Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna: Var ägde den förkristna kulten rum? Hur gick kultutövningen till på dessa platser? I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra? Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern. Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.

In order to reach the Swedish environmental quality objectives, the Environmental ProtectionAgency has expressed a desire that consumption must be highlighted. The difficulty of assessingthe environmental impact of consumption lays in various calculation approaches, but one way toillustrate consumption is life cycle assessment (LCA). IVL, Swedish Environmental ResearchInstitute (IVL) has an ongoing project together with Chalmers about Urban Metabolism, wheredifferent branches of consumption are highlighted. In the current situation, the textile industryaccounts for approximately 2-10% of Europe's environmental impacts and until now, no complete LCA model over the Swedish textile consumption has been developed. The main goal of this thesis was to develop a LCA model for the Swedish textile consumption and to study the environmental impact that the consumption entails. Using data from StatisticsSweden, net consumption between 2000 and 2013 was analysed. The results showed thatclothing and household textiles account for the largest proportion of consumed textiles (68%) and cotton, wool, viscose, polyester and nylon are the most common fibres. With the GaBi software a general life cycle model for the years 2000, 2007 and 2013 wasdeveloped. The model included 25 different clothing and household articles. For each article, themodel covers raw material extraction, product manufacturing, use phase and waste management.The environmental impact categories; Acidification Potential (AP), Eutrophication Potential(EP), Global Warming Potential (GWP), Human Toxicity Potential (HTP), TerrestrialEcotoxicity Potential (TETP) as well as energy and water use were analysed. The model showedthat the production phase (including raw material production) has a great influence on theenvironmental impacts, but the use phase was equally important in certain impact categories.The major processes affecting the life cycle were energy use in manufacturing of the fabric,production of natural fibres, detergent as well as energy consumption in tumble dryers. Withconscious decisions the consumer has great opportunities to influence the overall environmentalimpacts. In addition, increased recycling and reuse can potentially decrease the environmentalimpacts from the production stage. The model is considered good enough for the results to be reliable and useful in order to predictthe environmental impacts of the Swedish textile consumption. The results are also validatedwith results from other studies which increases credibility. / Det står idag klart att endast två av Sveriges 16 miljömål kommer att nås till 2020. För attSverige ska uppnå sina miljömål har Naturvårdsverket uttryckt en önskan om att konsumtionmåste belysas. Svårigheten med konsumtionens miljöpåverkan är att den inte kan mätas direktmen ett sätt att angripa problemet är att studera konsumtion genom livscykelanalys.IVL, Svenska Miljöinstitutet (IVL), har tillsammans med Chalmers ett pågående projekt omUrban Metabolism där olika typer av konsumtion nu belyses. Textilier är en typ av konsumtionoch i Europa står den marknaden för 2-10 % av den totala miljöpåverkan. Då textilkonsumtionenär relativt stor i Europa är det därför intressant att studera hur den svenska textilkonsumtionenser ut. Denna studie ämnade att skapa en modell för svensk textilkonsumtion och studera dessmiljöeffekter. Med data från Statistiska centralbyrån kunde nettokonsumtionen mellan 2000-2013 beskrivas. Statistiken visade att kläder och hushållstextilier står för den största delenkonsumerade textilier (68 %) och att bomull, ull, viskos, polyester och nylon är de fibrer somanvänds mest. Med programvaran GaBi gjordes en generell livscykelanalysmodell för åren 2000, 2007 och2013. 25 olika kläder och hushållsartiklar ingick och processerna råvaruframställning,tillverkning av produkt, användning och avfallshantering studerades.Miljöpåverkanskategorierna försurning, övergödning, global uppvärmning, humantoxicitet,ekotoxicitet samt energi-och vattenanvändning analyserades och resultatet visade attproduktionsfasen (inklusive råvaruframställning) har stor påverkan på resultatet. I vissakategorier var även användningsfasen en betydande faktor. De processer som påverkadelivscykelanalysen mest var energianvändningen i tygtillverkningen och naturfibrerna samttvättmedlet och energianvändningen hos torktumlaren i användningsfasen. Med medvetna valhar konsumenten stor möjlighet att påverka de övergripande miljöeffekterna och med en ökadåtervinning och återanvändning kan miljöeffekterna i produktionsfasen minska. Modellen som togs fram är inte fulländad och vissa processer kan förbättras för att utvecklamodellen vidare. Däremot antas modellen vara tillräckligt bra för att resultatet ska vara trovärdigtoch användbart i syfte att studera den svenska textilkonsumtionens miljöeffekter. Resultaten kandessutom styrkas med resultat från andra studier vilket ökar trovärdigheten.

Diploma work includes summary of aeroplanes accidents, incurred by human factor malfunction in general aviation and in ultralight aeroplanes category on Czech Republic territory since year 2000. It analyses accidents enclosures with a view to discover similarities near particular accidents. From ascertained lockworks ared proposal created for possibly steps, how prevent rise of these accidents. Part of this work are also attachments (formularies, etc.).

Majoriteten av den ull som produceras av svenska får har under flera år slängts eller bränts upp. Samtidigt importerar svenska textilföretag tonvis med ull för miljoner kronor varje år. Detta problem uppmärksammades för några år sedan och ett antal svenska företag har sedandess börjat producera produkter av den svenska ullen. I denna kvalitativa studie har en undersökning gjorts för att sammanställa för- och nackdelar med att producera textilprodukter i svensk ull. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio olika företag som idag jobbar med materialet. Resultatet av studien visar att det största problemet med ullproduktion inom Sverige är bristen på en strukturerad infrastruktur inom inköp och produktion. Fördelar med att producera textila produkter i svensk ull är att det är ett materialmed goda egenskaper för flera användningsområden. Det är ett hållbart materialval då ullen annars går till spillo. Närheten till materialet underlättar även kontrollen över att helavärdekedjan sköts på ett etiskt och hållbart sätt. / The majority of the wool produced by Swedish sheep has been discarded or burned for several years. At the same time, Swedish textile companies import tons of wool for millions of swedish crowns each year. This problem was brought to attention a few years ago and a number of Swedish companies have since started to produce products from the Swedish wool. In this qualitative study, an investigation was conducted to compile the pros and cons of producing textile products in Swedish wool. Semi-structured interviews have been conducted with ten different companies that are currently working with the material. The results of the study show that the biggest problem with wool production in Sweden is the lack of an organized infrastructure in purchasing and production. The advantage of producing textile products in Swedish wool is that it is a material with good properties for several applications. It is a sustainable choice of material as the wool is otherwise wasted. The proximity to the material also facilitates the control of the entire value chain being managed in an ethical and sustainable way.

Produktionen av textila fibrer ökar varje år och domineras idag av bomull och polyester. Denna industri innebär en stor miljöpåverkan, inte bara genom användandet av kemikalier tidigt i värdekedjan utan även utsläpp vid transport av råvaror och textila produkter över långa sträckor. Ett alternativ till denna globala värdekedja, och ett steg mot en mer förnyelsebar textilindustri, är att i större utsträckning utnyttja de lokalt producerade råvaror som i dagsläget förbises. Idag slängs ca 54% av den ull som årligen produceras i Sverige. Flera projekt för att använda mer av den svenska ullen, bland annat Swedish Wool Initiative, har genomförts. Detta har resulterat i att ett par olika företag har börjat sälja plagg av svensk ull, men då grövre stickade plagg. Här finns en kunskapslucka kring hur tunna garn och sedermera tyg som kan tillverkas och hur deras egenskaper skiljer sig från garn och tyg av importerad merinoull. Detta arbete jämför därför svensk jämtlandsull och finull med importerad merinoull genom karakterisering av fibrer, garn och tyg. Testerna visar att fibrerna av jämtlandsull har större diameter och kortare längd än de andra sorterna, men det färdiga garnet visade ingen signifikant skillnad i styrka utan alla tre hade en styrka kring 3-4 cN/tex. Garnet av finull kunde inte användas till stickning då det var för ojämnt och hade för stor variation i styrka. Av jämtlands- och merinogarnen producerades stickade tyger med en kvadratmetervikt kring 270 g/m2. Arbetet visade således att den svenska finullen inte lämpar sig för produktion av finstickade plagg. Dock har jämtlandsullen potential att användas i något grövre plagg än det väldigt tunna tyget som var arbetets målbild. Detta då garnet av jämtlandsull hade väldigt lika egenskaper som det av merinoull. / The production of textile fibres increases each year and is today dominated by cotton and polyester. This industry causes a large environmental impact, not only through the use of chemicals early in the values chain but also emissions from transports of raw materials and textile products over long distances. An alternative to this global value chain, and a step towards a more renewable textile industry, is to a greater extent use locally produces raw materials that currently are overlooked. Today, about 54% of the wool produced in Sweden is thrown away. Several projects aimed to increase the use of the wool have been done, for example Swedish Wool Initiative. This resulted in a couple of companies starting to sell garments made of Swedish wool, but only coarser knitted garments. Here a knowledge gap exists around how thin yarns and subsequently fabrics that can be produced and how their characteristics differ from the ones of yarn and fabric made of imported Merino wool. Therefore, this study compares wool from the Swedish Jämtlands sheep and Finulls sheep with imported merino wool through characterization of fibres, yarn, and fabric. The tests showed that the fibres from the Jämtlands sheep have a larger diameter and shorter length than the other fibres, but the final yarn didn’t show any significant difference in strength. All three yarns had a strength around 3-4 cN/tex. The yarn made from the wool from the Finull sheep was not possible to knit because of irregularities and variation in strength. The yarn made from Merino and Jämtlands wool was knitted into fabrics with a square metre weight of about 270 g/ 2 m . Thus, the work shows that wool from the Finull sheep isn’t suited for production of fine knitted clothing. The Jämtlands wool on the other hand, has potential to be used in slightly coarser garments than the very thin ones that was the aim of this work. This is thought possible because of the similar characteristics between the yarn made from Merino wool and the one made from Jämtlands wool.

En raison des changements climatiques, le territoire québécois se retrouve de plus en plus exposé à des événements climatiques extrêmes imprévisibles, dont les conséquences peuvent être dommageables pour la population et les infrastructures. Dans ce contexte, et afin de réduire les vulnérabilités sur leur territoire, certaines villes québécoises (Montréal, Trois-Rivières, Sherbrooke et Laval) ont adopté des plans d'adaptation aux changements climatiques. Mais qu'en est-il des autres municipalités et des municipalités régionales de comté (MRC)? À partir des résultats de l'analyse du Plan d'action 2006-2012 sur les changements climatiques (PACC 2006-2012), du Plan d'action 2013-2020 sur les changements climatiques (PACC 2013-2020) et de la Stratégie d'adaptation aux changements climatiques 2013-2020 du gouvernement du Québec, ainsi que d'entrevues effectuées auprès de gestionnaires municipaux de 31 municipalités et MRC, il est démontré que, malgré les incitations étatiques, peu d'entre elles ont les outils, les connaissances, les moyens financiers ou la volonté politique pour faire face aux aléas climatiques présents et futurs, ce qui, dans leur cas, ralentit passablement la transition urbanistique qu'exigent les circonstances climatiques actuelles. Conscients de ces freins, nous proposons des pistes de solution en vue d'encourager la prise en compte de l'adaptation aux changements climatiques dans les documents de planification et dans la réglementation québécoise en urbanisme dans le contexte d'une éventuelle révision de la Loi sur l'aménagement et l'urbanisme. Mots-clés : adaptation aux changements climatiques, organisations municipales, urbanisme résilient.

No description available.

RÅ är ett kandidatarbete i text och skulptur som utforskar skogen Vilken känsla är det som fyller kroppen när den befinner sig omringad av träd, långt från andra människor? Vad definieras som skog och vad får inte göra det? Motsatsen till det mänskliga, motsatsen till det tama. Vilka myter om skogen tror vi på, hur påverkar det vårt agerande mot den? Var finns naturen kvar i oss människor? Finns det verkligen gränser mellan tam och vild, trygg och farlig, ordnad och kaos, inne och ute, innanför gården och utanför vägen. Mänsklig eller djurisk, förförisk, eller farlig. Det är i gränslandet det magiska föds, där skogen är vild och vacker.