The complex process of manufacturing woolen textiles contains a long chain of cooperation between resources, techniques and society. With a focus on South and Central Sweden, this study aims to trace the development of woolen textiles and its manufacture, how and why it changed and obtained an increased meaning from the Early Bronze Age to the Early Iron Age. Archaeological biography and materiality are used as theoretical concepts to firstly explore how textile tools, sheep husbandry and woolen textiles changed in occurrence and appearance over time and space. Secondly, by comparing these results, the study analyzes how the different source materials may have affected each other towards the advancement of woolen textiles. The results suggest that a successive increase of sheep among settlements, caused by probably ecological and/or economic factors, possibly led to an increase in wool that sparked the textile development with the creation of more advanced tools and techniques for making woolen textiles in a gradually higher quality. The relationships between people and woolen textiles, as well as its components of manufacture, also seems to have altered during the investigated period, sometimes probably due to influences from the outside world.

<p>Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna:</p><ul><li>Var ägde den förkristna kulten rum?</li><li>Hur gick kultutövningen till på dessa platser?</li><li>I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra?</li></ul><p>Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern.</p><p>Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.</p>

Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna: Var ägde den förkristna kulten rum? Hur gick kultutövningen till på dessa platser? I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra? Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern. Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.

In order to reach the Swedish environmental quality objectives, the Environmental ProtectionAgency has expressed a desire that consumption must be highlighted. The difficulty of assessingthe environmental impact of consumption lays in various calculation approaches, but one way toillustrate consumption is life cycle assessment (LCA). IVL, Swedish Environmental ResearchInstitute (IVL) has an ongoing project together with Chalmers about Urban Metabolism, wheredifferent branches of consumption are highlighted. In the current situation, the textile industryaccounts for approximately 2-10% of Europe's environmental impacts and until now, no complete LCA model over the Swedish textile consumption has been developed. The main goal of this thesis was to develop a LCA model for the Swedish textile consumption and to study the environmental impact that the consumption entails. Using data from StatisticsSweden, net consumption between 2000 and 2013 was analysed. The results showed thatclothing and household textiles account for the largest proportion of consumed textiles (68%) and cotton, wool, viscose, polyester and nylon are the most common fibres. With the GaBi software a general life cycle model for the years 2000, 2007 and 2013 wasdeveloped. The model included 25 different clothing and household articles. For each article, themodel covers raw material extraction, product manufacturing, use phase and waste management.The environmental impact categories; Acidification Potential (AP), Eutrophication Potential(EP), Global Warming Potential (GWP), Human Toxicity Potential (HTP), TerrestrialEcotoxicity Potential (TETP) as well as energy and water use were analysed. The model showedthat the production phase (including raw material production) has a great influence on theenvironmental impacts, but the use phase was equally important in certain impact categories.The major processes affecting the life cycle were energy use in manufacturing of the fabric,production of natural fibres, detergent as well as energy consumption in tumble dryers. Withconscious decisions the consumer has great opportunities to influence the overall environmentalimpacts. In addition, increased recycling and reuse can potentially decrease the environmentalimpacts from the production stage. The model is considered good enough for the results to be reliable and useful in order to predictthe environmental impacts of the Swedish textile consumption. The results are also validatedwith results from other studies which increases credibility. / Det står idag klart att endast två av Sveriges 16 miljömål kommer att nås till 2020. För attSverige ska uppnå sina miljömål har Naturvårdsverket uttryckt en önskan om att konsumtionmåste belysas. Svårigheten med konsumtionens miljöpåverkan är att den inte kan mätas direktmen ett sätt att angripa problemet är att studera konsumtion genom livscykelanalys.IVL, Svenska Miljöinstitutet (IVL), har tillsammans med Chalmers ett pågående projekt omUrban Metabolism där olika typer av konsumtion nu belyses. Textilier är en typ av konsumtionoch i Europa står den marknaden för 2-10 % av den totala miljöpåverkan. Då textilkonsumtionenär relativt stor i Europa är det därför intressant att studera hur den svenska textilkonsumtionenser ut. Denna studie ämnade att skapa en modell för svensk textilkonsumtion och studera dessmiljöeffekter. Med data från Statistiska centralbyrån kunde nettokonsumtionen mellan 2000-2013 beskrivas. Statistiken visade att kläder och hushållstextilier står för den största delenkonsumerade textilier (68 %) och att bomull, ull, viskos, polyester och nylon är de fibrer somanvänds mest. Med programvaran GaBi gjordes en generell livscykelanalysmodell för åren 2000, 2007 och2013. 25 olika kläder och hushållsartiklar ingick och processerna råvaruframställning,tillverkning av produkt, användning och avfallshantering studerades.Miljöpåverkanskategorierna försurning, övergödning, global uppvärmning, humantoxicitet,ekotoxicitet samt energi-och vattenanvändning analyserades och resultatet visade attproduktionsfasen (inklusive råvaruframställning) har stor påverkan på resultatet. I vissakategorier var även användningsfasen en betydande faktor. De processer som påverkadelivscykelanalysen mest var energianvändningen i tygtillverkningen och naturfibrerna samttvättmedlet och energianvändningen hos torktumlaren i användningsfasen. Med medvetna valhar konsumenten stor möjlighet att påverka de övergripande miljöeffekterna och med en ökadåtervinning och återanvändning kan miljöeffekterna i produktionsfasen minska. Modellen som togs fram är inte fulländad och vissa processer kan förbättras för att utvecklamodellen vidare. Däremot antas modellen vara tillräckligt bra för att resultatet ska vara trovärdigtoch användbart i syfte att studera den svenska textilkonsumtionens miljöeffekter. Resultaten kandessutom styrkas med resultat från andra studier vilket ökar trovärdigheten.

Diploma work includes summary of aeroplanes accidents, incurred by human factor malfunction in general aviation and in ultralight aeroplanes category on Czech Republic territory since year 2000. It analyses accidents enclosures with a view to discover similarities near particular accidents. From ascertained lockworks ared proposal created for possibly steps, how prevent rise of these accidents. Part of this work are also attachments (formularies, etc.).

Majoriteten av den ull som produceras av svenska får har under flera år slängts eller bränts upp. Samtidigt importerar svenska textilföretag tonvis med ull för miljoner kronor varje år. Detta problem uppmärksammades för några år sedan och ett antal svenska företag har sedandess börjat producera produkter av den svenska ullen. I denna kvalitativa studie har en undersökning gjorts för att sammanställa för- och nackdelar med att producera textilprodukter i svensk ull. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio olika företag som idag jobbar med materialet. Resultatet av studien visar att det största problemet med ullproduktion inom Sverige är bristen på en strukturerad infrastruktur inom inköp och produktion. Fördelar med att producera textila produkter i svensk ull är att det är ett materialmed goda egenskaper för flera användningsområden. Det är ett hållbart materialval då ullen annars går till spillo. Närheten till materialet underlättar även kontrollen över att helavärdekedjan sköts på ett etiskt och hållbart sätt. / The majority of the wool produced by Swedish sheep has been discarded or burned for several years. At the same time, Swedish textile companies import tons of wool for millions of swedish crowns each year. This problem was brought to attention a few years ago and a number of Swedish companies have since started to produce products from the Swedish wool. In this qualitative study, an investigation was conducted to compile the pros and cons of producing textile products in Swedish wool. Semi-structured interviews have been conducted with ten different companies that are currently working with the material. The results of the study show that the biggest problem with wool production in Sweden is the lack of an organized infrastructure in purchasing and production. The advantage of producing textile products in Swedish wool is that it is a material with good properties for several applications. It is a sustainable choice of material as the wool is otherwise wasted. The proximity to the material also facilitates the control of the entire value chain being managed in an ethical and sustainable way.

Produktionen av textila fibrer ökar varje år och domineras idag av bomull och polyester. Denna industri innebär en stor miljöpåverkan, inte bara genom användandet av kemikalier tidigt i värdekedjan utan även utsläpp vid transport av råvaror och textila produkter över långa sträckor. Ett alternativ till denna globala värdekedja, och ett steg mot en mer förnyelsebar textilindustri, är att i större utsträckning utnyttja de lokalt producerade råvaror som i dagsläget förbises. Idag slängs ca 54% av den ull som årligen produceras i Sverige. Flera projekt för att använda mer av den svenska ullen, bland annat Swedish Wool Initiative, har genomförts. Detta har resulterat i att ett par olika företag har börjat sälja plagg av svensk ull, men då grövre stickade plagg. Här finns en kunskapslucka kring hur tunna garn och sedermera tyg som kan tillverkas och hur deras egenskaper skiljer sig från garn och tyg av importerad merinoull. Detta arbete jämför därför svensk jämtlandsull och finull med importerad merinoull genom karakterisering av fibrer, garn och tyg. Testerna visar att fibrerna av jämtlandsull har större diameter och kortare längd än de andra sorterna, men det färdiga garnet visade ingen signifikant skillnad i styrka utan alla tre hade en styrka kring 3-4 cN/tex. Garnet av finull kunde inte användas till stickning då det var för ojämnt och hade för stor variation i styrka. Av jämtlands- och merinogarnen producerades stickade tyger med en kvadratmetervikt kring 270 g/m2. Arbetet visade således att den svenska finullen inte lämpar sig för produktion av finstickade plagg. Dock har jämtlandsullen potential att användas i något grövre plagg än det väldigt tunna tyget som var arbetets målbild. Detta då garnet av jämtlandsull hade väldigt lika egenskaper som det av merinoull. / The production of textile fibres increases each year and is today dominated by cotton and polyester. This industry causes a large environmental impact, not only through the use of chemicals early in the values chain but also emissions from transports of raw materials and textile products over long distances. An alternative to this global value chain, and a step towards a more renewable textile industry, is to a greater extent use locally produces raw materials that currently are overlooked. Today, about 54% of the wool produced in Sweden is thrown away. Several projects aimed to increase the use of the wool have been done, for example Swedish Wool Initiative. This resulted in a couple of companies starting to sell garments made of Swedish wool, but only coarser knitted garments. Here a knowledge gap exists around how thin yarns and subsequently fabrics that can be produced and how their characteristics differ from the ones of yarn and fabric made of imported Merino wool. Therefore, this study compares wool from the Swedish Jämtlands sheep and Finulls sheep with imported merino wool through characterization of fibres, yarn, and fabric. The tests showed that the fibres from the Jämtlands sheep have a larger diameter and shorter length than the other fibres, but the final yarn didn’t show any significant difference in strength. All three yarns had a strength around 3-4 cN/tex. The yarn made from the wool from the Finull sheep was not possible to knit because of irregularities and variation in strength. The yarn made from Merino and Jämtlands wool was knitted into fabrics with a square metre weight of about 270 g/ 2 m . Thus, the work shows that wool from the Finull sheep isn’t suited for production of fine knitted clothing. The Jämtlands wool on the other hand, has potential to be used in slightly coarser garments than the very thin ones that was the aim of this work. This is thought possible because of the similar characteristics between the yarn made from Merino wool and the one made from Jämtlands wool.

The background to the study is the construction industry's global environmental impact. In this study, it is investigated whether CLT (cross laminated timber) and sheep wool insulation is a building technology alternative in an exterior wall based on today’s building standards. To find out if CLT and sheep wool insulation are an alternative for an external wall construction, a literature study and hand calculations were carried out. The literature study summarizes regulations from Boverket BFS 2020:4 regarding moisture, fire, energy and sound requirements. In order to assess how an external wall made of CLT and sheep wool insulation works, three different external wall constructions were developed. Hand calculations were used to determine the heat transfer coefficient and relative vapor of the wall proposals. The results from the calculations show that all wall proposals work with regard to moisture and thermal comfort. Both sheep wool and CLT have a high specific heat capacity, but the volumetric heat capacity and the location of the material determines whether it affects the indoor environment. The study shows that the fire properties of sheep wool mean that the placement of the sheep wool insulation is decisive for whether the wall will be fireproof or not. Calculations of penetration depth in case of fire for CLT show that CLT is a suitable material from a fire point of view. The design flexibility of CLT means that the construction can be adapted so that the sound insulation requirements are met for buildings with special requirements. 54% of the sheep wool produced in Sweden is discarded, according to calculations, the discarded sheep wool can insulate external walls for approx. 11% of the detached houses produced annually. A study was conducted on whether wool can cause allergies, the information does not indicate that sheep wool insulation can cause allergies. The study concludes that combining sheep wool insulation with CLT is possible however the use of CLT is more justified in a multi-storey house than a single-family house. / Bakgrunden till studien är byggbranschens globala miljöpåverkan. I den här studien utreds det om KL-trä (korslimmat trä) och fårullsisolering är ett byggnadstekniskt alternativ i en yttervägg utifrån dagens byggnadsstandard. För att ta reda på om KL-trä och fårullsisolering är ett alternativ för en ytterväggskonstruktion genomfördes en litteraturstudie och handberäkningar. Litteraturstudien sammanfattar föreskrifter från Boverkets byggregler BFS 2020:4 gällande fukt-, brand-, energi- och ljudkrav. För att bedöma hur en yttervägg uppbyggd av KL-trä och fårullsisolering fungerar togs tre olika ytterväggskonstruktioner fram. Med handberäkningar bestämdes väggförslagens värmegenomgångskoefficient och relativa ånghalt. Resultatet från beräkningarna visar att samtliga väggförslag fungerar med avseende på fukt och termisk komfort. Både fårull och KL-trä har hög specifik värmekapacitet men materialets volymetriska värmekapacitet och placering avgör om den påverkar inomhusmiljön. Studien visar att fårullens brandegenskaper gör att placeringen av fårullsisoleringen är avgörande för om väggen blir brandsäker eller inte. Beräkningar av inträngningsdjup vid brand för KL-trä visar att KL-trä är ett lämpligt material ur brandsynpunkt. Designflexibliteten hos KL-trä gör att konstruktionen kan anpassas så att ljudisoleringskraven uppnås för byggnader med särskilda krav. 54% av den i Sverige producerade fårullen kasseras, enligt beräkningar kan den kasserade fårullen isolera ytterväggar i ca. 11% av småhusen som produceras årligen. Det gjordes en undersökning om ull kan framkalla allergi, informationen tyder inte på att fårullsisolering kan orsaka allergi.  Studien kommer fram till att kombinera fårullsisolering med KL-trä är möjligt och att användande av KL-trä är mer motiverat i ett flervåningshus än ett småhus.

Trots att svensk ull är ett biobaserat, lokalt producerat och återvinningsbart material med stor cirkulär potential, kasseras mer än hälften av den svenska ullen som en biprodukt från köttindustrin. Den främsta orsaken är bristen på infrastruktur för inköp, produktion och storskalig insamling samt avsaknaden av standardiserade klassificerings- och kvalitetssäkringsmetoder. År 2023 publicerades den första svenska ullstandarden som en del av The Swedish Wool Initiative för att etablera ett nationellt klassificeringssystem som bygger på tio olika kvalitetstyper från A till I och syftar till att skapa ett gemensamt språk, möjliggöra storskalig insamling och kvalitetssäkring av svensk ull. Trots införandet av denna standard kvarstår flera utmaningar, såsom bristen på praktisk validering och standardens träffsäkerhet vilket leder till osäkerhet längs värdekedjan och produktionskomplikationer. Syftet med studien är att undersöka om ullen från tre svenska ullinsamlingar korrekt kan klassificeras enligt deras egen bedömning. Genom att noggrant granska och analysera ullen utvärderas hur väl den överensstämmer med den nya ullstandarden och hur ull från samma kvalitetstyp skiljer sig mellan leverantörerna. Analysen omfattar fiberkarakerisering baserad på parametrar som fiberlängd, finhet, krusighet, färg, vegetabiliskt material och tvärsnitt. Slutligen används statistiska metoder, inklusive ANOVA, för att identifiera spridning och signifikanta skillnader mellan de undersökta ullsorterna. Resultaten visade på att samtliga ullsorter faller under kvalitetstyp E enligt standardens intervall, men vissa resultat sträcker sig utanför intervallen. En ullsort (Ö1) avvek betydligt i krusighet och kunde potentiellt klassificeras annorlunda om krusighet var en parameter i standarden. Trots stora spridningar i parametrar som finhet, krusighet och fiberlängd, samt färg och vegetabiliskt material, visade ANOVA-analyser ingen signifikant skillnad mellan de olika ullinsamlingarna. Den observerade variationen inom insamlingarna var större än mellan dem, vilket tyder på stor variation i svensk ull utan tydliga skillnader mellan insamlingarna. / Despite being a bio-based, locally produced, and recyclable material with significant circular potential, more than half of Swedish wool is discarded as a byproduct of the meat industry. The main reasons for this are the lack of infrastructure for procurement, production, and large-scale collection, as well as the absence of standardized classification and quality assurance methods. In 2023, the first Swedish wool standard was published as part of The Swedish Wool Initiative to establish a national classification system based on ten different quality types from A to I. This initiative aims to create a common language, enable large-scale collection, and ensure the quality of Swedish wool. Despite the introduction of this standard, several challenges remain, such as the lack of practical validation and the accuracy of the standard, leading to uncertainty along the value chain and production complications. The purpose of this study is to investigate whether the wool from three Swedish wool collections can be correctly classified according to their own assessment. By carefully examining and analyzing the wool, the study evaluates how well it conforms to the new wool standard and how wool of the same class differs between suppliers. The analysis includes fiber characterization based on parameters such as fiber length, fineness, crimp, color, vegetable matter, and cross-section. Finally, statistical methods, including ANOVA, are used to identify the distribution and significant differences between the wool types studied. The results showed that all wool types fall under quality type E according to the standard's intervals, but some results extend beyond these intervals. One wool type (Ö1) deviated significantly in crimp and could potentially be classified differently if crimp was a parameter in the standard. Despite large variations in parameters such as fineness, crimp, fiber length, color, and vegetable matter, ANOVA analyses showed no significant difference between the different wool collections. The observed variation within collections was greater than between them, indicating a large variation in Swedish wool without clear differences between the collections.

No description available.