This thesis compares four excavated ritual places that have been connected through place names to the two Norse gods Týr and Ullr. The purpose is to contribute to the discussion about the nature of Týr and Ullr and their relationship. Excavation reports, primary sources and other publications are used as material to achieve this purpose. A qualitative method is used in the comparison between the ritual places. The conclusion is that Ullr probably were a sun god and law god with connections to aristocracy, war, rings and possibly horses, but that he also changed through time. The relationship with Týr remains obscure though, partly because of the limited material, but the two gods seems to have had similar connections to aristocracy and war. Both gods may also have survived into the Viking age. The presence of other gods such as Freyr and Odin makes the tracing of Týr and Ullr more complicated.

Fordonsindustrin är en av Sveriges viktigaste försörjningskällor och påverkar starkt landets ekonomiska utveckling. Säkerheten i en bil avgörs inte bara av airbags och säkerhetsbälten, sätena i bilen är minst lika viktiga. De viktigaste prestandaegenskaperna hos säten i samtliga fordon är säkerhet, komfort och hållbarhet. För att skydda originalbilklädseln kan en överdragsklädsel användas. En överdragsklädsel kan tillverkas i flera olika material, men ett material som besitter många goda egenskaper som även är önskvärda hos en överdragsklädsel är fårskinn. Fårskinn är en typ av päls som består av både en skinnsida och en ullsida. Beroende på i vilket klimat fåret har levt och vilken fårras det är kan fårskinnet variera mycket när det gäller kvalitet och utseende. Studiens syfte var, som en del av en produktutvecklingsprocess av en överdragsklädsel i fårskinn, att utvärdera vilket fårskinn som bäst uppfyller de höga krav som ställs på textil interiör i bilar. De fårskinn som utvärderats kommer från ett svenskt gotlandsfår, som är den vanligaste fårrasen i Sverige, samt två australienska får. Det är inte bara ursprunget som skiljer de tre fårskinnen åt, även färgningen är olika hos samtliga fårskinn. Det gotländska fårskinnet är helt ofärgat medan de australienska fårskinnen är färgade. Det ena australienska fårskinnet är färgat med okänt färgämne och det andra australienska fårskinnet är färgat med metallkomplexfärgämnen. För att utvärdera vilket fårskinn som bäst uppfyller de höga krav som ställs på textil interiör i bilar har bland annat en omfattande litterturstudie samt ett praktiskt arbete utförts. Det praktiska arbetet har främst bestått av sex olika testmetoder som ansetts mest lämpade för ändamålet. Alla tester har utförts på samtliga fårskinn och testresultaten har sedan jämförts med varandra. Utifrån den kunskap som erhållits från litteraturstudien samt testresultaten kunde en slutsats dras att fårskinn är ett material som lämpar sig bra för användning i bilindustrin. Av de tre jämförda fårskinnen var det det australienska fårskinnet som är färgat med metallkomplexfärgämnen som ansågs bäst för användning som en överdragsklädsel till bilsäten. / Program: Textilingenjörsutbildningen

We need to talk you and I, in a place that is our own. There, we can see everything around us as less important. There, I can sink into you, live, and tell everything. Take back the power over you. Take back the power over the events that destroyed us both. There, I can become a part of myself, and then, nothing else is visible. I listen to the body without distancing. Free movement of the body without the guidance of others. I let the mind meet the body, in a way it previously failed. Whatever we go through here, we will do it together, and no one else is inside. If we get through this, can we come closer to each other and experience the mental freedom that includes us both? We need to talk you and I, in a place that is our own. A performative work with the weave as the tool

I detta projekt har garn spunnits fram med olika blandningar av återvunna och jungfruliga fibrer av merinoull/polyamid 6.6. Detta för att möjliggöra återföring av tillskärningsspill i produktionskedjan åt företaget Woolpower® då spillmaterialet idag används till att tillverka filtsulor. Genom att spinna garn av spillmaterialet kan det därmed sluta kretsloppet för deras återvinningsprocess då garnet kan återinföras i den ursprungliga produktionskedjan. Fokus under projektet låg på att undersöka hur fint garn som kan spinnas med så hög andel återvunna fibrer som möjligt.  Mätning av fiberlängdsfördelning genomfördes av både återvunna fibrer och jungfruliga fibrer, garn spanns med olika fraktioner inblandning av återvunna fibrer samt dragprovning utfördes på de garnprover som tagits fram för att jämföras med referensgarn.   Det spanns sex garner med olika fraktioner inblandning av återvunna och jungfruliga fibrer, där de inblandningar som gjorts innehöll 10 %, 20 % eller 30 % återvunna fibrer samt två garn med 100 % jungfruliga fibrer. Det starkaste garnet innehållande återvunna fibrer som spanns under projektet var ett garn innehållande 20 % återvunna fibrer. Garnet hade dock en signifikant minskning av styrka jämfört med referensgarnet, vilket ledde till slutsatsen att det inte går att spinna ett garn med liknande garnnummer utan statistisk signifikant minskning av garnets mekaniska styrka som referensgarnet som Woolpower® använder i produktion idag.  Hos de återvunna fibrerna observerades en procentuell minskning av fiberlängden på strax över 82 %.  Minskningen tros bero på att de har genomgått fler process- och produktionssteg samt en slitsam textilupprivning i jämförelse med de jungfruliga fibrerna.

Bä, bä vita lamm har du någon ull?- Ja, ja kära barn har, jag har säcken full! Denna text ur den kända barnvisan känner de flesta av oss igen, dock beskriver den ett stort problem vi har i Sverige idag.Nämligen att det kastas, bränns upp eller grävs ned mer än 600 ton ull per år.Man tar inte längre vara på ullen som man gjorde förr i tiden och ett naturligt material som finns tillgängligt går till spillo. I Sverige används ull främst till kläder, hemtextil eller möbler, vilket ställer krav på att ullen är av bra kvalitet. Med bra kvalitet menas det att ullen inte innehåller växtrester, färgmärkning, är tovig, har för korta fibrer och klippt vid rätt årstid.För att dessa kriterier ska uppfyllas krävs det att man tar hand om ullen och sköter om den redan när den sitter på fåret tills att ullen är klippt och sorterad för att säljas.Det är där problematiken uppstår, i Sverige är majoriteten av alla fårproducenter inriktad på köttproduktion för att det ger mer avkastning än ullproduktion.Man tar då inte hand om ullen när den sitter på fåret, vid och efter klippning vilket leder till att den får sämre kvalitet och minskar i värdet.Ullen blir bara en biprodukt och ses mest som ett problem då den måste klippas 1-2 gånger per år. Kan man då hitta lämpligt användningsområde för ullen oavsett skick och kvalitet för att öka ullens materialvärde? Det var frågeställningen som i inledningen av detta examensarbete jag ville undersöka vidare.Jag använde mig av en materialdriven designprocess där jag aktivt undersökte och testade materialet för att undersöka vilka möjligheter, begränsningar och unika kvaliteter det har.  I en materialdriven designprocess handlar det om att se materialet i sin helhet, därför tog jag även reda på hur människor upplever materialet, vilken sammanhang det ska ingå i och vilken betydelse det ska ha för samhälle och människor. Mitt arbete resulterade i flera intressanta upptäckter som jag även hoppas ska väcka intresse hos läsarna. Jag vill också att det ska skapa samtal kring förnyelsebara material och visa att man genom design kan vara med och arbeta mot ett mer hållbart samhälle.

Idag kastas eller bränns majoriteten av den svenska ullen upp, på grund av att det inte finns någon efterfrågan eller logistik för att ta tillvara på den. Samtidigt utgörs majoriteten av allstoppningsmaterial syntet, som utvinns från fossila bränslen vilket är ett stort miljöhot på jorden. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på om det gick att tillämpa svensk ull som stoppning i en barnvagn, där det nuvarande materialet är av syntet, för att förädla den redan existerande ullen. För att utvärdera vilken typ av ull som skulle lämpa sig bäst för detta ändamål samt hur en produktionsprocess skulle kunna se ut, så har en omfattande litteraturstudie samt intervjuer genomförts. Resultatet har framställts genom den kunskap som den empiriska studien har gett om ullensfiberuppbyggnad och beredningsprocess samt om olika ullsorter och dess unika egenskaper, för att stärka resultatet av vilken ulltyp som lämpar sig till stoppning. Intervjuerna med kunniga personer har dessutom gett nya upptäckter om ullens status i Sverige idag. Efter att ha fastställt resultatet kunde slutsatserna dras att ull lämpar sig mycket bra som ett ersättande material för syntet i stoppning i en barnvagn. Texel, Suffolk och Gotlandsfår är treullsorter som lämpar sig bra för detta ändamål. Genom Ullkontoret och andra verksamheter inom ullindustrin kan en produktionsprocess för denna produkt utforskas. / Today, the majority of the Swedish wool is being thrown away or burned up, due to the fact that there is no demand or logistics to utilize it. At the same time, the majority of all padding material is made of synthetics, which is extracted from fossil fuels and represents a major environmental threat to the earth. The purpose of this study was to find out if it was possible to apply Swedish wool as padding inside a stroller, where the current material is made of synthetic, in order to refine the Swedish wool. To evaluate the type of sheep that would be best suitable for this purpose and how a production process for this aim might look like, there has been a thoroughgoing literature study and interviews conducted. The result has been produced by the knowledge that the empirical study has provided regarding the wool's fiber structure and preparation process as well as different types of wool with its unique properties, to strengthen the result of which wool type is best suitable as padding. In addition, the interviews with knowledgeable people have enlightened new discoveries regarding the status of wool in Sweden today. After re-establishing the result, it was concluded that wool is very much suitable as a substitute for synthetic padding in a stroller. Texel, Suffolk and Gotland Sheep are three different kinds of wool, suitable for this purpose. Through Ullkontoret and other operations in the wool industry, a production process for this product can be explored.

I takt med att medvetenheten om klimatförändringar ökar hos konsumenter höjs också kraven på transparens hos företag. Det är därför viktigt för företag att arbeta med att kunna redovisa klimatpåverkan hos sina produkter. Syftet med detta arbete var att redovisa företaget Astrid Wilds ullfleecetröjas ekologiska hållbarhet i ett hållbarhetskvitto som innefattar plaggets klimatpåverkan under hela dess livscykel. För att genomföra undersökningen utfördes de två första faserna i en livscykelanalys; mål och omfattning och inventeringsanalys. Data för att göra beräkningar samlades in via intervjuer, litteraturstudier och genom beräkningar via DHL:s verktyg Carbon calculator. För att titta på förslitningen av plagget gjordes ett ICI pilling box test där tröjans benägenhet att skapa noppror och ytludd utvärderades enligt ISO 12945-4. Resultatet visade på ett totalt koldioxidavtryck på 9,75 kg koldioxidekvivalenter, en energiåtgång på 84 MJ och en vattenanvändning på 1024 liter samt att plagget nopprar en hel del redan tidigt i testprocessen men att nopprorna sedan faller bort och att plagget då går mot sitt ursprungliga utseende. Arbetet i stort utfördes med metoder som är väl vedertagna inom området hållbarhet av textilier och valet av beräkningsmetod för transporternas koldioxidutsläpp byggdes på vetskapen om att DHL anlitas som speditör. Resultaten bygger på ett antal antaganden som gjorts med bakgrund av litteraturstudier och tidigare analyser av liknande plagg, men också på faktiska värden från producenter. Detta arbete har skapat en grund för fortsatt analys av fleecetröjans hållbarhet och kan användas som underlag vid fortsatt kartläggning. / <p>Betyg 2021-07-05</p>

Syntetiska material står idag för merparten av produktionskedjan för textilmaterial globalt. Behovet av biobaserade regenererade fibrer ligger i framkant när det gäller framtida val för produktion av textilmaterial i samband med målen för hållbar utveckling. I Sverige produceras upp till ca 1000 ton ull per år där endast 46% av ullen faktiskt bearbetas. Svensk gotland- och leicester ull har tidigare ansetts vara svåra att spinna till garn på grund av dess långa fibrer och låg filtbarhet. I och med att en stor del av textilindustrin förflyttades utomlands i slutet av 1960-talet försvann också delar av värdekedjan som då fanns tillgängliga för att möjliggöra förädling av den svenska ullen. Flera delar av den textila värdekedjan för svensk ull som saknats håller idag på att återuppbyggas och initiativ och projekt pågår för att utveckla och återupprätta den svenska ull- industrin. I detta arbete jämförs de två svenska ullkvaliteterna gotlands- och leicesterull och karakteriseras på fiber- och garnnivå utifrån sina textila egenskaper för tillverkning av vävt ulltyg, i syfte att användas som möbeltyg. Detta utförs genom att studera beteendet hos olika typer av bindningar i avseende på dess nötningsbeständighet, samt upphov till pilling och luddighet. Resultaten kopplas till de olika garnens styrkeegenskaper, där garner som innehåller leicesterull uppvisade en styrka på över 3000 cN vid brott, vilket visade sig vara högre än motsvarande resultat som erhållits av gotlandsullen. Vikten av bindningstyp som bör användas vid vävning av ulltyger belyses såväl som analysering av de effekterna som slutbehandlingar ger. Vid val av de olika bindningstyperna satin med olika stigningstal - varprips och halvpanama - som testats för sin prestanda, visade sig varprips och halvpanama vara väl lämpade för vävt möbeltyg av ull. Varpripsbindningens konstruktion visade att varptrådarna slits ut vid nötning medan väfttrådarna skyddas underifrån, vilket spelar roll för produktion och utveckling av tyger utifrån ekonomiska aspekter. Alla provkroppar klarade nötningsbeständighet upp till 50 000 varv enligt Martindale-metoden, med undantag för ytliga skador där satinen bildade noppor i ett tidigt skede och påvisade en högre risk till slitage. Dekatering som utfördes visade sig bidra till att ullväven erhöll en högre glans och högre dimensionsstabilitet och anses därmed vara en relevant slutberedning för ullväven. Svedning bidrog till en minskad ytluddighet som önskat. Tvättning i foulard gav bindningarna i väven högre stabilitet till följd av filtningsprocessen men resulterade däremot i en viss oönskad nyansskillnad. / Synthetic materials currently account for the majority of the textile material production chain globally. The need for bio-based regenerated fibers is at the forefront of future choices for the production of textile materials in the context of the Sustainable Development Goals. In Sweden, up to about 1000 tons of wool are produced per year where only 46% of the wool is actually processed. Swedish Gotland and Leicester wool has previously been considered difficult to spin into yarn due to its long fibers and low feltability. With the relocation of a large part of the textile industry abroad in the late 1960s, parts of the value chain that were then available to enable the processing of Swedish wool also disappeared. Several parts of the textile value chain for Swedish wool that were missing are now being rebuilt, and multiple initiatives and projects are underway to develop and restore the Swedish wool industry. In this work, the two Swedish wool qualities Gotland and Leicester wool are compared and characterized at the fiber and yarn level based on their textile properties for the production of woven wool fabric, with the aim of being used as upholstery fabric. This is done by studying the behavior of different types of bindings in terms of their abrasion resistance, pilling and linting. The results are linked to the strength properties of the different yarns, with yarns containing leicester wool exhibiting a strength of over 3000 cN at break, which proved to be higher than the corresponding results obtained from Gotland wool. The importance of the bonding type that should be used in the weaving of wool fabrics is highlighted as well as analyzing the effects of finishing treatments. In selecting the different types of satin weave with different pitches, warp faced rep and half-panama, which were tested for their performance, warp faced rep and half-panama proved to be well suited for woven wool upholstery fabrics. The design of the warp binding showed that the warp threads are worn out by abrasion while the weft threads are protected from below, which is important for the production and development of fabrics from an economic point of view. All specimens passed abrasion resistance up to 50 000 revolutions according to the Martindale method, with the exception of superficial damage where the satin formed nubs at an early stage and showed a higher risk of wear. Decatizing was found to contribute to a higher gloss and higher dimensional stability of the wool fabric and is thus considered a relevant final preparation for the wool fabric. Singeing contributed to a reduction in surface fuzziness as desired. Washing in the foulard gave the bonds in the fabric higher stability as a result of the felting process but also left a certain shade difference.

The complex process of manufacturing woolen textiles contains a long chain of cooperation between resources, techniques and society. With a focus on South and Central Sweden, this study aims to trace the development of woolen textiles and its manufacture, how and why it changed and obtained an increased meaning from the Early Bronze Age to the Early Iron Age. Archaeological biography and materiality are used as theoretical concepts to firstly explore how textile tools, sheep husbandry and woolen textiles changed in occurrence and appearance over time and space. Secondly, by comparing these results, the study analyzes how the different source materials may have affected each other towards the advancement of woolen textiles. The results suggest that a successive increase of sheep among settlements, caused by probably ecological and/or economic factors, possibly led to an increase in wool that sparked the textile development with the creation of more advanced tools and techniques for making woolen textiles in a gradually higher quality. The relationships between people and woolen textiles, as well as its components of manufacture, also seems to have altered during the investigated period, sometimes probably due to influences from the outside world.

<p>Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna:</p><ul><li>Var ägde den förkristna kulten rum?</li><li>Hur gick kultutövningen till på dessa platser?</li><li>I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra?</li></ul><p>Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern.</p><p>Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.</p>