Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att bidra med en förståelse kringpotentiella kommunikationsproblem under processen av ett spelskapande mellanspeldesigners och ljuddesigners. Detta fullföljdes genom kvalitativa djupintervjuer medhjälp av en halvstrukturerad metod och vissa tillägg av mina egna upplevelser, medandra ord en autoetnografi. Totalt fyra ljuddesigners och speldesigners blev tillfrågadeom deras upplevelser av olika problem på grund av kommunikationen mellan varandra,samt hur de gick till väga för att lösa dessa bekymmer. Det övergripande resultatet visarhur abstrakt bemötandet av kommunikationsproblem är då det kan variera beroende påvilket arbetssätt spelföretaget funktionerar. Med andra ord om en jobbar hemifrån ellerpå plats. Som helhet uppger respondenterna att det finns kommunikativa hinder ochallmänna missförstånd mellan varandra. Exempelvis att konversera via mejl kanförebygga osäkerhet och missförstånd vid beskrivandet av en aktivitet så som att skapaen specifik ljudeffekt. Denna typ av problem löste sig genom dialoger och diskussionerför att förstå den bakomliggande idén för ljudeffekten.Utöver detta ska denna undersökning förmedla en förståelse kring potentiellakommunikationsproblem genom att ta del av denna uppsats och förbereda till nuvarandeeller tillkommande projektsamarbeten.

Syftet med undersökningen är att synliggöra på vilka sätt det sensoriska kunnandet kommer till uttryck när elever gemensamt utforskar och samtalar om material inom ämnet slöjd. Undersökningen består av två delar. För det första en materialnära undersökande del bestående av produktion av tygpåsar med olika fyllningar samt, för det andra, planering och genomförande av en workshop med sex elever i mellanstadiet. Workshopen består av olika moment där eleverna får samspela och samtala om tygpåsarnas innehåll och hur de relaterar till varandra. Studiens frågeställningar – Hur kan undervisningen utformas så att elever får möjlighet att samtala om sina tankar om sinnesupplevelser i relation till material, samt vad innebär det att kunna kommunicera om material i en undervisningssituation? – besvaras genom analys av workshopen med stöd av fotografiska bilder, ljudupptagningar av elevernas erfarenheter och fältanteckningar. Sammanfattningsvis belyser denna undersökning att det är i gemensamt utforskande och i samspel som kunskaper befäst hos deltagarna, samt att i interaktion med material stärks diskussionen om materialet och dess egenskaper.

Den tysta kunskapen förstås på olika sätt, det kan vara en kunnighet som inte verbaliseras och det kan vara en inövad och underförstådd kunnighet när det kommer till ett hantverk. Studiens syfte är att skapa större förståelse för hur slöjdlärare reflekterar kring och kännetecknar tyst kunskap som del av sin undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med fem slöjdlärare samlas data in och analyseras med hjälp av en tolkning av Lindströms teoretiska modell gällande estetiska lärprocesser. Studiens resultat visar att slöjdlärare definierar den tysta kunskapen som en del av en redan erövrad kunnighet. Lärarnas egen hantverkskunnighet överförs till eleverna genom interaktion kring det hantverk som praktiseras, detta sker både verbalt och icke-verbalt. Användandet av metaforer och inkludering av slöjdspecifika begrepp nyttjas för att öka elevernas förståelse. Några av slöjdlärarna i studien verbaliserar gärna sitt handlande samtidigt som de visar och de andra slöjdlärarna visar hellre utan att verbalisera. Slöjdlärarna väljer att tala om tyst kunskap i relation till sin undervisning som det outtalade, det icke verbaliserade, den del av undervisningen då läraren fungerar som ett stöd för elevens egen utveckling av kunnighet.

Uppsatsen är dels ett teoretisk försök att förstå den läroprocess som äger rum när en individ bygger förtrogenhet inom ett speciellt fält, en kunskap som inte var avsedd hos individen och som ofta personen är helt omedveten om att den besitter. I syfte att vidga kunskapsbegreppet följer ett närmande av hur vi kan förstå ett icke-intenderat implicit lärande ur ett socialt och ett kognitivt perspektiv. En utgångspunkt är att vad vi minns är beroende av en inkodningsprocess - en procedur som omvandlar något en person ser, hör, tänker eller känner till ett minne. För att impulser vi möter ska bearbetas i arbetsminnet och lagras i det explicita minnet krävs att informationen är särskilt levande eller betydelsefull för oss. Men vår hjärna innehåller även ett annat typ av minne; ett implicit minne. Utan att vi själva upptäcker det, lagras också information som ständigt upprepas runt i kring oss. Ofta är informationen en del av ett mönster, ett mönster som vi ständigt möter och som så småningom bildar ett schema i vårt minne. Ett schema som vi sedan oreflekterat använder oss av i vårt dagliga liv. Dessa scheman innebär en kategorisering av verkligheten, och de innehåller även förväntningar om vad som följer på vad i olika situationer. De kan delvis vara kollektiva scheman; olika individer lär sig ungefär samma beteende och utför samma handlingar, om de vistas i samma kontexter.Det utmärkande draget för implicit minne är att det visar sig i det vi gör, i stället för att komma till uttryck i medvetna beskrivningar. Det som kännetecknar implicit minne är att en handling inte kräver medveten uppmärksamhet eller mental ansträngning utan handlingen sker med hjälp av automatiska informationsprocesser. Ofta är schemat kopplat till vårt känslocenter vilket innebär att vissa handlingar känns rätt eller fel i magen när vi utför dem. Det vi till vardags kallar intuition eller magkänsla är alltså ett resultat av implicit lärande.Utgångspunkten för uppsatsens undersökning är att narrativa mönster återkommer i vår omgivning och att vi bygger upp implicita scheman för berättande genom att konsumera film och litteratur. Genom att följa processen och titta på resultatet i ett novellskrivande och ett filmskapande, analyseras om elevernas handlingar utgår från rationella eller intuitiva val. Det visar sig att eleverna inte rationellt kan förklara sina handlingar utan styrs mycket av magkänsla, samtidigt som deras verk visar sig vara genomsyrade av klassiska narrativa strukturer och kända berättaringredienser. Med detta i åtanke diskuteras hur vi inom det pedagogiska fältet bättre kan ta till vara på elevernas implicita kunskaper och växelverkan mellan det rationella och intuitiva, samt hur vi didaktiskt skulle kunna utnyttja den implicita läroprocessen.

I det övergripande syftet att uppnå kunskap om inspelning av akustiska trummor ur ett konstnärligt perspektiv har empiriska experiment och inspelningar genomförts i tre olika delstudier. Den första delstudien fokuserar på hur rumsakustik kan ha betydelse vid inspelning av trummor. I denna delstudie prövas särskilt hur akustikreglering kan påverkainspelningens ljudande karaktär och dess användbarhet vid senare mix. I den andra delstudien undersöks hur trumstämning kan påverka trumljudets karaktär och hur stämning kan användas som ett verktyg för att påverka trumsetets harmoniska samklang. Den tredje delstudienundersöker hur placering av mikrofoner kan användas för vidare sound-utveckling och problemlösning. Reflektioner över det konstnärliga material som spelats in informerat av delstudiernas resultat presenteras. Utöver detta har sex personer med professionell erfarenhet av trumljud intervjuats. Insikter från dessa samtal, samt lärdomar från två månader som praktikant på Studio 33, är vävda genom texten.  Undersökningen utgår från att ett musikaliskt framförande i sig är klart överordnat de aspekter som prövats i denna studie. Resultatet av undersökningen visar att den därefter viktigaste faktorn för att uppnå ett bra trumljud är rummet där inspelningen sker. Därefter är stämning viktigast – placering av mikrofoner är klart mindre viktigt om resterande parametrar är väljusterade. Kunskap om detta kan bidra till vidare hantverksutveckling genom att utövare fokuserar på de mest relevanta aspekterna vid truminspelning.

Engagemang är ett begrepp som ofta knyts an till förskollärares profession, men är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare och rektorer ser på innebörden av att vara engagerad och vilka förutsättningar som behövs för att engagemang ska uppnås i deras dagliga arbete. Studiens syfte besvaras utifrån frågeställningarna ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt förskollärare?”, ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt rektorer?” och ”Vilka förutsättningar behöver förskollärare för att engagemang ska uppstå enligt förskollärare och rektorer?”. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgörs av intervjuer med förskollärare och rektorer i två kommuner. Analys av empirin utgår från tre teoretiska utgångspunkter; känsla av sammanhang, relationell kompetens och tyst kunskap. Frågeställningarna och materialet visar att det finns viss samsyn på vad engagemang och oengagemang är mellan förskollärare och rektorer. Studiens empiri pekar på att förutsättningarna för engagemang ses på olika sätt av förskollärare, rektorer och viss skillnad finns även mellan kommunerna. Resultatet indikerar också att förskollärare fokuserar på engagemang ur ett helhetsperspektiv där relationen mellan kollegor anses vara en viktig förutsättning. Rektorer riktar fokus på den individuella prestationen och professionalism, det innebär att olika förväntningar och förutsättningar finns för att tolka förskollärares engagemang i förskolan.

Purpose: By actively working with experience feedback, construction companies can reduce unnecessary errors and gain a competitive advantage. As the cost of correcting errors is lower at the beginning of the construction process, experience feedback is important for consultancies. Experience feedback is a term that describes the process of recording experiences then utilizing that recorded data in future projects to inform decisions and processes. The report studies the routines linked to experience feedback in a well-established consultancy in Sweden, identifies obstacles and propose possible improvement measures. Method: The research strategy underlying the study is a case study of a qualitative nature. In order to collect data, interviews were conducted with employees from different sections of the case company. Document analysis of the case company's routines and literature studies on the research area were conducted. Findings: The study finds that the company has experience feedback procedures in place, but they are used to different degrees depending on the type of project. The company meets certain objectives that contribute to good experience feedback, including the collection and documentation of experiences and the sharing of knowledge between employees. Emphasis needs to be placed on making knowledge more readily available so that it can be better used, while documentation of experiences needs to take place in all types of projects. Implications: Employees believe that time constraints in construction projects contribute to the fact that experience feedback is not done to the extent it should be. Projects are more or less complex and therefore the company works in different ways with experience feedback. This can be seen as an obstacle to better implementing experience feedback in the work process. If the case company places emphasis on documenting knowledge more continuously, including experience feedback in smaller projects, while making the information more searchable and easily accessible, there is a good chance for the organization to develop further. Limitations: The study has attempted to give a general picture of the experience feedback process in the Jönköping office. By interviewing employees from different sections of the company, the authors have managed to answer this question. As the number of respondents is six, it is not possible to guarantee that the results correspond to the image of the case company. The respondents who have contributed to the study possess knowledge of the chosen topic, which strengthens the result.

No description available.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur kunskap skapas och delas i en hemtjänstgrupp där en stor del av arbetet är ensamarbete och det inte är självklart att träffa sina arbetskamrater eller de sjuksköterskor man samarbetar med under arbetsdagen. Som metod för undersökningen valdes observationer och semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal, sjuksköterskor och hemtjänstchefen. En tematisk analys av datamaterialet resulterade i fyra teman; tillit, insikt, informationshantering och hinder. Resultatet av undersökningen visar att mötet ansikte mot ansikte är avgörande för kunskapsbildning, kunskapsdelning och skapande av förtroense i arbetsgruppen. Undersökningen visar också att både för lite och för mycket information ökar risken för att viktig information missas samt att det finns en tydlig kunskapshierarki i organisationen som hindrar kunskapsprocessen att fortplanta sig genom organisationen.

Despite knowledge being recognised as a valuable resource for organizations, there is limited research on knowledge management and knowledge sharing in the humanitarian- and development sector. Trying to fill this gap, this study aimed to examine how employees in an international Non-Governmental Organization in the humanitarian- and development sector, experienced the internal knowledge sharing, within their working organization. As well as aspects that affect knowledge sharing, what difficulties and opportunities there are, and the role of tacit and explicit knowledge for their knowledge sharing. The study was conducted as a hybrid of a cross sectional study and a case study with a qualitative approach and was based on the theoretical framework of the SECI-model, its processes and ba. Empirical data was generated through qualitative interviews with seven employees from a humanitarian- and development organization called organization X, in the context of a developing country in sub-Saharan Africa. Qualitative thematic analysis was used for analysing the empirical data based on research and the SECI-model. The result demonstrates that explicit knowledge is prominent in organization X because the employees are governed by documents and other explicit sources. The result also showed that the employees experience that there is trust and willingness to share knowledge, but that there is a lack of knowledge management strategy which affects knowledge sharing processes.