Abstract This report is our bachelor thesis. Our work has taken place at a galvanising company in Sölvesborg. The company faced major changes, of which one was a computerisation process. The new system could involve changes in work practice and in specific tasks, affecting the workers. If the coming system was to support work, from the production personnel?s perspective, we felt a legitimate participation in the development and design of the future work practice, was a requirement that was not met. During our ethnographical studies we noted that conflicts arose between production and administrative -personnel. We investigated the conflicts closer in our pursuit to find what caused them. In that work we used various methods such as Future workshop and Brainstorming. Together with production personnel we identified information and functions that are vital in their work. Also, we tried to understand what impact these aspects had on different tasks, and to find an answer to the question, could computers support the production personnel in their work? To find an answer to this question, we have in depth, studied them and closely followed their daily work. We reason about the existing work practice, and possible scenarios in the future. We describe what we find to be important to consider when introducing computers to the workplace. The report also presents a possible draft, a sketch to design, of the future computer system. All names on individuals and customers have been changed, to conceal their true identity.

In this scientific essay I reflect on the relationship that emerges between teacher and student. It is also about the well known superpower that is called adhd and how my own adhd is beeing expressed and manifested throughout my work as a teacher. I reflect on whether my adhd helps or overturns my students and how deep the relationships between teachers and students can be shaped. The main purpose of this essay is to deepen the understanding of the complexity that belongs to the relationship between teacher and student. What I am particularly interested in is the question of what role my adhd has for my opportunities to create good relationships with students with the same diagnosis. The questions I based on are how big of a meaning the experiences have given me with my adhd about the building of relationships but also the relationships with my students? How important are the relationships between a teacher and a student? How deep can a relationship be? Has my ADHD given me an increased understanding of working with students with the same diagnosis? The method I have used is to write an essay, which means that I research and reflect on my own actions and what I may have done differently. By writing this essay, I aim to capture my experiences and reflect on them. This through previous research and literature that deals with my subject. The most important result I came to in my study is that the meaning of the relationship is of great importance in the work with students with ADHD. My own ADHD diagnosis is a big part of creating relationships and deepening them. My ADHD gives me an increased understanding of students with the same diagnosis. Creating the relationship between teacher and student is inevitable and that they become deep and private does not always have to be wrong. A large part of my experience Is that i can connect to my quiet and practical knowledge. / I denna vetenskapliga essä reflekterar jag över relationen som uppstår mellan lärare och elev. Samt den omtalande superkraften adhd och vilken roll min egen adhd tar sig uttryck i arbetet som lärare.  Jag reflekterar över om min adhd hjälper eller stjälper mina elever och hur pass djupa relationer man som lärare får bygga med sina elever. Huvudsyftet med denna essä är att fördjupa förståelsen för den komplexitet som hör till relationen mellan lärare och elev. Det jag i synnerhet intresserar mig för är frågan vilken roll min adhd har för mina möjligheter att skapa goda relationer till elever med samma diagnos. De frågeställningar jag utgått från är hur stor betydelse har de erfarenheter min adhd gett mig i relationsskapandet och i relationerna med mina elever? Hur viktiga är relationerna mellan lärare och elev? Hur djup får en relation bli? Har min adhd gett mig en ökad förståelse i arbetet med elever med samma diagnos? Den metod jag använt mig av är att skriva en essä, det innebär att jag forskar och reflekterar över mitt eget handlande och vad jag kan ha gjort annorlunda. Genom att skriva denna essä har jag som syfte att ta tag i mina erfarenheter och reflektera över dessa. Detta genom tidigare forskning och litteratur som behandlar mitt ämne. Det viktigaste resultatet jag kom fram till i min undersökning är att relationens betydelse är av stor vikt i arbetet med elever med adhd. Min egna adhd diagnos är en stor del till att relationerna skapas och att de blir djupa.  Min adhd ger mig en ökad förståelse för elever med samma diagnos. Att relationen mellan lärare och elev skapas är oundvikligt och att de blir djupa och privata behöver inte alltid vara fel. En stor del av mina erfarenheter kan jag koppla till min tysta och praktiska kunskap.         Nyckelord: Adhd, relationer, förståelse, metoder, praktisk kunskap, tyst kunskap.

Under året som gått har den digitala kommunikationen ökat drastiskt. En hel värld har blivit påverkad. Digitala verktyg och plattformar har varit en förutsättning för ett fungerande samhälle och för att hålla kontakten med andra människor. I det här examensarbetet ville vi genom grafisk design utforska och lyfta analog kommunikation och vilken rollden spelar idag. Det finns något väldigt fint i mötet mellan papper och penna. Något personligt som går förlorat när budskap digitaliseras. På papper kan vi skri- va ner våra innersta tankar, till oss själva eller till någon annan. Vi kan också använda pappret för att klottra ner små krumelurer, skissa, måla eller på annat sätt sätta vår personliga prägel. Vi ser det här som ett sätt att hant- verka och det är just hantverk som är vår röda tråd. Med vårt projekt vill vi belysa traditionellt hantverk i vår samtid och uppmuntra till personlig kommunikation. / Digital communication has increased drastically during the past year. An entire world has been affected. Digital tools and platforms have been crucial for a functioning society and for us to be able to keep in touch with other people. In this thesis, we wanted to explore analog commu- nication through graphic design and highlight what role it plays today. There is something beautiful inthe meeting between paper and pencil. Something personal that might be lost when messages are digi- tized. On paper, we can write down our innermost thoughts, to ourselves or to someone close to us. The paper can also be used when we doodle, sketch, paint or when we in other ways add a personal touch. We see this as a way of crafting and craftsmanship is our common thread. With our project, we want to shed light on traditional crafts and encourage personal communication.

Denna studie är gjord för att belysa och förklara hållbar utveckling utifrån de tre dimensioner som bör tas i beaktning i förskolans verksamhet, de är ekologi, sociala relationer och ekonomi. Detta utifrån förskollärarnas planerade undervisning men också från den tysta kunskap de förmedlar till barnen. I studien används icke-deltagande observationer som datainsamlings metod och datan arbetas därefter genom grundad teori för att nå fram till ett resultat. Det är tydligt att hållbar utveckling är ett begrepp som det arbetas aktivt kring i förskolor idag, men det visar sig uppenbart att den tysta kunskapen som förskollärarna besitter och för vidare till barnen är svår att upptäcka för gemene man och att den därför i allmänhet inte tas i beaktning när man talar om hållbar utveckling inom alla dimensionerna. / This study is designed to elucidate and explain sustainable development based on the three dimensions that should be taken into account in preschool activities, they are ecology, social relations and economics. This is based on the preschool teachers' planned teaching but also from the silent knowledge they convey to the children. In the study, non-participant observations are used as the data collection method and the data is then worked through grounded theory to arrive at a result. It is clear that sustainable development is a concept that is actively worked on in preschools today. But it is evident that the silent knowledge that preschool teachers possess and pass on to the children, is difficult to discover for commoners and that it is therefore generally not taken in when considering sustainable development in all dimensions.

Sammanfattning Datum:                               2022-05-30 Nivå:                                   Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi:                            Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalen University Författare:                           Sara Andersson                  Anna Tjärnström                                             (95/03/22)                           (96/03/05) Titel:                                   Kunskap som resurs- En fallstudie på Volvo CE om utmaningar och möjligheter inom knowledge management utifrån ledares och medarbetares upplevelser  Handledare:                        Magnus Linderström Nyckelord:                          kunskap, knowledge management, kunskapsspridning, explicit och tyst kunskap, organisation Forskningsfråga:                    Hur hanterar fallföretaget explicit och tyst kunskap utifrån ledare och medarbetares upplevelser?  Syfte:                                         Syftet med studien var att utifrån fallföretagets utmaningar och möjligheter inom knowledge management få en djupare förståelse för hur dem hanterar kunskap som resurs utifrån ledare och medarbetares upplevelser.  Metod:                                I studien användes fallstudiemetodik med en blandad metod. Fem semistrukturerade intervjuer med ledare från fallföretaget samt en enkät som skickades ut till dess medarbetare utgör empiriska data. Slutsats:                              I studiens analys urskildes tre teman som har betydelse för hur kunskap som resurs hanteras i fallföretaget. Analysen framförde att kunskap som resurs är en ständig process samtidigt som särskilda processer eller strategier för kunskapshantering inte identifierades. Det visade sig ske ett större och mer medvetet hanterande gällande explicit- än tyst kunskap / Abstract Date:                                   2022-05-30 Level:                                 Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution:                          School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                              Sara Andersson                  Anna Tjärnström                                             (95/03/22)                           (96/03/05) Title:                                   Knowledge as a resource- A case study at Volvo CE on challenges and opportunities in knowledge management based on managers 'and employees' experiences Supervisor:                         Magnus Linderström Keywords:                          knowledge, knowledge management, knowledge dissemination, explicit and tacit knowledge, organization  Research question:             How does the case company handle explicit and tacit knowledge based on leaders 'and employees' experiences? Purpose:                              The purpose of the study was to, based on the fall company's challenges and opportunities in knowledge management, gain a deeper understanding of how they handle knowledge as a resource based on leaders 'and employees' experiences. Method:                              The study used the case study methodology with a mixed method. Five semi-structured interviews with leaders from the case company and a questionnaire sent out to its employees constitute empirical data. Conclusion:                        In the study's analysis, three themes were identified that are important for how knowledge as a resource is handled in the case company. The analysis stated that knowledge as a resource is a constant process at the same time as specific processes or strategies for knowledge management were not identified. It turned out that there was a greater and more conscious handling of explicit than tacit knowledge

Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem. Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper. De har på så sätt bekräftat och synliggjort sina kunskaper för i första hand sig själva men även för sin omgivning. För att SSAB Oxelösund AB så småningom ska kunna överföra medarbetarnas erfarenheter och kunskap vidare till andra medarbetare krävs att de själva ges tid att reflektera över sina kunskaper. De måste bli medvetna om både vilka kunskaper de besitter och vilka kunskaper de skall dela med sig av för att de ska kunna lyckas med kunskapsdelningen. / The Swedish steel manufacturer Oxelösund AB is a member of the SSAB Swedish Steel Group and is the largest Nordic manufacturer of heavy steel plate. This thesis is about how selected employees at SSAB Oxelösund AB acquire and consolidate their knowledge, when it is supposed that they, in the future, will pass their knowledge on within the company. The thesis focuses on how employees perceive and gain their learning. The employees expresses that their experience transforms into knowledge when they reflect upon recently perceived events. They describe that learning is a continuous process that is achieved over time and that they learn in their meeting with other people. Those employees were consolidating their knowledge when they both formulated and expressed themselves in words or when they practiced their skills. Thus they have confirmed and have made their knowledge visible, primarily for themselves but also for their surroundings. For SSAB Oxelösund AB, to gradually will be able to transfer the employees experience and knowledge to other employees, it is essential to give them time to reflect upon their own knowledge. They must become aware of both the knowledge they possess and what skills are to be shared, to succeed in sharing their knowledge. / QC 20100707

Innovation inom offentlig sektor har de senaste åren blivit mer och mer uppmärksammad. I den föränderliga värld vi lever i idag behövs insatser som främjar innovation för att kommuner även i framtiden ska kunna erbjuda efterfrågad standard av välfärdstjänster, samt för att kunna hantera ekonomiska och samhälleliga utmaningar. Denna studie görs på Gävle kommun, där bland annat organisationens innovationsprocess och innovationsförmåga studeras. Syftet med studien är att undersöka utmaningar och hinder i Gävle kommuns innovationsarbete. Studien har en kvalitativ metodansats med en induktiv tematisk analys som la grunden för studiens resultat. Undersökningen indikerar att det finns stora visioner av att integrera ett tydligare innovationsarbete i kommunens olika sektorer och verksamheter, dock visar resultatet i studien att utifrån empiriska och teoretiska data finns det ett antal olika hinder som påverkar Gävle kommuns innovationsförmåga och integration av innovation som helhet i kommunens olika verksamheter. Resultatet visar bland annat att det finns hinder och utmaningar i form av kunskap, tid och struktur.

Bakgrund: Vid generell anestesi uppnås medvetandeförlust vilket leder till att andningscentrum slås ut. En av anestesisjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård, vilket innebär att kunna identifiera, bedöma och förebygga risker som kan förekomma vid anestesi. I en preoperativ luftvägsbedömning kan förväntad svår luftväg identifieras men det råder ingen samstämmighet över vilka undersökningar som är säkrast att använda. Genom att sätta ord på anestesisjuksköterskors erfarenheter kan den tysta kunskapen om fenomenet “preoperativ luftvägsbedömning” bli synliggjord och möjlig att dela med andra. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av preoperativ luftvägsbedömning. Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats användes. Nio anestesisjuksköterskor intervjuades med öppna frågor. Data analyserades med beskrivande innebördsanalys. Resultat: Tre innebördsteman framkom: Helhetsbedömning - från delar till helhet, Känsla av säkerhet skapar trygghet samt Lärande genom erfarenheter. Konklusion: Helhetsbedömningen bygger på bakgrund, klinisk blick och klinisk undersökning. Bedömningen leder till förberedelse och ökad säkerhet. Varje patientfall bidrar till ett lärande. Tyst kunskap finns i preoperativ luftvägsbedömning och att behärska konsten handlar om att lära sig se och utveckla den kliniska blicken genom reflektion av erfarenheter. / Background: General anesthesia leads to loss of consciousness and respiratory function. One of the anesthesia nurse's core competencies is safe care, which means being able to identify, assess and prevent risks that may occur during anesthesia. In a preoperative airway assessment, the expected difficult airway can be identified, but there is no agreement on which examinations are safest to use. By verbalizing the experiences of anesthesia nurses, the tacit knowledge about the phenomenon “preoperative airway assessment” can be made visible and possible to share with others. The Aim: To describe anesthesia nurses' experiences of preoperative airway assessment. Methods:A qualitative method with phenomenological approach was used. Nine anesthesia nurses were interviewed with open-ended questions. Data were analyzed with descriptive analysis. Results: Three themes of meaning emerged: Overall assessment - from parts to the whole, Sense of security creates safety and Learning through experiences.Conclusion: The overall assessment is based on background, clinical gaze and clinical examination. It leads to preparation and increased security. Each patient contributes to learning. Tacit knowledge is found in preoperative airway assessment, mastering the art is about learning to see and develop the clinical gaze through reflection of experiences.

Förskollärares upplevelser av sitt bästa professionsjag bottnar i en förståelse för förskollärareuppdraget. Detta uppdrag omformas ständigt utifrån olika samhälleliga diskurser och styrdokument. Syftet med studien är att skaffa kunskap om på vilka sätt förskollärares professionella kompetens uttrycks i förskolan, samt vilka kunskaper förskollärare använder och relaterar till i möten med barn i förskolan. Genom kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer undersöks på vilket sätt sex förskollärare formulerar kunskap som framstår som central i upplevda lyckade möten med barn i förskolan. Empirin består av fyra timmar och fem minuters inspelade och transkriberade intervjuer. Analysen är i det första skedet induktiv men övergår till att bli abduktiv. Det teoretiska ramverket består av Grimens (2008) professionsteorier, Aspelin och Perssons (2011) begreppspar sam-varo och sam-verkan samt Illeris (2015) komplexa lärmodell. Studien visar att det är i sam-varon och sam-verkan som förskolläraren upplever sitt bästa professionsjag. / Preschool teachers' experiences of their best professional self are based on an understanding of the preschool teacher assignment. This assignment is constantly being reformed based on different social discourses and control curriculum. The purpose of the study is to acquire knowledge of how pre-school teachers' professional competence is expressed in a preschool context. Which knowledge preschool teachers use and relate to in meetings with children at preschools. Through qualitative semi-structured interviews, the study examines how six preschool teachers formulate knowledge that appears to be central in successful interactions with children at preschools. The material consists of four hours and five minutes’ recorded and transcribed interviews. The analysis is, in the first stage, inductive but turns into being abductive. The theoretical framework consists of Grimens (2008) professional theories, Aspelin and Persson's (2011) conceptual pairs of co-being and co-operation and Illeris (2015) complex learning model. The study shows that it is in co-being and co-operation that the preschool teacher experiences his best professional self.

Globala virtuella team är arbetsgrupper som jobbar mot gemensamma mål och där merparten av kommunikationen sker virtuellt. Dessa team kännetecknas av att förtroende är viktigt för att de ska fungera effektivt och att de ofta används för att utbyta kunskap. Uppsatsen utforskar hur förtroende och kunskapsutbyte förhåller sig till varandra i globala virtuella team. För att genomföra det har olika konceptualiseringar av förtroende och kunskapsutbyte studerats: generellt förtroende och snabbt förtroende samt uttrycklig kunskap och tyst kunskap. Detta har studerats genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som ingår i globala virtuella team. Resultatet i studien indikerar att generellt förtroende och kunskapsutbyte har stor betydelse för varandra. Vidare indikerar resultatet att snabbt förtroende har betydelse för i vilken utsträckning kunskapsutbyte delas och att det finns betydande svårigheter att dela tyst kunskap i globala virtuella team, vilket kan leda till bristande generellt förtroende.