Bakgrund: Arbetsmiljö och delaktighet anses vara viktiga faktorer för individens hälsa. Över tid har sjuksköterskors och undersköterskors arbetsmiljö förändrats vilket gett upphov till mindre delaktighet på arbetet och mindre förtroende för organisationen.   Syfte: Syftet är att undersöka delaktighet på arbetsplatser bland sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar på sjukhus. Studien avser även undersöka om det finns några skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors delaktighet.   Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign där data samlades in genom en digital enkät. Urvalet bestod av cirka 300 medarbetare på sjukhus och 76 deltog i undersökningen genom att besvara enkäten. Data analyserades i SPSS genom frekvenstabeller och skillnader fastställdes genom Chi-2-test.    Huvudresultat: Både undersköterskor och sjuksköterskor upplevde delaktighet på sina arbetsplatser. Resultatet visade även att undersköterskor upplevde mer delaktighet än sjuksköterskor. Dock saknade resultatet statistisk signifikans.   Slutsatser: I föreliggande studie har det framkommit att delaktighet på arbetsplatser upplevs positivt för målgruppen. Det som däremot var märkbart var att både sjuksköterskor och undersköterskor i högre grad upplevde att de inte kunde påverka arbetstempot. Vidare upplevde undersköterskor en mer rättvis fördelning av arbetsuppgifter i jämförelse med sjuksköterskor och hälften av båda yrkeskategorierna ville ha mer inflytande på arbetsuppgifterna. / Background: Work environment and participation are considered important factors for the individual's health. Over time, nurses' and assistant nurses' work environment has changed, which has given rise to less participation in the work and less trust in the organization. Aim: The purpose is to investigate workplace participation among nurses and assistant nurses who work in hospitals. The study also aims to investigate whether there are any differences between the participation of nurses and assistant nurses. Method: This study used a quantitative method with a cross-sectional design where data was collected using a digital survey. The sample consisted of approximately 300 hospital employees and 76 participated in the survey by answering the questionnaire. Data were analyzed in SPSS by frequency tables and differences were determined by Chi-2 test. Main results: Both assistant nurses and nurses experienced participation in workplaces. The results also showed that assistant nurses experienced more participation than nurses. However, the result lacked statistical significance. Conclusions: In the present study, it has emerged that participation in workplaces is experienced positively by the target group. What was noticeable, however, was that both nurses and assistant nurses felt to a greater degree that they could not influence the pace of work. Furthermore, assistant nurses experienced a fairer distribution of tasks compared to nurses, and half of both professional categories wanted to have more influence on tasks.

Etiska aspekter av vårdyrket spelar inte en framträdande roll i sjuksköterskeutbildningen. Etik är den teoretiska referensramen för ett korrekt moraliskt handlande och sjukvård handlar om att ge rätt omvårdnad till en individ i behov av detta. När moraliska värderingar och verkligheten kolliderar kan en konflikt uppstå, vilket i sin tur kan leda till moralisk stress. Psykisk ohälsa har på senare tid ökat bland sjukvårdspersonal som en direkt följd av moralisk stress. Syftet med denna empiriska enkätstudie är att undersöka i vilken grad undersköterskor och sjuksköterskor upplever moralisk stress i det dagliga arbetet. Studien har utförts på en medicinklinik på UMAS där alla undersköterskor och sjuksköterskor på avdelningen har inkluderats. Ett modifierat validerat mätinstrument har används för att mäta vilka situationer som är särskilt känsliga för moralisk stress samt i vilken grad detta ger dåligt samvete. Resultatet visar att det förekommer moralisk stress på avdelningen. Det finns inte någon skillnad mellan yrkeskategorierna i förekomsten av de utvalda situationerna däremot finns det en signifikant skillnad i vissa situationen när det gäller graden av dåligt samvete. / Ethical aspects of health care profession do not take a prominent role in nursing programme. Ethics is the theoretical reference for proper moral behavior and healthcare is about providing the right care to an individual in need of it. When moral values and reality collide a conflict can arise, which in turn can lead to moral stress. Psychological illness has recently increased among healthcare professionals as a direct result of moral stress. The aim of this empirical survey is to examine to which degree staff nurses and nurses experiencing moral stress in their daily work. The study was conducted at a medical clinic at UMAS where all the staff nurses and nurses in the department were included. A modified validated questionnaire has been used to measure the situations that are particularly sensitive to moral stress and to which degree these situations give troubled conscience. The result indicates that moral stress exists in the department. There is no difference in the presence of the selected situations between staff nurses and nurses, however, there is a significant difference between staff nurses and nurses in some situations to which they contribute troubled conscience.

Undersköterskors arbetsliv inom äldrevården har genomgått omvälvande förändringar övertid. Efter den omfattande reformen under 90-talet har undersköterskornas arbetsliv genomgått betydande förändringar. Det var dessa förändringar som inspirerade och låg till grund för studiens inriktning att skapa en djupare förståelse för undersköterskors upplevelse av motivation och trivsel kopplat till den organisatoriska strukturen och arbetsvillkor. Tidigare forskning inom området har granskats och undersköterskor från Norrbotten med lång erfarenhet inom äldrevården har intervjuats. Genom att ta del av deras erfarenheter och insikter har en sammanställning och analys genomförts med hjälp av motivations-teorier av bland annat Herzberg (1966). Studiens resultat visar att flera respondenter uttrycker en längtan efter mer tid för vårdnära arbetsuppgifter. Undersköterskorna ansvarar idag för fler ”lätta” uppgifter som städ och tvätt, samtidigt som de flesta sjukvårdsuppgifter har tagits ifrån dem och lagts över på sjuksköterskor. Tidigare fanns en hierarkisk arbetsfördelning baserad på kompetens och utbildning under "långvårdstiden". Det gav en rättvisare ansvarsfördelning som belönade utbildade undersköterskor. Idag anställs i högre grad outbildad personal, vilket ökar arbetsbelastningen för de utbildade. Undersköterskor kompenserar genom extra arbete utan direkt belöning. En efterfrågan på erkännande och belöning kopplat till kompetens samt en mer rättvis ansvarsfördelning finns. Resultatet kan förklaras genom tidigare forskning, där undersköterskor påverkas negativt av organisatoriska förändringar och kompetensbrist. Äldreomsorgsreformen 1992 och införandet av New Public Management försämrade arbetsmiljön. Effektiviseringsåtgärder minskade tid för vårdnära arbete, och arbetskraftbristen i Norrbotten ökade anställningen av outbildad personal. Den ökade kompetensbristen trots minskad arbetslöshet utmanar rekrytering och kompetensförsörjning. Studien betonar att identifiera faktorer för arbetsmotivation och utforma effektiva förbättringsåtgärder är viktigt. / The work life of nursing assistants in elderly care has undergone significant changes over time. Following the extensive reform in the 1990s the work life of nursing assistants has experienced notable transformations. It was these changes that inspired and formed the basis for the study's focus on gaining a deeper understanding of nursing assistants experiences of motivation and satisfaction related to organizational structure and working conditions. Previous research in the field has been reviewed, and nursing assistants from Norrbotten with extensive experience in elderly care have been interviewed. By exploring their experiences and insights, a compilation and analysis have been conducted using motivation theories, including those of Herzberg (1966). The study's findings indicate that several respondents express a desire for more time for caregiving tasks. Nursing assistants today are responsible for more "light" tasks such as cleaning and laundry, while most healthcare tasks have been taken away from them and delegated to nurses. Previously, there was a hierarchical work distribution based on competence and education during the "long-term care period." This provided a fairer distribution of responsibilities that rewarded educated nursing assistants. Today, there is a higher prevalence of hiring untrained personnel, increasing the workload for the trained ones. Nursing assistants compensate by working extra without direct compensation. There is a demand for recognition and rewards linked to competence, along with a more equitable distribution of responsibilities. The results can be explained by previous research, where nursing assistants are negatively affected by organizational changes and a lack of competence. The eldercare reform in 1992 and the introduction of New Public Management worsened the working environment. Efficiency measures reduced time for caregiving tasks, and the labor shortage in Norrbotten led to increased employment of untrained personnel. The increased competence shortage, despite decreased unemployment, poses a challenge for recruitment and competence supply. The study emphasizes the importance of identifying factors affecting work motivation and designing effective improvement measures.

The purpose of the study is to gain an understanding and to contribute with new knowledge on how unit managers in elderly care, manage the competence of assistant nurses. Furthermore, the study discusses what type of challenges assistant nurses might encounter. In their work, due to the increasing age. amongst residents in Sweden. Assistant nurses in Swedish elderly homes make a great effort to increase the quality of life for elderly people. However, in the long term unit managers in elder care will need to increase their amount of staff and also increase their unit of assistant nurses work competence. This is to give elderly people an even higher quality of care since the demands in healthcare are increasing in society and also people's life span is longer than before. Through semistructured qualitative interviews with eight unit managers in the elderly care field from the southern part of Sweden. We discovered that there are three types of competences unit managers define as an important source for working as an assistant nurse which are: language, technology and mental illness. Results show that unit managers have different ways to increase the competence of their staff, but it differs depending on what county they are in.

Bakgrund: År 2020 bröt covid-19 ut i Sverige och medförde omfattande konsekvenser för både individ och samhälle. Vård- och omsorgssektorn, som redan befann sig i en ansträngd bemanningssituation, stod inför ännu större utmaningar. Under denna period hade flera äldreboenden svårigheter med att hantera situationen. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön på ett särskilt boende under covid-19 pandemins första två år, 2020 respektive 2021. Fokus ligger på att studera erfarenheter av krav, egenkontroll, och stöd i arbetet. Metod: Studiens empiri samlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades 7 undersköterskor som hade arbetat på ett särskilt boende i början av covid-19 pandemin. Empirin analyserades med en tematisk analys. Resultat: I studiens resultat framkom tre teman. Högre krav utifrån ej anpassade riktlinjer, med försämrade förutsättningar för att uppfylla kraven i arbetet och otydliga riktlinjer som försvårade omvårdnadsarbetet. Det framgick även att otydliga arbetsuppgifter ledde till minskad egenkontroll, på grund av förändrat handlingsutrymme, erfarenheter av isolering, stress och maktlöshet, samt känslan av att arbetet var gränslöst. Slutligen belyser studiens resultat betydelsen av stöd i arbetet, som framgick främst i form av det kollegiala stödet och enhetschefens stöd, som däremot upplevdes olika. Slutsats: Undersköterskorna upplevde en påverkad psykosocial arbetsmiljö både före och under pandemin. Höga krav och låg egenkontroll medförde ett spänt arbete, vilket trots gott socialt stöd medförde risker för psykisk ohälsa.

Research exists regarding stress among assistant nurses working in care homes during the covid-19 pandemic. The studies suggest that stress amongst assistant nurses in care homes has increased in connection to the covid-19 pandemic due to certain factors. The experience of stress has led to consequences for the assistant nurses which we will be present in this study. During our own research we have found a knowledge gap in Swedish studies covering stress, particularly amongst assistant nurses in care homes.  The aim of this study is to present how assistant nurses working in care homes for the elderly experience and perceive stress in their workplace in connection to the covid-19 pandemic. The study has been completed using a qualitative research method where the data collection process has been purposive. The data collected has consisted of semi-structured interviews.  The result has shown that assistant nurses have experienced increased work-related stress in connection with the covid-19 pandemic. The factors that have affected the stress experienced by the assistant nurses has been increased workload, decreased opportunity for recovery, higher demands at the same time as the perceived control over their work was lower and lastly, staff shortages. Finally the consequences of the stress experienced has affected the assistant nurses’ well being in their role and workplace as well as affected their health. / Det finns forskning inom området stress bland undersköterskor på äldreboendenunder covid-19 pandemin. De studier som gjorts har framfört att stress blandundersköterskor på äldreboenden har ökat i samband med covid-19 pandemin pågrund av vissa faktorer. Den stress som upplevs har lett till konsekvenser förundersköterskorna som vi presenterar i detta arbete. Detta då vi funnit enkunskapslucka rörande undersköterskornas upplevelser av stress när det kommer tillsvenska studier.Syftet med studien är att framföra hur undersköterskor som arbetar på äldreboendenupplever stress på sin arbetsplats i samband med covid-19 pandemin. Studien hargjorts med kvalitativ forskningsmetod där urvalet varit målinriktad. Datan som vihar samlat in har bestått av intervjuer som har varit semi-strukturerade.Resultatet har påvisat att undersköterskor upplevt ökad arbetsrelaterad stress isamband med covid-19 pandemin. De faktorer som påverkat den upplevda stressenhar varit ökad arbetsbörda, försämrade möjligheter för återhämtning, högre kravsamtidigt som kontrollen över sin arbetsroll minskats samt personalbrist. Slutligenhar konsekvenserna av den upplevda stressen påverkat undersköterskornas trivsel isin roll och arbetsplats samt påverkat deras hälsa.

Introduction: Overall meal satisfaction and sensory properties of the food have been seen to impact the nutritional status in older adults living in residential care homes. However, there is a lack of studies focusing on home-dwelling older adults’ perceptions and satisfaction of home delivered meals. Objective: The purpose was to examine home-dwelling older adults’ sensory perceptions and satisfaction of home-delivered meals from the assistant nurses’ perspective. Method: The present study was the quantitative follow-up phase of a mixed method study with an exploratory sequential design. Data was collected through an online survey regarding assistant nurses’ (N=74) experiences of their care recipients satisfaction and perceptions of appearance, odor, flavor and texture of the meals. Result: The nurses reported that most care recipients appreciate the sensory properties of the meals. However, the perceptions of texture and flavor varied considerably as the texture of vegetables were perceived as either hard or soft, and the meat was perceived as either chewy or easy to chew. Moreover, the flavor of the meals were perceived as either tasty or tasteless. Sensory properties were important for the care recipients’ meal experience, and odor (OR= 6.15, p= 0,03,) and flavor (OR= 5.71, p= 0,05) were significant predictors for meal satisfaction. However, satisfaction could not be correlated to type of delivery system. Conclusion: Chewing difficulties and deteriorating smell and taste senses could be a reason for the great variation of the reported perceptions of texture and flavor. To increase older adults’ acceptability, more focus on choice of products and cooking techniques might be a way to improve the texture and flavor of the meals. Furthermore, due to selection bias the result cannot be generalized. / Introduktion: Nöjdhet och måltidens sensoriska egenskaper påverkar äldres nutritionsstatus i särskilt boende. Det finns dock brist på studier om hemmaboende äldres sensoriska uppfattningar och acceptans. Syfte: Syftet var att undersöka hemmaboende äldres sensoriska perceptioner och acceptans av hemlevererade måltider från undersköterskornas perspektiv. Metod: Studien är den andra uppföljande fasen av en mixed method studie med en exploratory sequential design. Kvantitativ data samlades in genom en online enkät med både slutna och öppna frågor om undersköterskors (N=74) erfarenhet av vårdtagarnas nöjdhet samt upplevelser av måltidernas smak, doft, utseende och textur. Resultat: Undersköterskorna rapporterade att de flesta vårdtagarna uppskattar de sensoriska egenskaperna av måltiderna men att upplevelsen av textur och smak varierade betydligt. Texturen på grönsakerna upplevdes antingen som hårda eller mjuka och texturen på köttet upplevdes antingen som segt eller lättuggat. Smaken på måltiderna upplevdes också antingen som god eller inte god. Vidare var sensorisk kvalitet viktig för vårdtagarnas måltidsupplevelse, och doft (OR= 6.15, p= 0,03,) och smak (OR= 5.71, p= 0,05) var signifikanta prediktorer för måltidsnöjdhet, däremot kunde inte nöjdhet korreleras till typ av leveranssystem. Slutsatser: Tuggsvårigheter och försämrade lukt och smaksinnen skulle kunna vara en anledning till den rapporterade variationen i upplevelsen av textur och smak. Mer fokus på råvaror och tillagningsmetoder skulle kunna vara ett sätt förbättra texturen och smaken. Till följd av selektionsbias är inte resultatet generaliserbart.

Previous research emphasizes the importance of the psychosocial work environment among healthcare professionals and indicates a strong link between perceived poor psychosocial work environment and ill health. Nursing staff's psychosocial work environment is characterized by a high level of stress, which reduces their control at work and leads to work situations that are characterized by tense work. To ensure a good working environment, various laws and regulations are established that employers must ensure that they are complied with. The employer is responsible for creating a safe and stress-free working environment with good working conditions where there is the opportunity for action and control. The Covid -19 pandemic places demands on healthcare in Sweden like never before and has caused changes in work at both individual and organizational level. There are clear indications that the working environment and health have deteriorated during the Covid pandemic, however, the research testifies to a knowledge gap as the problem area is limited with Swedish studies. The purpose of this study is to examine nurses experiences of their psychosocial work environment and health during the Covid-19 pandemic. A qualitative research method has been used. Selection methods are partly goal-oriented selection and partly snowball selection method. Data collection has taken place through semi-structured interviews and a manifest content analysis has applied. The results show that the assistant nurses experience a poor psychosocial work environment during the pandemic, which is characterized by deteriorating working conditions and recovery opportunities, poorer control, increased work-related stress and higher demands. Furthermore, the assistant nurses feel that the managers are lacking in their role and that the assistant nurses lack direct cooperation with their managers. However, the results indicate improved collaboration between colleagues. In addition, the work is driven by the duty to work. In summary, the assistant nurses experience a perceived poor psychosocial work environment and health during the Covid-19 pandemic overall.

Bland undersköterskor inom äldreomsorgen kan arbete utifrån ett hälsofrämjande perspektiv vara att föredra för att kunna minska risken för en dålig psykosocial arbetsmiljö. Tidigare studier visade att motivationen ökade när både trivsel och arbetsglädje fanns på arbetsplatsen.  Syftet med denna studie var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka hur undersköterskor inom äldreomsorgen upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgrupper som metod. Sammanlagt utfördes tre fokusgruppsintervjuer på två olika äldreboenden. Totalt deltog 19 undersköterskor i studien. I analysen framkom tre teman som belyste viktiga aspekter av den psykosociala arbetsmiljön. Dessa kategorier var motivation till arbetet, ett engagerat ledarskap och arbetsglädje. Resultatet visade att studiens deltagare överlag ansåg sig vara nöjda med sin arbetsmiljö. De upplevde en bra gemenskap på arbetet och balans mellan de krav som ställdes på dem och de resurser som fanns att tillgå. Resultatet visade också att ledningen i en arbetsgrupp fick stor betydelse för personalens välbefinnande. Flertalet undersköterskor uppgav även att omvårdnadsarbetet med vårdtagarna var meningsfullt och att motivation fanns för att hjälpa andra människor. Då vården är en arbetsplats som ständigt möts av sparkrav genom hårt pressade budgetar och organisationsförändringar, så behövs mer fokus på undersköterskornas arbetsmiljö. Inför framtida hälsofrämjande interventioner inom äldreomsorgen är det viktigt att öka välbefinnandet hos personalen samt fortsättningsvis finna lösningar för en hållbar vårdkvalité. / Among assistant nurses in the elderly care setting, the health-promoting perspective may be preferable to reduce the risk of a poor psychosocial work environment. Previous studies showed that work motivation increase if both well-being and job satisfaction exist. The aim of this study was to investigate how assistant nurses experience their psychosocial work environment from a health promoting perspective. The study had a qualitative approach with focus group interviews as a method. In total, three focus group interviews were performed with assistant nurses at two different elderly homes. There were 19 participants in the study. The analysis showed three themes that illustrated important aspects of the psychosocial environment. The categories were work motivation, a committed leadership and job satisfaction. The assistants nurses were generally satisfied with their working environment. They described a good fellowship at work and experienced a balance between the demands placed on them and the available resources. The results also showed that the workplace leadership was of great importance for the well-being of the staff. Most assistant nurses considered the nursing work with caretakers meaningful and that it felt motivating to help others. Since their workplaces are constantly being met by saving demands through hard-pressed budgets and organizational changes, a focus on the work environment of assistent nurses is recommended. Prior to future health promotion interventions in the elderly care, it is important to increase the well-being of the staff and to continue to find solutions for a sustainable quality of care.

The purpose of this study was to explore the relationship between the use of green environments in dementia nursing-homes depending on the staff's educational level, the geographical position of nursing-homes and the time the elderly spend in green environments. This was a cross-sectional survey study with a total of 49 assistant nurses working in retirement homes for elderly with dementia in Gävleborg county, Sweden. The survey included a series of questions derived from four hypotheses:  There was predicted to be a difference in 1.     the nursing assistants use of green spaces for the health of residents depending on the nursing homes geographical position, 2.     the use of green spaces for the health of residents depending on the educational level of nursing assistants, 3.     the time the elderly residents spend in the green spaces depending on the nursing homes geographical position, and 4.     the time the elderly residents spend in the green spaces depending on the educational level of nursing assistants. The data was analysed using the analysis program IBM SPSS Statistics, version 27. The study findings suggests that there might be a relationship between nursing assistants use of green spaces to promote the health of elderly and geographical position of the nursing home. Further research is needed to determine which factors are at play regarding nursing assistants’ use of green spaces for residents of nursing homes. / Syftet med detta arbete var att undersöka relationen mellan användandet av gröna miljöer på demensboenden beroende på personalens utbildningsnivå, boendens geografiska position och tiden de äldre vistas i gröna miljöer. Detta var en tvärsnitts enkätundersökning med totalt 49 undersköterskor som arbetar på äldreboenden för äldre med demens i Region Gävleborg Sverige. Enkäten inkluderade en rad frågor formulerade utifrån fyra forskningshypoteser:  Det finns en skillnad i 1.     undersköterskors användning av gröna miljöer för de äldres hälsa beroende på äldreboendens geografiska position, 2.     användningen av gröna miljöer för de äldres hälsa beroende på undersköterskornas utbildningsnivå, 3.     tiden då de äldre vistas i gröna miljöer beroende på äldreboendens geografiska position, 4.     tiden då de äldre vistas i gröna miljöer beroende på undersköterskornas utbildningsnivå. Rådatat analyserades med hjälp av analysprogrammet IBM SPSS Statistics, version 27. Studiens resultat tyder på att det kan finnas en relation mellan undersköterskors användning av gröna miljöer för att främja de äldres hälsa och äldreboendens geografiska position. Ytterligare forskning behövs för att fastställa vilka faktorer som påverkar undersköterskors användning av gröna miljöer för äldres hälsa på äldreboenden.