Ordet formspråk återkommer i flera kursplaner i det estetiska programmet med inriktning dans. Men inom modern release-baserad golvteknik, som undervisas på flera gymnasieskolor i Sverige, finns det mycket lite forskning om vad detta kan innebära.  Syftet med denna studie är därför att analysera likheter i rörelser som undervisas på golvnivå inom stilen releaseteknik för att diskutera vad begreppet grundläggande formspråk inom modern release-baserad golvteknik kan innebära.        Metoden som används är videoobservation och kvalitativ innehållsanalys. Fyra filmer från användarplattformen YouTube analyseras. Vid analysen tillämpas en modell inspirerad av Labans rörelseanalys. Teoretiska perspektiv som tyst kunskapande, kunskap i handling och reflekterande praktik används för att ytterligare förstå empirin. Resultatet visar 30 rörelselikheter uppdelade i tre teman och sju kategorier som kan användas både som en checklista för rörelser att lära ut i klassrummet och som ett ramverk för utforskande av dynamiska kvaliteter. Exempel på olika sätt att förmedla rörelselikheterna ges, underbyggda av tidigare forskning.   Slutligen diskuteras resultaten utifrån synen på dans som tyst kunskap och vad bristen på ett gemensamt språk kan innebära. Samt vikten av att förstå begreppet formspråk både som en estetik och ett utforskande hos eleverna.

Managing knowledge has an important role within organizations and is deemed necessary to remain competitive. A need to work smarter and within shorter production cycles has emerged and prompts for the usage of knowledge management. There is a vast number of big companies that has successfully developed knowledge management project compared to the lack of attention towards the small- and medium-sized enterprises (SME). Knowledge management aims to use and distribute existing knowledge to increase the organizations possibilities of learning more. It requires a combination of both human interactions along with techniques to be able to share knowledge and experiences. This study aims to research the possible conditions and limitations for an SME to use knowledge management. This study shows that primarily documentation of knowledge is crucial in any efforts of using knowledge management. Result of the study shows behavior patterns linked to the theoretical frameworks which indicates positive conditions to apply knowledge management. The biggest limitations that emerged were the spontaneous occasion of documenting knowledge together with under pressure of time and planning.

Detta är en intervjustudie som grundar sig i förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att analysera och beskriva yrkesverksamma förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet samt hur de menar att de använder sig av det i sin egen utbildning på sin förskola. De forskningsfrågor som ligger till grund för att uppfylla syftet är: 1) Hur tolkar och förstår yrkesverksamma förskollärare generellt begreppet beprövad erfarenhet? 2) Hur tolkar yrkesverksamma förskollärare begreppet beprövad erfarenhet i sin utbildning? Det som framkommer vid intervjuer ställs mot tidigare forskning inom området och på så sätt genereras ny kunskap. Studien är kopplad till läroplansteori med ett särskilt fokus på läroplansteoretiska arenor. Resultatet är analyserat genom en tematisk analysmetod där fyra olika teman framträder. Dessa är 1) beprövad erfarenhet som svår att definiera, 2) beprövad erfarenhet som föränderlig, 3) beprövad erfarenhet som kollegialt lärande och 4) beprövad erfarenhet som ett arbetssätt/förhållningssätt och/eller ett konkret material. Studien visar att begreppet beprövad erfarenhet är komplext där berörda aktörer har olika förståelse och tolkning av hur en erfarenhet faktiskt blir beprövad. I relation till studien väcks nya frågor, om inte forskare, myndigheter och profession kan enas om vad beprövad erfarenhet i förskolan innebär – hur ska verksamma inom förskolan då arbete med det?

Syfte: Mot bakgrund av vikten av kunskap som konkurrensmedel syftar studien till att undersöka hur kunskap sprids i den interna organisationen i ett större bemanningsföretag. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats med deskriptiv analys. Den primära datakällan grundas i semistrukturerade intervjuer med konsultchefer i ett större bemanningsföretag i Sverige. Datan kompletteras med interna dokument och analyseras med hjälp av Nonakas teoretiska modell kunskapsspiralen. Slutsats: Studien visar att kunskapsspridningen mellan konsultchefer och den interna organisationen i ett bemanningsföretag kan förstås med hjälp av Nonakas definition av explicit och tyst kunskap, samt teoretiska modell “kunskapsspiralen”. Konsultcheferna sprider tyst kunskap mellan sig genom “socialisering” och omvandlar den till explicit kunskap genom “externalisering”. Explicit kunskap samlas in av organisationen på centralnivå för att genom “kombination” lagras och spridas brett i organisationen. När konsultcheferna använder den explicita kunskapen utvecklar de tyst kunskap igen genom“internalisering”. På så sätt sprids kunskap mellan individer och organisationen.

The purpose of the study is to increase the understanding of the purpose and goals of physical education teachers in their outdoor education and what knowledge they express as important for students to develop and demonstrate in, about and through outdoor education. Five physical education teachers participated in the study. Qualitative semi-structured interviews collected data and a thematic analysis was conducted based on Carlgren's theories of tacit knowledge and the four forms of knowledge (Carlgren, p. 88, 2015; Skolverket, p. 21, 2002). The results show that all teachers express the same purpose and goals with their outdoor education. The students should be given enough knowledge and experience of outdoor life to be able and want to pursue outdoor life now and for the rest of their lives. It was difficult for the teachers to formulate the knowledge required by the pupils to achieve the purpose and goal. Carlgren's (SOU 1992:94,p. 66) knowledge form ”skill” turned out to be the one that is given most prioritation in outdoor education. This is due to the fact that movement skills in different outdoor activities are considered easy to assess and that outdooractivities are given the greatest space in outdoor education. At the same time, the results suggest that the teachers possess tacit knowledge in outdoor life and outdoor life education that makes it difficult for the teachers to formulate the knowledge they consider important. They have a sense of security and clarity about how teaching should be structured and what pupils should experience in order to achieve the overall purpose and goal of creating the conditions for a lifelong active outdoor life. / Syftet med studien är att öka förståelsen för vilket syfte och mål lärare i idrott och hälsa har med sin friluftslivsundervisning och vilka kunskaper de uttrycker som viktiga för eleverna att utveckla och visa i, om och genom friluftslivsundervinsingen. Fem lärare i idrott och hälsa deltog i studien. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data och en tematisk analys genomfördes med utgångspunkt i Carlgrens teorier om tyst kunskap och de fyra kunskapsformerna (Carlgren, s. 88, 2015; Skolverket, s. 21,2002). Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker samma syfte och mål med sin friluftslivsundervisning. Eleverna ska ges tillräckligt med kunskap och erfarenhet av friluftsliv för att kunna och vilja bedriva friluftsliv nu och resten av livet. Vilka kunskaper som krävs hos eleverna för att nå syftet och målet hade lärarna svårt att formulera. Carlgrens (SOU 1992:94, s. 66) kunskapsform färdighet visade sig vara det som ges störst utrymme i friluftslivsundervisningen. Detta på grund av att rörelsefärdigheter inom olika friluftslivsaktiviteter anses vara lätt att bedöma och att friluftslivsaktiviteter ges störst utrymme inom friluftslivsundervisningen. Samtidigt antyder resultatet att lärarna besitter tyst kunskap inom friluftsliv och friluftslivsundervisning som gör att lärarna har svårt att formulera de kunskaper de anser är viktiga. De besitter en trygghet och en klarhet kring hur undervisningen ska formas och vad eleverna bör få uppleva för att nå det övergripande syftet och målet, med förutsättningar för ett livslångt aktivt friluftsliv.

ABSTRACT Title: Knowledge sharing from an employee perspective- Social factors effect on the spread of tacit knowledge at outsourcing Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Evelina Ödling and Ronja Zander Supervisor: Stig Sörling and Thomas Källquist Date: 2016 - January Aim: It has become increasingly common that organizations use external co-workers for temporary tasks and activities, that is, they choose to outsource parts of their operations. This has proven to be important to how the organizations knowledge capital is affected and, consequently, how knowledge is spread between the internal and external co-workers. Tacit knowledge is most affected by outsourcing, and there are social factors that affect co-workers motivation to share their knowledge. The purpose of this study is therefore to illustrate how knowledge is spread between internal and external co-workers with regard to tacit knowledge and social factors. Method: The study was conducted from a qualitative approach and a multiple case study which different types of employment have been studied. Social constructionism has implemented our theory of science and the hermeneutics the knowledge approach we decided to take account with the focus on interpretation and understanding. The empirical collection consists of semi-structured interviews with ten employees when we chose to proceed from an employee perspective. The theoretical framework builds on previous research about our area of interest and has acted as a base of our interview guide. The interview guide has then been used as a template to categorize empirical data and to analyze the empirical outcome. Result & Conclusions: We have according to the social factors in this study noticed that reflexitivity and the socio-psychological factor, focusing on the internal motivation is what affects the spread of the tacit knowledge between internal and external co-workers.Suggestions for future research: When the research on knowledge sharing between different forms of employment are limited, we suggest that further research should focus on studying different project groups or teams to create a deeper qualitative study. Contribution of the thesis: By highlighting the spread of knowledge between internal and external co-workers and converging multiple social factors in the same study, we have provided a theoretical contribution to the current research. The study has also generated a distribution pattern that shows that the internal co-workers spread their knowledge to both internal and external co-workers, while spread from external to internal is weak. This can be classified as the study´s practical contribution and the measures that organizations may need to use so that knowledge are spread between all co-workers. Key words: Outsourcing, knowledge sharing, external/internal co-workers, tacit knowledge, social factors / SAMMANFATTNING Titel: Kunskapsspridning ur ett medarbetarperspektiv- Sociala faktorer och dess påverkan av den tysta kunskapens spridning vid outsourcing Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Evelina Ödling och Ronja Zander Handledare: Stig Sörling och Thomas Källquist Datum: 2016 – Januari Syfte: Det har blivit allt vanligare att organisationer använder sig av externa medarbetare till temporära uppgifter och aktiviteter, det vill säga de väljer att outsourca delar av deras verksamheter. Detta har visat sig ha betydelse för hur organisationernas kunskapskapital påverkas och följaktligen hur kunskaper sprids mellan interna och externa medarbetare. Den tysta kunskapen påverkas mest av outsourcing och det finns sociala faktorer som påverkar medarbetarnas drivkraft till att dela med sig av sina kunskaper. Syftet med denna studie är därmed att belysa hur kunskap sprids mellan interna och externa medarbetare med avseende på tyst kunskap och sociala faktorer. Metod: Studien har genomförts ur en kvalitativ ansats och en multipel fallstudie där olika typer av anställningsformer har studerats. Socialkonstruktionismen har präglat vårt vetenskapsteoretiska synsätt och hermeneutiken den kunskapssyn vi valt att beakta med fokus på tolkning och förståelse. Den empiriska insamlingen består av semi-strukturerade intervjuer med tio medarbetare då vi valt att utgå från ett medarbetarperspektiv. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning kring vårt intresseområde och har fungerat som en grund för upplägget av vår intervjuguide. Intervjuguiden har sedan använts som mall för att kategorisera empirin och för att analysera det empiriska utfallet. Resultat & slutsats: Vi har utifrån de sociala faktorerna som belysts i denna studie uppmärksammat att det främst är reflexitivitet och den sociopsykologiska faktorn med inriktning på den inre motivationen som påverkar spridningen av den tysta kunskapen mellan interna och externa medarbetare.Förslag till fortsatt forskning: Då forskning kring kunskapsspridning mellan olika anställningsformer är begränsat föreslår vi att vidare forskning bör fokusera på att studera olika projektgrupper eller team för att skapa en djupare kvalitativ studie. Uppsatsens bidrag: Genom att belysa kunskapsspridning mellan interna och externa medarbetare och sammanstrålat flera olika sociala faktorer i samma studie har vi lämnat ett teoretiskt bidrag till den aktuella forskningen. Studien har även genererat ett spridningsmönster som visar att de interna medarbetarna sprider sina kunskaper till både interna och externa medan spridningen från extern till intern medarbetare är svag. Detta kan klassas som studiens praktiska bidrag och vilka åtgärder som organisationer kan behöva vidta för att kunskaper ska spridas mellan alla medarbetare. Nyckelord: Outsourcing, kunskapsspridning, externa/interna medarbetare, tyst kunskap, sociala faktorer

Som distriktsläkare har jag mött mycket lidande hos mina patienter. I min egen läkarutbildning för 40 år sedan och ännu idag på läkarutbildningen saknas undervisning om själva lidandet – det själsliga och existentiella lidandet. Trots att läkarutbildningen är en både akademisk och praktisk yrkesutbildning har det inom akademin funnits en ambivalens till praktiskt yrkeskunnande. Intresset och utrymmet för detta kunnande har till min glädje blivit större under de tjugo år jag arbetat som lärare och kursledare. Och studenterna har blir bättre förberedda på sin framtida yrkesroll genom införandet av patient-centrerad kommunikationsträning och olika undervisningsmoment avseende professionellt förhållningssätt, etik och bemötande, ledarskap och samarbete, genus och mänskliga rättigheter. Dock saknas fortfarande viktiga ämnen, såsom kunskapsteori och bildning. Mitt sökande har varit inriktat på att få tillgång till ett språk med ord och begrepp som beskriver läkares tysta yrkeskunnande och den förtrogenhetskunskap som utgör förutsättningen för god läkekonst för att uppnå en medveten balans mellan läkarvetenskap och läkekonst. Kunskap om lidandet är en väsentlig del i en läkares möte med sjuka människor. Först under själva arbetet med denna uppsats förstod jag att det varit en omedveten drivkraft i mitt arbete som läkare men också i mitt eget liv att förstå mer om lidandet. Jag har försökt dela med mig av kunskaper och erfarenheter om lidande från patientmöten och reflektioner kring dessa. Min förhoppning är att kunna inspirera andra kollegor att utforska sitt eget tysta yrkeskunnande. Då kan vårt gemensamma språk utvecklas och hållas levande och vårt yrkeskunnande bli synligt och få en upprättelse till gagn inte bara för oss själva utan för sjukvården och framför allt för patienterna.

The aim of this study was to investigate social workers view of a professional- and unprofessional attitude relative to the organization, other professionals and clients. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers in human service organizations. The theoretical approach is a social constructionist approach using professional theory, role theory and tacit knowledge to analyze our data. We conducted the study due to our view that the research on professional approach lacked a first-hand perspective on social workers view on their professional approach. The conclusion of this study is that social workers tacit knowledge is a big part of their professional approach, which despite regulations ordinated by the society and by organizations are shaped by interpretations and assessments based on the individual, tacit knowledge.

The aim of this study is to investigate family therapists understanding of knowledge, theories and methods in the treatment of mothers who use violence against their children. The study is made on the basis that the operation is not based on clear evidence-based knowledge and examines how family therapists understand and combines existing methods and theories in social work. Methodically the study is based on qualitative interviews with five family therapists in different municipalities in the south of Sweden. A compilation of the interviews gave rise to two main themes: Mothers and violence respective Treatment. The result shows that there are not always explicit methods and theories available in the treatment of violent mothers. Despite this, the family therapists shows a large degree of consensus regarding methods and theories. In the discussion it is suggested that this may be due to some theories and methods are so integrated in the environments that the family therapists are active in that they do not specifically reflect on them. They have, in short, become routine. / Syftet med denna studie är att undersöka familjebehandlares förståelse av kunskaper, teorier och metoder i behandlingen av mammor som använder våld mot sina barn. Studien görs mot bakgrund av att verksamheten inte bygger på tydliga evidensbaserade kunskaper och undersöker hur familjebehandlare, mot denna bakgrund, förstår och kombinerar i socialt arbete befintliga metoder och teorier. Metodiskt bygger studien på kvalitativa intervjuer med fem familjebehandlare i olika kommuner i södra Sverige. En sammanställning av intervjuerna gav upphov till två huvudteman: Mammor och våld respektive Behandling. Resultatet visar att det inte alltid finns uttalade metoder och teorier att tillgå i behandling av våldsutövande mammor. Trots detta uppvisar familjebehandlarna en relativt stor samstämmighet kring metoder och teorier. I diskussionen föreslås att detta kan bero på att vissa teorier och metoder är så integrerade i de miljöer familjebehandlarna är verksamma att de inte längre uttrycklig reflekterar över dem. De har, kort sagt, blivit rutin.

<p>Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.</p><p>Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper. De har på så sätt bekräftat och synliggjort sina kunskaper för i första hand sig själva men även för sin omgivning.</p><p>För att SSAB Oxelösund AB så småningom ska kunna överföra medarbetarnas erfarenheter och kunskap vidare till andra medarbetare krävs att de själva ges tid att reflektera över sina kunskaper. De måste bli medvetna om både vilka kunskaper de besitter och vilka kunskaper de skall dela med sig av för att de ska kunna lyckas med kunskapsdelningen.</p> / <p>The Swedish steel manufacturer Oxelösund AB is a member of the SSAB Swedish Steel Group and is the largest Nordic manufacturer of heavy steel plate. This thesis is about how selected employees at SSAB Oxelösund AB acquire and consolidate their knowledge, when it is supposed that they, in the future, will pass their knowledge on within the company. The thesis focuses on how employees perceive and gain their learning.</p><p>The employees expresses that their experience transforms into knowledge when they reflect upon recently perceived events. They describe that learning is a continuous process that is achieved over time and that they learn in their meeting with other people. Those employees were consolidating their knowledge when they both formulated and expressed themselves in words or when they practiced their skills. Thus they have confirmed and have made their knowledge visible, primarily for themselves but also for their surroundings.</p><p>For SSAB Oxelösund AB, to gradually will be able to transfer the employees experience and knowledge to other employees, it is essential to give them time to reflect upon their own knowledge. They must become aware of both the knowledge they possess and what skills are to be shared, to succeed in sharing their knowledge.</p> / QC 20100707