Syfte: Återkommande fel och problem i byggprojekt är idag vanligt förekommande. Erfarenhetsåterföring är något som företag kan dra stor nytta av, då ett arbete inom ämnet kan reducera onödiga kostnader samt öka ett företags konkurrenskraftighet på marknaden. Rapporten studerar ett konsultföretags arbetssätt med erfarenhetsåterföring och vid slutfört arbete dras en slutsats om svårigheter samt förbättringsmöjligheter kring ämnet. Metod: Den valda forskningsstrategin är i form av en fallstudie gentemot konsultföretaget. Intervjuer utförs med hjälp av företagets tjänstemän på konstruktion- och arkitektavdelningen. Dessutom upprättas en dokumentanalys på fallföretaget och en litteraturstudie kring ämnet erfarenhetsåterföring. Resultat: Studien visar att företaget har verktyg för ett arbetssätt gentemot erfarenhetsåterföring. Dock har med otydliga krav ifrån ledningen att kontinuerligt arbeta med erfarenhetsåterföring har resulterat i att det inte sker till en stor utsträckning. Studien visar att bland annat att tidsbrist och bristande ansvarsområden har resulterats i att erfarenhetsåterföring inte är högt prioriterat. Mycket av den kunskapsdelningen som sker idag sker under spontana tillfällen under fikaraster och liknande. Analys: Analysen visar att erfarenhetsåterföring är en viktig del för ett företags utveckling. Genom att ta vara på kunskaper kan både tid och pengar sparas in genom att inte uppfinna hjulet på nytt. Det kan också öka kvalitén på produkten. De hinder som står i vägen för ett effektivt användande av erfarenhetsåterföring handlar bland annat om att medarbetare saknar incitament, främst tid till att genomföra erfarenhetsåterföring. Studien har visat att intresset finns där men genom otydlighet har erfarenhetsåterföring fallit mellan stolarna. Genom att fördela ansvaret, implementera erfarenhetsåterföring som en given del i arbetsprocessen och ställa tydliga krav på vad som förväntas av medarbetarna kan kunskapsdelning bli framgångsfaktor för ett företag. Diskussion: Rapporten har visat att arbetet med erfarenhetsåterföring kan vara väldigt varierande beroende på vem som är uppdragsledare för projektet. Det är många gånger upp till personen i sig i vilken utsträckning som erfarenhetsåterföring ska ske, vilket kan leda till att det fungerar väldigt olika från grupp till grupp men också från kontor till kontor. En annan diskussionsfråga är hur vida pandemin har påverkat erfarenhetsåterföring. Idag arbetar flera hemifrån vilket har gjort att arbetsstrukturen har förändrats och kanske inte hunnit anpassa sig till det nya rutinerna. / Purpose: Recurring errors and problems in construction projects are common. Experience feedback is something that companies can benefit greatly from, as work in the subject can reduce unnecessary costs and increase a company's competitiveness in the market. The study will investigate a consulting company’s approach towards experience feedback and on completed work draw a conclusion about difficulties and opportunities for improvement on the subject. Method: The chosen research strategy is in the form of a case study towards the consulting company. Interviews are conducted with the help of the company's officials in the design and architecture department. In addition, a document analysis is drawn up at the case company and a literature study on the topic of experience reversal. Results: The study shows that the company has tools for a way of working towards experience feedback. However, with unclear requirements from management to continuously work with experience feedback has resulted in this not happening to a great extent. The study shows that a lack of time and a lack of responsibility has resulted in experience feedback not being a high priority. Much of the knowledge sharing that takes place today takes place during spontaneous occasions during coffee breaks and so on. Analysis: The analysis shows that experience feedback is an important part of a company's development. By taking advantage of previous knowledge, both time and money can be saved by not reinventing the wheel. It can also increase the quality of the product. The obstacles that stand in the way of effective use of experience feedback include the lack of incentives for employees, mainly the time to carry out experience feedback. The study has shown that the interest is there, but through ambiguity, experience reversal has fallen through the cracks. By distributing responsibility, implementing experience feedback as a given part of the work process and setting clear requirements for what is expected of employees, knowledge sharing can become a success factor for a company. Discussion: The report has shown that the work with experience feedback can be very varied depending on who is the project leader for the project. It is often up to the person itself to what extent experience feedback should take place, which can lead to it working very differently from group to group but also from office to office. Another question is how much the pandemic has affected experience feedback. Today, several people work from home, which has meant that the work structure has changed and may not have had time to adapt to the new routines.

One of the purposes with this master’s thesis is to shed light on tacit knowledge in the reference interview. Theoretical starting points are Robert Taylor’s report about question-negotiation and information-seeking in libraries, tacit knowledge, the concept of horizon in human consciousness and conversation methodology. The empirical material has been collected through the qualitative methods shadowing and interview. The thesis has a section that delves into the method of shadowing, as this turned out to be a useful method to perceive tacit knowledge in reference interviews. The study’s second purpose aims therefore to investigate if shadowing can be developed to perceive and describe tacit knowledge in unspoken work situations, like a reference interview. The empirical analysis shows aspects and components of tacit knowledge in the reference interview. It also shows strategies developed and used by librarians to be able to help users to find the information they express that they need. Shadowing was a useful method in the study, as it can capture nuances and non-verbal details in the interplay between librarian and user.  This is a two years master's thesis in Library and information science.

I denna uppsats har jag undersökt kreativitet i förhållande till rekvisitörens arbete. Detta har jag gjort genom att vara ansvarig rekvisitör för Malmö Operas turnéproduktion ”Jag blir nog aldrig bjuden dit igen” och på så sätt får yrkeserfarenhet som jag kunnat jämföra med de textanalyser jag gjort kring begreppet kreativitet. När jag gick in i detta projekt så var jag övertygad om att en rekvisitörs arbete var kreativt men ju mer kunskap jag fick i området så blev jag mer ifrågasättande då det fanns många förutsättningar som skulle uppfyllas för att något skulle få räknas som kreativt. Efter mycket diskuterande och analyserande fick jag dra de slutsatser jag kunde utifrån det material jag hade tillgång till och har kommit fram till att en rekvisitörs arbete är kreativt men hur mycket beror på situationen. Det finns olika förutsättningar för att kreativitet ska uppstå, ju mindre styrd och friare en rekvisitör är i sina arbetsuppgifter desto mer kreativ är hen.

<p>This thesis looks at two sides of the same coin: how to support the production and future development at a specialist medical technology department at Danderyd Hospital. The two sides are; a pilot study of a product management system (PDM) and an interview based study on the characteristics of the silent knowledge of the technicians. The department (National respiratory centre, NRC) is facing retirement of several key employees.</p><p>The technical study shows that the success of an implementation is largely dependent on the users’ prior knowledge and use of a 3D Computer aided design system (CAD).The system itself is shown to fulfill the Lifecycle requirement of tracking the products (mostly tracheostomy tubes) but without a CAD centered workflow, some substantial education and preferably some new recruits, an implementation of the PDM system will fail. The author recommends development of the current “low-tech” system of MS Excel and Access rather than redistribute the dependency from technician towards a complex, commercial software and its vendor.</p><p>The analysis of the technicians’ silent knowledge with the newly developed method, epithet for silent knowledge (ETK), shows that the longer employment time:</p><ul><li>the more differentiated technicians become in describing their work,</li><li>practical knowledge are regarded higher and</li><li>the social and collective problem solving factors of the work becomes more important.</li></ul><p>Typically, it is shown that a new employee should preferably enjoy problem solving, being pragmatic and social as well as having some prior education or work experience in a CAD and/or a PDM system.</p>

Denna studie har sin grund i ett uppdrag från Trafikverket med avsikt att förbättra kompetensutvecklingen inom organisationen. Idag bygger grundutbildningen för operativa tjänster på traditionella teorier kring lärande. Utgångspunkten för vår studie är att det krävs mer forskning kring hur organisationer kan arbeta med att integrera ett flexibelt lärande vid kompetensutveckling. Syftet med denna studie är således att beskriva hur en statlig myndighet kan arbeta för att integrera ett flexibelt lärande i grundutbildningen för operativ tjänst. I studiens teoridel presenteras teorier kring flexibelt lärande, lärmiljöer, kompetensutveckling, olika utbildningsmetoder som exempelvis e-learning och flipped classroom, effekter av utbildning, hur vuxna lär samt teorier kring lärstilar. Metoden utgår från kvalitativ metod i form av en fallstudie. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex respondenter från Trafikledningscentralen i Gävle, varav fyra tågklarerare och två instruktörer. Resultatet tyder på att respondenterna generellt sett är nöjda med dagens grundutbildning för operativ tjänst men att dagens utformning saknar utrymme för flexibelt lärande. Det har även framkommit faktorer som ansågs främja lärandet, exempelvis gruppens betydelse för lärandet samt vikten av praktik. Slutsatser som tagits baserat på resultatanalysen är att Trafikverket bör se över vissa områden vid utvecklingen av grundutbildningen för operativ tjänst samt vid implementerandet av ett flexibelt lärande. Trafikverket bör skapa förutsättningar för den tysta kunskapen att förmedlas i virtuella lärmiljöer, de bör identifiera styrkor och svagheter med dagens IT-baserade utbildningsformer och ta hänsyn till resultatet vid en vidareutveckling av grundutbildningen. Vidare bör Trafikverket öka användandet av simulatorer som en del i att uppnå ett flexibelt lärande och slutligen bör de ta tillvara på de faktorer som medarbetarna uppskattar med utbildning och implementera dessa i IT-baserade utbildningar för att uppnå effektiv e-learning. / This study is based on an assignment from Trafikverket with the intention of improving the competence development within the organization. Basic education for operational services builds currently based on traditional theories of learning. The starting point for our study is that more research is required on how organizations can work to integrate flexible learning in skills development. The aim of this study is to describe how a government agency can work to integrate flexible learning in basic education for operational service. The theoretical part presents theories about flexible learning, learning environments, skills development, various education methods such as e-learning and flipped classroom, effects of education, how adults learn and theories about learning styles. The method is based on a qualitative method in the form of a case study. Semi-structured interviews have been conducted with six respondents from the Traffic Management Center in Gävle, including four trainers and two instructors. The result indicates that respondents generally are satisfied with the basic education for operational service, but the design lacks scope for flexible learning. We have identified factors that were considered to promote learning, such as the importance of the group and the internship. The conclusions taken based on analysis of the result are that Trafikverket should review some areas in the development of basic education for operational service and in the implementation of flexible learning. Trafikverket should create conditions for the tacit knowledge to be communicated in virtual learning environments, they should identify strengths and weaknesses with today's IT-based forms of education and consider the results of further development of basic education. Furthermore, Trafikverket should increase the use of simulators as part of achieving flexible learning and finally they should take advantage of the factors that employees appreciate in the education and implement them in IT-based education to achieve effective e-learning.

Att arbeta i projekt är en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv än den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svårt att dra lärdomar av tidigare misstag, därför riskeras de att återupprepas i andra projekt. Det finns påtagliga brister i inhämtningen av kunskap från tidigare projekt, men också i lagrandet av dessa erfarenheter. Utvärdering är ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det är också en förutsättning för att de ska kunna vidareförmedlas. Syftet med studien är därför att ta reda på hur en projektorganisation använder sig av utvärdering för lärande mellan projekt. För att genomföra detta kontaktades en multinationell projektorganisation som hädanefter kallas CS. Vi genomförde en fallstudie där både intervjuer med projektledare och utvärderingsmaterial inhämtades. Det empiriska materialet analyserades och jämfördes med den teoretiska referensramen vilket resulterade i två modeller. Den första modellen beskriver det inter-projektuella lärandet som ligger till grund för kunskapsutbytet mellan projekt. Den andra modellen visar mer ingående utvärderingens kritiska punkter från ett projekt till ett annat. Studien stärker att utvärdering och lärande mellan projekt är ett eftersatt område i projektorganisationer. De uppfattas ofta som tråkiga, ostrukturerade och som att de saknar mottagare. Även andra kritiska punkter i processen som är vitala för att kunskap ska spridas mellan projekt har uppmärksammats. De är att ledningen stöttar genomförandet och inhämtandet av tidigare utvärderingsmaterial, att databasen är användarvänlig och att nätverk aktivt används. En reflekterande utvärdering bidrar till utökad individuell kunskap, men även utförligare dokument som kan lagras i organisationen. Detta är något som långsiktigt leder till kunskapsutveckling för organisationer. Studien visar också att kunskapsspridningen mellan parallellt pågående projekt varken prioriteras i forskning eller inom organisationer. Det finns däremot stor utvecklingspotential inom detta område. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara på den tysta kunskapen som finns hos deras anställda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap.</p><p><strong>Metod: </strong>Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. Två intervjuer har genomförts med anställda på SUK, samt en via e-post med ytterligare en anställd. En mindre enkätundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK.</p><p><strong>Teori:</strong> Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och därefter följer tvåfaktorsteorin som är en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier från Polanyi, Nonaka, samt Herzberg.</p><p><strong>Empiri: </strong>I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkätundersökningen.</p><p><strong>Analys: </strong>Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjälp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet. Data från intervjuerna ställs mot teori om tyst kunskap och enkätundersökningens resultat analyseras med hjälp av Herzbergs tvåfaktorsteori.</p><p><strong>Slutsats:</strong> De viktigaste slutsatserna är att SUK bör bevara organisationens tysta kunskap genom att ta fram ett symboliskt organisationsspråk i form av lathundar och mallar. Kommunikationen inom organisationen måste förbättras, och SUK bör införa en praktisk del i ledarutbildningen, som också kan fungera som en överföring av tyst kunskap. Fortsatt slutsats är att motivationsfaktorerna avancemang och prestation är viktigast både enligt SUK:s frivilliga arbetare och anställda. SUK bör ta hänsyn både till motivationsfaktorer och hygienfaktorer, då båda är viktiga för att skapa kontinuitet.</p> / <p><strong>Purpose:</strong>  The purpose of the essay is give the association Sweden's Young Catholics recommendations how to maintain the contingency within the organization. The recommendations arises through analysis about how Sweden's Young Catholics can preserve the tacit knowledge that the employees and volunteers have, and which factors motivates to volunteer leadership.</p><p><strong>Methology:  </strong>For this case study we have used a qualitative method with a touch of a quantitative method. We did two interviews with employees and one through e-mail with another employee. We also did a minor poll with volunteers in the Stockholm region in Sweden's Young Catholics.</p><p><strong>Theoretical </strong><strong>perspective:</strong>  This chapter starts with an overview over different definitions of tacit knowledge and there after a theory about motivation. This chapter illustrates theorys by Polanyi, Nonaka, and Herzberg.</p><p><strong>Empiric: </strong>This chapter declares material and interviews made for this thesis. Material about the organization from the website for Sweden's Young Catholics, the interviews about tacit knowledge and the poll about motivation.</p><p><strong>Analysis:</strong> In this section we analyse all the material and interviews collected in the empiric section with help of the theories from the theoretical chapter. The interviews with the tacit knowledge and the poll with help of Herzberg's theory.</p><p><strong>Conclusion:</strong>  The most important conclusion is that Sweden's Young Catholics should keep their tacit knowledge by developing a symbolic organizational language in shape of reference guides. The communication in the organization also has to improve and Sweden's Young Catholics should have a practical part in their leadership course which also can serve as a transfer of tacit knowledge. Other conclusions are that the most important motivation factors is promotion and performance according to both employees and volunteers. Although Sweden's Young Catholics should take both motivation factors and hygiene factors in their consideration, because they are both important for keeping the contingency in the organization.</p>

Syfte: Syftet med studien är att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara på den tysta kunskapen som finns hos deras anställda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap. Metod: Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. Två intervjuer har genomförts med anställda på SUK, samt en via e-post med ytterligare en anställd. En mindre enkätundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK. Teori: Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och därefter följer tvåfaktorsteorin som är en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier från Polanyi, Nonaka, samt Herzberg. Empiri: I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkätundersökningen. Analys: Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjälp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet. Data från intervjuerna ställs mot teori om tyst kunskap och enkätundersökningens resultat analyseras med hjälp av Herzbergs tvåfaktorsteori. Slutsats: De viktigaste slutsatserna är att SUK bör bevara organisationens tysta kunskap genom att ta fram ett symboliskt organisationsspråk i form av lathundar och mallar. Kommunikationen inom organisationen måste förbättras, och SUK bör införa en praktisk del i ledarutbildningen, som också kan fungera som en överföring av tyst kunskap. Fortsatt slutsats är att motivationsfaktorerna avancemang och prestation är viktigast både enligt SUK:s frivilliga arbetare och anställda. SUK bör ta hänsyn både till motivationsfaktorer och hygienfaktorer, då båda är viktiga för att skapa kontinuitet. / Purpose:  The purpose of the essay is give the association Sweden's Young Catholics recommendations how to maintain the contingency within the organization. The recommendations arises through analysis about how Sweden's Young Catholics can preserve the tacit knowledge that the employees and volunteers have, and which factors motivates to volunteer leadership. Methology:  For this case study we have used a qualitative method with a touch of a quantitative method. We did two interviews with employees and one through e-mail with another employee. We also did a minor poll with volunteers in the Stockholm region in Sweden's Young Catholics. Theoretical perspective:  This chapter starts with an overview over different definitions of tacit knowledge and there after a theory about motivation. This chapter illustrates theorys by Polanyi, Nonaka, and Herzberg. Empiric: This chapter declares material and interviews made for this thesis. Material about the organization from the website for Sweden's Young Catholics, the interviews about tacit knowledge and the poll about motivation. Analysis: In this section we analyse all the material and interviews collected in the empiric section with help of the theories from the theoretical chapter. The interviews with the tacit knowledge and the poll with help of Herzberg's theory. Conclusion:  The most important conclusion is that Sweden's Young Catholics should keep their tacit knowledge by developing a symbolic organizational language in shape of reference guides. The communication in the organization also has to improve and Sweden's Young Catholics should have a practical part in their leadership course which also can serve as a transfer of tacit knowledge. Other conclusions are that the most important motivation factors is promotion and performance according to both employees and volunteers. Although Sweden's Young Catholics should take both motivation factors and hygiene factors in their consideration, because they are both important for keeping the contingency in the organization.

What do executives do, and how do their actions impact on the company’s results? Questions such as these are constantly targeted in leadership research. Despite thousands of reports in the field, there is no consensus on what the concept of leadership entails. Nor can companies and organisations be said to have a clear idea of what executives actually do. Nevertheless, the investments in leadership development seem to indicate that executives are considered vital to the company’s results. The vague notions about what executive work entails, together with assumptions concerning their importance to the company or organisation, lend a certain magical aura to their work. In this study, executives are regarded as a professional category, and are consequently examined with a qualitative method whereby the professionals begin by reflecting in writing on their skills, and then take part in a group discussion on their skills based on their written reflections. This method, known as the dialogue seminar method, has been used on other professional categories with good results. Since executives have not previously been studied in terms of their skills, the results have been compared to leadership research. Leadership studies with a gender perspective have shown that gender impacts on the likelihood of obtaining and practising executive positions and skills. Therefore, the results of this study have also been analysed from a gender perspective. The skills of executives and other staff are described as the capacity to follow rules, i.e. interpreting rules and then applying them in concrete situations. A rule says nothing about how it should be followed, however. If the way in which a rule should be followed were to be described in a rule, another rule would be needed to describe how that rule should be followed, and so on, ad infinitum. Thus, rules must be interpreted as something that requires access to an “archive” of examples. One specific executive skill consists of developing co-workers’ rule-following skills. For executives, following the rules involves making decisions based on tacit knowledge. Tacit knowledge, in turn, is based on an inner vision of what is taking place right now in the organisation, and what is crucial to customers, employees, the organisation and the world at large. It also includes understanding people’s urges, thoughts, needs, wishes, and what they are saying. Tacit knowledge develops in the interplay between reflecting over examples and taking strategic action. Decision-making situations can often be unclear and contradictory. Therefore the executive’s skills must include the ability to handle uncertainty in three different ways. The first is by being honest about the fact that all decisions cannot be made, and that some decisions take time. The second is explaining to employees that an organisation cannot be entirely regulated by guidelines, and that judgement in the form of reflected experience is therefore a crucial element in all action. The third is coping with the fact that an executive position does not automatically entail being able to make the right decision. Thus, the executive must accommodate uncertainty in the world at large, the employees’ uncertainty, and his or her own uncertainty. Empirical analysis also highlights another aspect of executive skills. Executives need to be fast, not merely in the sense of having a high work capacity, but in the sense of never saying no or questioning deliveries. Above all, comparisons with leadership research reveal differences in the interpretation of empirical data. The way in which executives follow rules, for instance, is also described in research on leadership, but only as a phenomenon linked with unusual situations, as when executives need to take emergency action in unforeseen circumstances, or make decisions in cases that are not covered by the general rules, rather than as a day-to-day occurrence. Similarly, there is a difference in perspectives on handling uncertainty. In leadership research, this is described as the executive dealing with something that has gone wrong and putting it right. In the study at hand, the concept is expanded, to demonstrate that the executive’s actions can involve accommodating the worries that this uncertainty breeds within the organisation. Empirical data do not show any differences in the descriptions of the executive skills of women and men. Women and men practise these executive skills similarly. Men’s tendency to identify themselves with senior management, however, is interpreted as a sign of homosocial structures in the organisation. The fact that men are more ambivalent than women faced with the opportunity and responsibility of promoting change consequently indicates that admittance into a homosocial structure restricts their freedom of action. There is a difference, however, between the executive skills of women and men in that women, unlike men, have to relate to the issue of their own gender. Their approach to this can vary between two leadership discourses; one that is gender-neutral, and one where gender is significant. Women’s knowledge of how gender is constructed in organisations, in leadership and in other structures and processes, is thus included in the tacit knowledge that comprises their skills. Keywords: executive, manager, management, leadership, gender, skills, tacit knowledge, follow rules, breaking rules, rules, decision-making, accommodate uncertainty, homosocial structures. / Vad en chef gör och vilken betydelse chefens agerande har för företagets resultat är frågor som ständigt sysselsätter ledarskapsforskare. Men trots många tusen studier finns det inom forskningen inte någon gemensam uppfattning om vad begreppet ledarskap innebär. Inte heller inom företag och organisationer finns någon tydlig bild av vad chefer egentligen gör. Däremot visar till exempel satsningar på ledarutveckling att cheferna uppfattas som mycket viktiga för företagets resultat. Otydligheten i vad chefers arbete innebär tillsammans med föreställningen om chefens betydelse för företag och organisationer resulterar i att bilden av chefers arbete får inslag av magi. I den här studien ses chefskap som ett yrke och undersöks därför med en kvalitativ metod som innebär att yrkesutövare först skriftligt reflekterar över sitt yrkeskunnande och sedan i grupp diskuterar yrkeskunnandet utifrån de skriftliga reflektionerna. Metoden som kallas dialogseminariemetoden har använts i andra yrkesgrupper än chefer med goda resultat. Eftersom chefers yrkeskunnande inte tidigare undersökts som yrkeskunnande har resultaten jämförts med ledarskapsforskning. Att kön har betydelse för förutsättningarna att få och att utöva chefskap visas i ledarskapsforskning med könsperspektiv. Därför har även studiens resultat analyserats ur detta forskningsperspektiv. Yrkeskunnande för såväl chefer som medarbetare beskrivs som regelföljande det vill säga att tolka regler och därefter agera i en konkret situation. En regel säger ingenting om hur den ska följas. Om följandet av en regel skulle beskrivas i en regel skulle följandet av denna regel behöva beskrivas i en regel och så vidare i all oändlighet. Istället måste regler tolkas något som kräver tillgång till ett ”bibliotek” av exempel. Ett specifikt yrkeskunnande för chefer är att utveckla medarbetarnas yrkeskunnande i form av regelföljande. För chefer innebär regelföljande att fatta beslut utifrån tyst kunskap. Den tysta kunskapen bygger på en inre bild av vad som händer just nu i verksamheten och är viktigt för kunder, medarbetare, organisation och omvärld. Samt en förståelse för vad människor drivs av, tänker, behöver, önskar och säger. Den tysta kunskapen byggs upp i ett växelspel mellan reflektion över exempel och ett strategiskt agerande. Ofta är beslutssituationerna otydliga och motstridiga. Det innebär att chefens yrkeskunnande innebär att härbärgera osäkerhet på tre olika sätt. Det första genom att stå för att alla beslut inte kan fattas och att vissa inte kan fattas snabbt. Det andra genom att tydliggöra för medarbetarna att verksamheten inte går att fullt ut styra med regelverk och att omdöme i form av reflekterad erfarenhet därför är en viktig del i allt handlande. Det tredje genom att hantera insikten om att chefspositionen inte automatiskt innebär att det går att fatta rätt beslut. Chefen härbärgerar således omvärldens osäkerhet, medarbetarnas osäkerhet och den egna osäkerheten. I analys av empirin framkommer också en annan aspekt av chefers yrkeskunnande. Chefer måste vara snabba, inte bara i betydelsen att ha hög arbetskapacitet utan också som att aldrig säga nej till eller ifrågasätta leveranser. Jämförelsen med ledarskapsforskning visar framför allt på skillnader i tolkningen av empirin. Chefers regelföljande beteende beskrivs till exempel även inom ledarskapsforskningen. Men där beskrivs det som något som sker ibland, att chefen gör en brandkårsutryckning när något oväntat händer eller fattar beslut i de fall som inte hanteras av regelverken, inte som något som sker ständigt. På samma sätt finns en skillnad i synen på hanterandet av osäkerhet. Det beskrivs inom ledarskapsforskningen som att chefen hanterar det som gått fel och ställer allt till rätta. I denna studie utvecklas begreppet genom att visa att hanterandet för chefen kan innebära att härbärgera den oro osäkerheten medför i organisationen. Empirin visar inte några skillnader mellan kvinnor och män i beskrivningarna av chefers yrkeskunnande. Kvinnor och män utövar chefskap på samma sätt. Männens identifikation med högre chefer tolkas dock som tecken på homosociala strukturer i organisationen. Att männen är mer ambivalenta än kvinnorna till både möjligheten och det egna ansvaret för att driva förändring innebär då att upptagande i en homosocial struktur begränsar handlingsutrymmet. Däremot finns det en skillnad mellan kvinnors och mäns yrkeskunnande som chefer på så sätt att kvinnor till skillnad från män måste förhålla sig till sitt kön. Kvinnorna väljer att hantera detta genom att växla mellan två ledarskapsdiskurser; en könsneutral och en där kön har betydelse. Kvinnornas kunskap om hur kön görs i organisationer, i konstruktionen av ledarskap såväl som i övriga strukturer och processer, är således en del i den tysta kunskap som utgör deras yrkeskunnande. / <p>QC 20120514</p>

I denna vetenskapliga essä beskriver jag två möten med personer som drabbats av stroke. I reflektion kring dessa möten redogör jag för dilemman i min yrkesvardag. Jag försöker att beskriva vikten av att förståelse uppnås mellan mig som sjukgymnast i neurologisk rehabilitering och de personer jag möter. Detta för att rehabiliteringen ska bli bra. Mitt ansvar är att göra personen engagerad i rehabiliteringen och personens ansvar är att aktivt delta. Problem uppstår när personen på grund av sjukdom inte har autonomi och därmed inte kan ta ansvar för sig själv. Kring begreppen praktisk kunskap, möte, ansvar och reflektion redogör jag för filosofers och andra författares tankar och reflekterar vidare kring dessa begrepp kopplat till de möten jag beskriver. Min slutsats är att jag behöver både teoretisk kunskap och praktisk kunskap i mitt arbete. Den praktiska kunskapen är ofta tyst kunskap. Reflektion är viktig för att jag ska kunna utföra mitt arbete så bra som möjligt och samla erfarenhet och praktisk kunskap. Trots att jag försöker att göra etiska val i min yrkesutövning ingår att jag ibland misslyckas. I reflektion och besvikelse över dessa misslyckanden bygger jag mer erfarenhet. / This scientific essay depicts two encounters with individuals who have suffered stroke. While reflecting about these encounters I describe dilemmas in my professional everyday work. I try to describe the importance of understanding between me as a physiotherapist working with neurological rehabilitation and the individuals I encounter. The purpose is achieving good rehabilitation. My responsibility is to make sure the individual feels invested in the rehabilitation and thus actively participate. Problems arise when the person as a result of disease do not have autonomy and consequently is unable to take responsibility. Philosophers’ and other authors’ thoughts and opinions about practical knowledge, encounters, responsibility and reflection as well as my own thoughts about the encounters I have had are described and analyzed. My conclusion is that both theoretical and practical knowledge are needed in my work. The practical knowledge is often tacit knowledge. Reflection is essential for me to be able to do my work as well as possible and to earn experience and practical knowledge. Even though I try to make ethical choices in my occupation I am not always successful. It is when reflecting and feeling disappointed about these failures that I emerge a more experienced professional in my field.