Since Russia's war in Ukraine started, EU decided to start working with European Union Advisory Mission (EUAM) and Security sector reform (SSR) in order to build Ukraine into a safe, democratic country. Former studies have shown that EUs presence in Ukraine has turned Russia into an even more aggressive neighbor, which is why the object of this essay is to examine what EUAM has worked with and what the result of this work is. The study has been done through a single case study research with liberalism and security sector reform as theories. The result shows that EUAM have tried to implement a western european way of work, and have focused on reforms of institutions, courses and human rights. The result of EUAMs work is ambiguous; EUAM is happy with the work, but both the work with police reform, border guard and Security service have received criticism and has not fulfilled its full potential.

An annexation of landmasses or parts of another country is nowadays a rare case. However, Russia managed to annex parts of Ukraine after a violent and complicated conflict in 2014. There are several different theories and methods of describing Russian warfare and some of them even originate from Russia itself.   This paper aims to apply the Reflexive Control theory, which originated in Russia, and see how well it accounts Russian actions in Ukraine. The analyzation of this theory is necessary because after the annexation of Crimea there has been an increasing interest to describe Russian actions in the science of war discussions.   This is done by first describing different theorists’ approaches and views on the theory and then constructing a template from which this thesis’ analysis is concluded. There are four major contributors to the theory, all of which differ slightly in their description of the theory.   This paper concludes that patterns of Reflexive Control may have been implemented during the conflict in Ukraine. These patterns may also have been present before the conflict, after the annexation and up to present day. / -

At the time of this study the war in Ukraine has been going on for one year and three months. Russia invaded Ukraine on the 24th of February 2022 with the purpose of erasing the Ukrainian state and its national identity. The purpose of this study is to investigate how Ukrainian citizens view their national identity during an ongoing invasion of their country, and the war that followed that invasion. In addition to that, this study investigates if and how Ukrainian refugees in Sweden have acted to maintain their Ukrainian identity during the time they are staying in Sweden. The study is based on previous research about national identity, nationalism and identity. The study uses two main theoretical approaches: national identity as an imagined community and national identity in relation to ethno-symbolism. The study is a qualitative study that has used eight semi-structured interviews which were performed during a period of three weeks in April to May of 2023.After a thematical analysis of the collected information from the participants this study points to that the perceived national identity with Ukrainian refugees in Sweden is strong, and the participants feel that it has grown stronger since the Russian invasion of Ukraine. The participants also describe a strengthened unity between Ukrainians, both in their physical context in Sweden but also with Ukrainians who are spread out in the rest of the world. According to the participants in this study this unity will continue after the war has ended, and this will have a positive effect on Ukrainians within Ukraine. In contrast to what has happened after earlier conflicts between Ukraine and Russia, the result of this study indicates that the positive changes that has happened regarding the Ukrainian national identity and community since the invasion will be maintained after the war, and this thanks to the collective memory with Ukrainians.According to the participants of this study Ukraine as a nation and Ukrainians as a people will evolve and free themselves from the Russian propaganda that has, both internally and externally, shaped the Ukrainian national identity. This will be done by the Ukrainian people, joining to tell, spread and preserve Ukrainian history, culture and tradition as well as the Ukrainian language.

This study seeks to analyze and understand the Russian propaganda before and after the full-scale invasion of Ukraine. 15th of October 2021 to the 28th of February 2022 is the chosen research period, mainly because of the importance to get an understanding of how Kremlin used its propaganda machine to first justify the invasion and then legitimizing it after 24th of February. The study aims to shed light on how the propaganda can be understood from the perspective of the theories classical realism and authoritarian propaganda. Also, from a more general perspective to recognize what truly pervades the Russian propaganda during the period. The result reveals that the propaganda is strongly shaped by realistic beliefs regarding Russia’s national security in relation to the supposed threat coming from Kyiv and the West. It also shows that the propaganda is heavily restricted to the Russian authorities, seeing that it aims to create a reality where the western hegemony is in the wrong, while the Russian society is an idealistic alternative. Therefor the propaganda creates an image that Russia did not have any other choice than to invade Ukraine, to save it from Nazism and the presumed disastrous western civilization.

Europa befinner sig sedan 24 februari 2022 i det känsligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. I Försvarsbeslutet från 2020 gav regeringen Försvarsmakten uppgiften att tillväxa för att möta den försämrade utvecklingen som pågått under drygt ett decennium. Tillväxten påverkas nu av besluten att skänka kvalificerad materiel till Ukraina och beslutet att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato.    Syftet med denna studie är att, för oss som författare, skapa förståelse för på vilket sätt armén kan försörja nationell försvarsförmåga, integrering med Nato samt stödja Ukraina med materiel. Vår forskning genomfördes som en kvalitativ studie där vi intervjuade personer med insikter och perspektiv från den strategiska-, militärstrategiska-, operativa- och taktiska nivån. Detta kompletterades med perspektiv från försvarsindustrin och från forskare vid Försvarshögskolan.   Vi har i vår undersökning sökt förståelse för hur arméns resurser avseende personal, materiel och infrastruktur påverkas när den utsätts för hot och friktioner. Dessa resurser är vitala när armén växer i storlek och skapar militär krigföringsförmåga. Som referensram har vi använt det Resursbaserade synsättet (RBV), dynamiska förmågor och flexibilitetsperspektivet.      Resultatet av vår forskning visar på att det pågår en kamp om resurser. Efterfrågan hos försvarsindustrin har ökat då många länder försöker att öka sin militära förmåga. Europa har gjort sig beroende av den amerikanska försvarsindustrin vilket nu gör det svårt att ersätta brister eller nyanskaffa materiel och ammunition.   Försvarsmakten behöver genomföra ambitionssänkningar då det för närvarade är svårt att tillföra mer resurser. / Since February 24, 2022, Europe has been in its most volatile securitysituation since World War II. In the Government Bill from 2020, thegovernment gave the Armed Forces the task to increase in volume andcapability to meet the deteriorating development that has been ongoingfor just over a decade. Growth is now affected by the decisions to donatequalified equipment to Ukraine and the decision to apply for membershipin the NATO defence alliance.The purpose of this study is to create an understanding, for us as authors,of how the army can provide national defence capability, integration withNATO and military support to Ukraine.Our research was conducted as a qualitative study where we interviewedpeople with insights and perspectives from the strategic-, militarystrategic-, operational- and tactical levels. This was broadened withperspectives from the defense industry and from researchers at theSwedish Defence University.In our research, we sought an understanding of how the army’s resources(personnel, equipment, and infrastructure) are affected when it is exposedto frictions and threats. These resources are vital as the Army grows andcreates military capabilities. As a frame of reference, we have used theResource Based Approach (RBV), dynamic capabilities and the Flexibilityperspective.The results of our research show that there is an ongoing struggle forresources. Demand on the defense industry has increased as manycountries try to increase their military capabilities. Europe has becomedependent on the American defense industry, which now makes it difficultto replace deficiencies or acquire new equipment and ammunition.The Armed Forces need to change its objectives due to difficulties in addingmore resources

Conflicts should be analyzed in terms of a full spectrum conflict including discourse. There are more means to achieve an end goal than through the kinetic force such as military means. The invasion of Ukraine 24th of February 2022 was the culmination of many years of soft and hard power practiced by the Russian state.  With a thematic content analysis on the Russian President Putin’s address to the Nation 18th of March 2014 and 21st of February 2022 the rethoric was separated into themes and analyzed with two theories. The first was soft and hard power where the themes of attraction- and coercion-based rhetoric was applied to the analysis. The second was legitimacy theory, which entailed that rethoric is a mean to gain support towards a grand strategic policy by establishing the national interest, defining threats, course of action and mobilizing the necessary resources within the state. The results showed that in the first speech soft and hard power was more prominent since there was no official involvement from the Russian state in the conflict in Donetsk and Luhansk region of Ukraine that needed to be legitimized. There was an attempt to influence the Ukrainian government and population to change their policies in a more favorable direction with the use of soft and hard power. The second speech was more in line of legitimacy where the Russian state was about to engage military and thus needed to garner the approval of the Russian state and population to be able to mobilize the resources necessary to accomplish such grand strategic agenda.

Denna studies syfte är att undersöka hur public service-kanalen SVT och den kommersiella TV-kanalen TV4 har valt att rapportera om kriget i Ukraina under våren 2022 och även att se om och eventuellt hur de två kanalernas rapportering skiljer sig åt eller liknar varandra. Forskningsfrågorna som har undersökts är 1. hur har tv-kanalerna SVT och TV4 valt att rapportera om kriget i Ukraina? och 2. på vilka sätt skiljer sig kanalerna åt respektive liknar varandra i rapporteringen?. Studiens resultat har byggts på en kvantitativ innehållsanalys av nyhetssändningarna Morgonstudion, Aktuellt, Rapport kl: 18.00 och Rapport kl: 22.30 hos SVT samt Nyhetsmorgon, Nyheterna kl: 19.00 och Nyheterna kl: 22.00 hos TV4 under den avgränsade tidsperioden 2022-03-03 till 2022-03-09, som innefattar den andra veckan från det att kriget först bröt ut. Detta innebär att totalt 47 sändningar med 491 inslag om kriget har analyserats. För att kunna forma en förståelse för materialet användes följande teorier: gestaltningsteorin, kris– och konfliktjournalistik, fredsjournalistik, nyhetsvärdering och nyhetsmedielogik. I resultatet framkommer det att kanalernas nyhetsvärderingen samt innehåll under den avgränsade perioden var väldigt liknande. Ingenting i SVT eller TV4s innehåll om kriget, inom den avgränsade perioden, gör några större avvikelser från den andra kanalens innehåll. En stor del av rapporteringen hos båda kanalerna har fokuserat på konsekvenserna för de ukrainska civila invånarna och ingen av kanalerna har i stora drag lutat åt något annat än neutralitet i sin rapportering. Analysen har dock visat att i kanalernas morgonsändningar har den kommersiella kanalen TV4 haft en större tendens att beblanda nyheter om kriget med andra nyheter. SVT:s morgonprogram har istället fortsatt lägga ett stort fokus på kriget.

Rapporteringen om kriget i Ukraina har varit omfattande, både under 2014 och under 2022. Medierapportering och hur media gestaltar informationen kan forma läsarnas uppfattning om olika aktörer och händelser, vilket kan påverka politiken och opinionen i landet. Med utgångspunkt i detta använder denna undersökning gestaltningsteori för att granska rapporteringen av Ukrainakriget i de svenskatidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Målet med undersökningen är att skapaen bild av hur tidningsrapporteringen om kriget i Ukraina har sett ut över tid. För att möjliggöra detta syftar undersökningen till att besvara följande frågor. Hur har Ukrainakriget gestaltats av svenska tidningar under 2022 och hur ser gestaltningen utjämfört med 2014? Går det att identifiera tendenser för eller emot olika aktörer i nyhetsrapporteringen 2022 och skiljer sig dessa i så fall från 2014? Hur skiljer sig tidningsrapporteringen om Ukrainakriget över tid, baserat på jämförelser med tidigare forskning? Undersökningen har genomförts genom att analysera materialet genom kvalitativ textanalys där resultaten av undersökningen presenteras i löpande textform, samt med kvantitativa inslag i form av tabeller. Undersökningen går igenom innehållet i 241 artiklar som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan februari 2022 och juli 2022, samt två undersökningar som analyserat mediagestaltningen under 2014. Resultatet av undersökningen visar en kontinuitet i gestaltningen eftersom majoriteten av artiklarna som publicerats under bådatidsperioder huvudsakligen fokuserar på den pågående konflikten mellan Ryssland och väst i form av internationell politik eller inrikespolitik, istället för själva kriget i Ukraina. Förändringar i gestaltningen förekommer dock under 2022 genom att nya ämnen som migration, ekonomi och energikris diskuteras i relation till Ukrainakriget. Undersökningen visar även att gestaltningen av konflikten under 2022 huvudsakligen är proukrainsk med enstaka ryssvänliga tendenser, vilket liknar det resultat som dentidigare forskningen presenterat från 2014. / The war in Ukraine had a large media presence during both 2014 and 2022. The way media frames information about the conflict can lead to the reader of said media to be influenced into viewing actors and events in a certain way, which can have an effect on public opinion and political decision making. Because of this framing theory is used as the theoretical basis to analyze the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. The goal of this analysis is to form an understanding about how the media has framed the Ukraine war over time. To reach this goal the analysis attempts to answer the following questions: How Swedish newspapers have framed the Ukraine war during 2022 and 2014? Is the framing in these papers biased towards any actors in 2022 and how does this compare to 2014? How does the framing of the conflict in 2022 differ from previous studies of the events from 2014? The analysis has been conducted using qualitative text analysis, and the result of this is presented both using text and by using a quantitative method through charts. The analysis focuses on 241 different newspaper articles published between February 2022 and July 2022 and two studies focusing on the Swedish news framing during 2014. The result of the analysis shows continuity in the framing as both focused heavily on the Russia vs west struggle that is playing out on the international and domestic political stage, instead of the war itself. There were some changes however, as 2022 introduced new subjects such as migration, economy and energy crisis to the framing of the war in Ukraine. The analysis also shows that the framing of the media in 2022 is heavily biased towards Ukraine with only a small amount of pro russian tendencies, which is a similar result to what was presented by previous studies covering the conflict during 2014.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjliga förklaringar till den ryska statsledningens beslut att invadera Ukraina. Forskningsfrågan löd: Hur kan den ryska statsledningens beslut att invadera Ukraina förstås utifrån ett rollteoretiskt perspektiv? Forskningsfrågan har undersökts genom att analysera uttalande från centrala aktörer inom den ryska presidentadministrationen och utrikesministeriet utifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Tre kompletterande rollföreställningar har kunnat identifieras: (1) beskyddare av landsmän utomlands (2) upprätthållare av principen om odelbar säkerhet (3) återställare av det historiska Ryssland. Rollerna är nära sammanflätade med varandra och används alla av ryska beslutsfattare för att på olika sätt motivera invasion av Ukraina. Jag finner att de tre identifierade rollerna manifesterar sig i Rysslands politiska målsättningar med kriget i Ukraina. Den första Rollen tar sig uttryck i Kremls politiska målsättning att avsätta det politiska styret i Kiev, för att sedan ersätta den med en Moskvavänlig marionettregim. Den andra Rollen manifesterar sig i Kremls politiska målsättning att bevara Ukraina i den ryska intressesfären och ersätta den rådande unipolära världsordningen med en ny multipolär världsordning. Den tredje rollen uppenbarar sig i den överordnande politiska målsättningen att forma ett storryskt rike, bestående av Ryssland, Ukraina och Belarus, likväl erkännandet av en rysk intressesfär i det postsovjetiska området.

This paper aim to analyze how a Ukrainian membership in the European Union will affect the EU’s agriculture policy and if the Common Agriculture Policy (CAP) needs to implement new reforms to deal with Ukraine’s possible connection. The method which used is a combination of qualitative text analysis a qualitative interview study. The results tell that the entrance of Ukraine will affect EU’s agriculture policy mainly through the economic aspect,that the agriculture support needs to increase which will affect the rest of the member statesas their payments to the EU also need to increase. Depending on when Ukraine accesses the EU, reforms of the current CAP would be preferably, alternatively a parallel CAP which aim to prepare Ukraine for the entrance to the EU’s internal market. The conclusions are that Ukraine’s accession to the EU will affect its agriculture politics, mainly through economics aspects and that the CAP would need reforms, mainly in purpose to reach the goals of a greener agriculture production and to adjust Ukraine to the EU:s regulations. / Uppsatsen syftar till att undersöka om och hur en utvidgning av EU med fokus på Ukraina,får konsekvenser för EU:s jordbrukspolitik. Den ämnar också analysera huruvida EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) behöver reformeras i samband med en anslutning av Ukraina till unionen. Metoden som används i uppsatsen är en kombination av en kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. De resultat som studien fastslår är att ett medlemskap för Ukraina får konsekvenser för de övriga medlemsländerna,ekonomiskt genom att jordbruksstödet bland annat behöver höjas för att kunna betalas ut till Ukraina, vilket innebär att medlemsavgifterna behöver höjas. Vidare analyseras hur jordbruksproduktionen kan få konsekvenser för både EU och Ukraina i from av effektivisering och en grönare produktion. De beslut EU fattar kring jordbrukspolitiken kommer att vara baserade på de ekonomiska faktorerna. CAP kan behöva reformeras, alternativt blir det aktuellt med skapandet av ett parallellt CAP, mer anpassat för att acklimatisera Ukraina inför anpassningen till EU:s jordbrukspolitik. Studiens slutsatser konstaterar att EU:s jordbrukspolitik kommer att påverkas av Ukrainas eventuella inträde i unionen, främst de ekonomiska aspekterna. En reform av nuvarande CAP beror på när Ukraina blir medlem. Sker det inom nästkommande 4 åren blir en uppdatering avnuvarande CAP aktuell.