Uppsala’s student nation. It is their subjective experiences we are focusing on in this essay. The study was conducted in the form of qualitative interviews consisting of eight semi-structured interviews with current of recent Curators at the student nations in Uppsala.   Our results from this study are consistent with the theory in this field. We could see how the respondents experience clear documentation and routines as important basis for knowledge transfer to succeed. The result also indicates that the exhaustion that many of the Curators experience at the end of their contracted year is a major threat against effective knowledge transfer when exchanging Curators.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehåll och jämföra dessa styrdokument med arbetsgivarnas krav på eleverna för att de skall kunna anses som anställningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jämföra de bägge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning är att trots en god samstämmighet mellan arbetsgivarnas krav på kunskaper och skolverkets styrdokument så behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenärer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall ställas på rullstolar och fastsättning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiägare samt tidigare studier inom området.

Sammanfattning: Vi står inför en tid med stora pensionsavgångar, endast under 2011 kommer 124 000 svenskar att fylla 65 år. Då äldre anställda ofta innehar mycket kunskap efter lång erfarenhet inom en organisation finns en risk att kunskapen följer med dem när de slutar till följd av en pensionering. Med denna studie önskar vi kunna bidra med en större förståelse för betydelsen av en tydligt utarbetad pensionerings- och kunskapsledningsstrategi för en organisation då dessa stora pensionsavgångar väntar. Vi önskar även bidra med en ökad medvetenhet om kunskapsledningens relevans i organisationer, och att denna medvetenhet bör finnas hos alla anställda och inte endast vara individspecifik. Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera det personliga nätverket runt en nyckelperson i en organisation för att kunna utvärdera nätverkets roll i bevarandet av kunskap vid nyckelpersonens pensionering samt identifiera kunskapsbevarande faktorer. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie där både intervjuer och dagböcker användes för att samla in det empiriska materialet. Studien genomfördes på ekonomiavdelningen på Linköpings kommun där den snart pensionerade ekonomidirektören och hans närmsta nätverk undersöktes. Utifrån det empiriska materialet genomfördes en nätverksanalys med avseende på individers samspel, roller och kunskapsutbyte i nätverket. Studiens resultat visar att ett nätverk som arbetat tillsammans under en lång tid har delat kunskap och utvecklat en gemensam kunskapsbas, som till viss del kan förhindra en kunskapsförlust vid en nyckelpersons pensionering. Dock kan en nyckelpersons insikter, systemkunnande och plats i organisationens historia som uppnåtts genom lång erfarenhet aldrig fullständigt ersättas. Studiens resultat visar även att en individs tidiga insikt om potentiell kunskapsförlust vid pensionering och motivation att dela med sig av kunskap bidrar till att förminska kunskapsförlusten. / We are facing a time with a great amount of retirements, as many as 124 000 Swedish people will retire only during 2011. Experienced people possess much knowledge and when employees leave an organization due to retirement they often leave with what they know. With this study we wish to contribute with a greater understanding of the importance of a clearly stated knowledge management strategy in an organization for the scenario when employees retire. We also wish to increase the awareness of the relevance of knowledge management in organizations, and underline that this awareness should exist among all the employees and not only be bound to specific individuals. The purpose of this study was to identify and analyze the personal network of a key figure in an organization, to be able to evaluate if this network could help in preserving knowledge in the organization when the key figure retires and identify knowledge-preserving factors. The study was conducted as a qualitative case study where interviews and diaries were used to assemble the empirical material. The study was conducted at the department of business administration at Linköpings kommun, where the soon retired manager and his personal network were studied. A network analysis was carried out in order to study the roles, the interactions and the exchange of knowledge in the network. The findings of the study indicate that a network can prevent a certain knowledge loss due to a long working experience together where knowledge has been shared and hence a knowledge base has been obtained. However, the insights, the understandings and the place in the history of the organization achieved through experience can never be fully replaced. The findings also imply that the early individual insight of a potential knowledge loss due to retirement and the individual motivation of sharing knowledge contribute to a reduced knowledge loss.

Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang. Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.

Abstract Rönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsättningar för rollspel.     Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tänker kring sina strategier i situationer när teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det här fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vägganteckningar fördes löpande så att deltagarna kunde ta ställning till materialet under samtalets gång samt lätt återknyta till tidigare samtalstrådar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgångspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skådespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen på den sensoriska nivån, vilken handlar om kommunikation på ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhållande.  Vikten av att pedagogen är följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansågs viktigast. I fokussamtalet framkom också resonemang om förutsättningar för lek och förutsättningar för en god lärandesituation – för att kunna leka och för att kunna lära beskrivs till exempel delaktighet och prestationsfrihet som två premisser.

Individers specifika, inneboende kunskap har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att generera konkurrensfördelar i dagens föränderliga samhälle. Det ställer därmed krav på ledningen att kunna hantera organisationens komplexa tillgång och främja kunskapsöverföring mellan organisationsmedlemmarna genom tillämpliga processer. Lyckas detta, bevaras kunskapen inom organisationen. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för ledningsdrivna processer och aktiviteter som avser att omvandla individbaserad kunskap till organisatorisk kunskap.  Studien belyser ett antal olika kunskapsöverföringsprocesser som nyttjas av organisationer i praktiken. Face-to-face metoder har visat sig föredras vid överföring av kunskap särskilt den tysta kunskapen, medan de tekniska/virtuella verktygen anses vara till fördel vid informationsspridning. En central slutsats för studien är att en verbal tvåvägskommunikation, såsom fysiska möten och telefonkommunikation, är mest tillämplig vid förmedling av den tysta kunskapen. Ytterligare ett centralt bidrag är att den individbaserade kunskapens betydelse för organisationen inte är branschspecifik utan värdesätts och uppmärksammas likvärdigt mellan de studerade företagsledarna. Tidigare studier har dock fokuserat på kunskapsintensiva organisationer.

Syftet med vårt arbete är att få kunskap om hur hjärnan och handen samspelar. Vi vill visa att det finns en påverkan på hjärnans utveckling genom att arbeta med händerna. Till vår hjälp har vi läst forskningslitteratur och annan litteratur för att kunna bevisa våra teorier. Vi har även gjort ett antal intervjuer med andra slöjdlärare samt elever för att ta reda på vad de har för uppfattning om ämnet slöjd. Resultaten av våra intervjuer visar på att slöjdämnet inte alltid är så självklart, att det är svårt att sätta ord på varför vi har slöjdundervisning i skolan. Både lärare och elever har ibland svårt att argumentera för ämnet. Lärarna pratar mycket om den tysta kunskapen som eleverna får med sig och lägger stor vikt vid det kreativa förhållningssättet i slöjdundervisningen medan eleverna mestadels tror att slöjdämnet handlar om att få lära sig hantverket såsom exempelvis hanteringen av verktyg och maskiner. Slutsatsen av vårt arbete visar på att det finns effekter på hjärnans utveckling genom handens arbete. Det sker ett ständigt samspel mellan handen och hjärnan som också bidrar till bland annat förbättrad läs- och skrivförmåga, koncentrationsförmåga och arbetsprestation.Vi vill genom vårt arbete även upplysa andra om varför det är viktigt att vi bevarar våra djupt rotade hantverkskunskaper.