The Covid-19-pandemic has put public health into a large risk. In December 2020, an evaluation of the measures taken in Sweden to deal with the Covid-19 pandemic was published. It pointed out that the elderly care had not received the necessary resources to protect the elderly who are the most vulnerable in the population. The majority of previous research conducted during the Covid-19 pandemic has focused on the healthcare situation abroad. Few studies have been conducted in Sweden and even fewer focused on the elderly care. The aim of this study is to examine the experiences of the caregivers working in residential care during the Covid-19 pandemic. In this study we used theoretical models which examine psychosocial work environments, stress as well as social responsiveness and burnout. The work applied a qualitative approach and used a thematic analysis. The data was collected through semi-structured interviews with assistant nurses working in three municipalities in Västra Götaland, Sweden. The result showed that the participants experienced an increased workload and that they felt inadequate towards the elderlycare receivers. To handle their situation the social support within the colleagues had a vital function. The participants experienced a limited social life and a big concern about carrying the infection. / Covid-19-pandemin har medfört en stor risk för allmänhetens hälsa. Den 15 december 2020 publicerades en utvärdering av de åtgärder som vidtagits i Sverige för att hantera Covid-19-pandemin. Då uppmärksammades att den redan utsatta äldreomsorgen inte fått tillräckligt med resurser för att skydda de äldre vårdtagarna som drabbats värst av Covid-19. Majoriteten av tidigare forskning som utförts under Covid-19-pandemin har fokuserat på sjukvårdens situation utomlands. Få studier har genomförts i Sverige och ännu färre inom äldreomsorgen. Den här studien ämnar därför att undersöka vårdgivares upplevelser i arbetet med den äldre riskgruppen på särskilda boenden under Covid-19-pandemin.Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med undersköterskor som arbetar i tre kommuner i Västra Götalands län i Sverige. I den tematiska analysen beskrevs undersköterskornas upplevda stressorer, resurser och hur deras privatliv påverkats på grund av arbetet. Framförallt upplevde deltagarna en ökad arbetsbelastning, underbemanning och de kände sig otillräckliga gentemot vårdtagarna. Den viktigaste resursen för att hantera situationen uppgavs vara det sociala stödet inom arbetsgruppen. Deltagarna upplevde ett begränsat privatliv och en oro inför att bära på smitta.

Bakgrund: Äldreomsorgen är en viktig verksamhet som hjälper gamla människor när de inte längre kan ta hand om sig själva. I denna verksamhet har undersköterskor den viktigaste rollen för att tillfredsställa omsorgstagarna. Däremot är det idag brist på undersköterskor och yrket blir mindre attraktivt på grund av bland annat stress, underbemanning, och brist på karriärmöjligheter. För att omsorgstagarna ska trivas så måste även undersköterskorna trivas på arbetsplatsen. Hög psykologisk säkerhet och ett bra kognitivt självledarskap hjälper undersköterskorna att trivas och må bra vilket även påverkar omsorgstagarna positivt.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undersköterskor på ålderdomshem upplever psykologisk säkerhet och kognitivt självledarskap men även hur dessa samverkar. Detta berör både individnivå och gruppnivå. Problemformulering: Studien kommer att undersöka vilka faktorer som påverkar den psykologiska säkerheten och kognitiva självledarskap hos undersköterskor på ålderdomshem samt hur dessa samverkar. Metod: I denna uppsats har blandad metod använts för att samla in data. Varje påstående i intervjun bestod först av en kvantitativ del där respondenten skulle svara 1-5 på en skala. Detta följdes sedan upp av en kvalitativ del där respondenten fick utveckla sitt svar från skalan. Intervjun konstruerades genom att utifrån den teoretiska referensramen utforma påståenden. Respondenterna består av undersköterskor på ett ålderdomshem i Ljungby som heter Brunnsgården.  Slutsats: Den psykologiska säkerheten är hög överlag men det finns utrymme för utveckling främst i relationer mellan chefen och medarbetarna. Kognitivt självledarskap används på ett medvetet sätt av alla respondenter och det finns en samverkan mellan dessa begrepp till viss del. / Background: Senior care is an important activity that helps old people when they can nolonger take care of themselves. In this activity, assistant nurses have the most important roleto satisfy the care recipients. However, today there is a shortage of assistant nurses and theprofession is becoming less attractive due to, among other things, stress, understaffing, and alack of career opportunities. In order for the care recipients to feel comfortable, the assistantnurses must also feel comfortable in the workplace. High psychological safety and goodcognitive self-leadership help the assistant nurses to thrive and feel good, which also affectsthe care recipients positively. Purpose: The purpose of the essay is to investigate how assistant nurses in nursing homesexperience psychological safety and cognitive self-leadership, but also how these interact.This affects both the individual level and the group level. Research question: The study will investigate which factors affect the psychological safetyand cognitive self-leadership of assistant nurses in nursing homes and how these interact.

Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors och undersköterskors upplevelser av medarbetarsamtal och dess motiverande funktion på en vårdenhet. Utifrån en kvalitativ metod undersöktes detta genom åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor och undersköterskor som arbetade på samma vårdenhet. Genom en tematisk analys identifierades fyra teman: struktur och process, feedback, chefens engagemang och trivsel. Resultatet av studien visade att deltagarna uppskattade strukturerade medarbetarsamtal, samtidigt som de önskade mer flexibilitet för att göra samtalen mer personliga och öppna för diskussion. De efterfrågade också mer konstruktiv feedback för att kunna identifiera utvecklingsområden och därigenom främja arbetsmotivationen. Chefens engagemang framstod som avgörande för att medarbetarsamtalen skulle vara effektiva och motiverande. Diskussion om trivsel under medarbetarsamtalen sågs som ett sätt att öka engagemanget och arbetsmotivationen på arbetsplatsen. Studiens slutsats underströk vikten av att individanpassa medarbetarsamtalen för att främja arbetsmotivationen hos medarbetarna. / The purpose of the study was to investigate district nurses and certified nurse assistants experiences of performance appraisal interviews and its motivating function in a healthcare unit. Using a qualitative method, this was examined through eight semi-structured interviews with district nurses and certified nurse assistants working in the same healthcare unit. Through thematic analysis, four themes were identified: structure and process, feedback, manager engagement, and well-being. The results of the study showed that participants appreciated structured performance appraisal interviews while also desiring more flexibility to make the conversations more personal and open for discussion. They also requested more constructive feedback to identify areas for development and thereby promote work motivation. Manager engagements were perceived as crucial for the effectiveness and motivation of performance appraisal interviews. Discussion about well-being during performance appraisal interviews was seen as a way to increase engagement and work motivation in the workplace. The study's conclusion emphasized the importance of individualizing performance appraisal interviews to promote employees' work motivation.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur oregelbundna arbetstider påverkar livssituationen för undersköterskorna samt vilka konsekvenser som den oregelbundna arbetstiden medför i deras liv. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Hur upplever undersköterskorna sin oregelbundna arbetstid? Vilka faktorer påverkar undersköterskornas arbetssituation? På vilket sätt påverkar den oregelbundna arbetstiden undersköterskornas balans mellan arbetsliv och privatliv? Vilka blir de hälsomässiga konsekvenserna av oregelbunden arbetstid? Utgångspunkten för vår studie ligger i den teoretiska referensramen innehållande tidigare forskning, teorier och begrepp om Arbetstidslagen, konsekvenser av oregelbunden arbetstid, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, Krav- och kontrollmodellen, Work life balance, KASAM och utbrändhet. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer för att samla in våra data. Sammanlagt har vi genomfört åtta intervjuer och våra respondenter är undersköterskor som arbetar på olika avdelningar inom Landstinget i Värmland. Våra respondenter är mellan 36 och 59 år gamla och samtliga av dem är kvinnor. Genom vår empiri och med hjälp av teorin har vi analyserat fram 17 olika fynd som visar på att: det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid, det finns stora krav på flexibilitet i tillvaron, undersköterskorna har ett visst inflytande över den egna arbetstiden, de tvingas prioritera bort delar av privatlivet, det finns en stark sammanhållning mellan arbetskollegorna, det finns olika synsätt på arbetsschemat, de känner ett ansvar för bemanningen genom att överta varandras arbetspass, det finns ett skiftande stöd från närmaste chefen, det finns viss möjlighet att påverka arbetssituationen, arbetstiderna påverkar familjelivet negativt, det sociala livet blir åsidosatt, det finns en stark önskan om deltidsarbete, det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid under småbarnsåren, det finns strategier för att hantera varierande dygnsrytm, det finns en upplevelse av otillräcklig sömn, magproblem i relation till nattarbete samt möjligt samband mellan oregelbunden arbetstid och utbrändhet. / The aim of our study is to increase understanding of how irregular hours affect the lives of nurses, as well as the implications of the irregular working hours brings into their lives. The purpose specified in the following questions: How do nurses his irregular working hours? What factors influence the nurses working situation? In what way does the irregular working hours for nurses balance between work and private life? What are the health consequences of irregular working hours?The starting point of our study lies in the theoretical framework containing previous research, theories and concepts of the Working Hours Act, consequences of irregular working hours, occupational health, psychosocial work, Requirements and control model, work life balance, SOC and burnout.We conducted a qualitative study where we have used the interviews to collect our data. In total, we conducted eight interviews and our respondents are nurses working in different departments of the County Council. Our respondents are between 36 and 59 years old and all of them are women.Through our empirical data and using the theory we have analyzed up 17 different findings show that: there are both advantages and disadvantages of irregular working hours, there are great demands on flexibility in existence, nurses have a certain influence over their own working hours, the forced to prioritize delete portions of privacy, there is a strong cohesion between work colleagues, there are different approaches to the work schedule, they feel responsible for manning by taking over each other's sessions, there is a range of support from her manager, there is some opportunity to influence the work situation , working hours affect family life negatively, the social life is infringed, there is a strong desire on part-time work, there are both advantages and disadvantages of irregular working hours during the toddler years, there are strategies to handle variable circadian rhythm, there is a perception of insufficient sleep, stomach problems in relation to night work as well as possible association between irregular working hours and burnout.

I denna kvalitativa studie har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma undersköterskor inom hemtjänst. Syftet med studien är att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av äldres psykiska ohälsa inom ramen av sitt arbete. Genom en tematisk analys identifierades två huvudteman. I det första temat Människan som projekt framkommer att intervjupersonerna ser på mötet med äldre med psykisk ohälsa som komplext och lyfter vikten av ett gott bemötande och regelbunden kontakt som viktiga faktorer för att hantera mötet på bästa sätt. Detta presenteras vidare genom två underteman – Bemötande och Kontinuitet. I det andra temat Människan i verksamheten framkommer utmaningarna i mötet med äldre personer med psykisk ohälsa som samtliga ligger i verksamheten. Utmaningarna består enligt intervjupersonerna av tidsramar som är svåra att förhålla sig till, samt en kompetensbrist hos både de själva och i samhället när det kommer till äldre med psykisk ohälsa. Även detta presenteras vidare genom underteman – Tidsramen och Kompetensbrist. Avslutningsvis kopplas resultatet till tidigare forskning. Där framkommer likheter mellan forskning och studiens resultat avseende mötet med äldre personer med psykisk ohälsa som komplext och utmanande utifrån brist på tid, kunskap och kompetens. Komplexiteten och utmaningarna problematiseras vidare utifrån Lipskys teori om gräsrotbyråkrati och visar på balansgången i hemtjänstpersonalens arbete mellan individens behov och arbetets struktur. / In this qualitative study, eight semi-structured interviews were conducted with educated home care employees within the home care workforce. The aim of this study is to investigate home care employees’ experiences of elderly people with mental illness within the frame of their work. Through a thematic analysis two main themes where identified. The first theme, The individual as a project, presents how the home care employees perceive the meeting with elderly’s mental illness as complex, and experience that a good reception and regular contact are two important factors for being able to handle mental illness in the best way. This is further presented in two subthemes – Reception and Continuity. The second theme, The individual within the organization, presents the challenges that the home care employees encounter with working with elderly people with mental illness. These challenges consist of timeframes that the employees perceive as hard to work within but also a lack of competence, both within themselves and in the society when it comes to elderly’s mental illness. Furthermore, this is also presented in two subthemes – The timeframe and Lack of competence. Finally, the result is connected to previous research where similarities between the previous research and the result is revealed regarding the meeting with mental illness as complex and comprised of challenges, including lack of time, knowledge and competence. The complexity and challenges are further problematised from Lipsky’s theory of street level bureaucracy and emphasises the balance in home care employees’ work between the individual needs and the structure of the work.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att upprätthålla och återställa en god hälsa. Flera olika faktorer finns som kan försvåra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och träning på arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbättra de anställdas hälsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock är forskningsresultaten inom området inkonklusiva. Metod: Kvantitativ enkätstudie, enkäten IPAQ. Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar utnyttjandet av träning på arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivå och hur den fysiska aktivitetsnivån på arbetet påverkar aktivitetsnivån på fritiden. Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan ålder, tjänstgöringsgrad, antalet arbetade år på avdelningen och den fysiska aktivitetsnivån på arbetet och på fritiden mot att utnyttja träning på arbetstid. Deltagarna i denna studie är en högaktiv grupp som främst utmärker sig genom en hög aktivitetsnivå på fritiden. Den faktor som deltagarna främst tyckte påverkade utnyttjande av träning på arbetstid var arbetsbördan. Majoriteten utnyttjade inte träning på arbetstid. Diskussion: Utifrån att majoriteten ej utnyttjar träning på arbetstid och att forskningsresultaten är inkonklusiva är det inte självklart att träning på arbetsplatsen ger de resultat som arbetsgivare önskar. / Abstract: Background: Physical activity is an important factor to maintain and restore good health. There is several different factors that may aggravate the utilization of physcal activity. The workplace is often seen as a good arena for physical activity and training at work is often implemented in purpose to improve health and reduce costs related to sickness. The scientific evidence is however inconclusive in the area. Method: Quantitave research using the questionnaire IPAQ. Aim: This study examines wich factors infuence the utilization of training at work, nurses and assistant nurses physical activity and how the physical activity at work influence leisure physical activity. Result: The result show no statistical significant correlation between age, employment level, amount of worked years and physical activity level at work contra utilization of training at work. The participants in this study is a highly active group that distinguish themselv with high leisure time physical activity. The most influencing factor toward the utilization of training at work is the workload. The majority did not utilize training at work. Discussion: Regarding that the majority did not utilize training at work and that the the scientific evidence is inconclusive in the area it is not obvious that training at work give the result that the employer anticipates.

This dissertation is concerned with the learning of occupational identities in health care and medical services. The aim is to increase the knowledge of what characterizes occupational identities how these are learnt, and what potential driving forces exist that can contribute to the development of both occupational identities and health care activities. Learning is seen as a continuous process of participation in everyday social practices, in which occupational identities are formed, maintained and developed. Both occupational identities and social practices are context-bound. In order to shed light on the forming, maintaining and developing character of learning I have started from three different models; a social-interactionist, an institutional and a contextual. The dissertation is based on case studies of three care units. A health-care centre, a medical clinic and an anaesthesia clinic. The study comprises two data-collection phases. The first phase includes interviews with personnel and management at the three care units. The second phase includes self-observation studies in the form of diaries kept by personnel at the medical and anaesthesia clinic. It appears from the results that there are both similarities and differences between occupational groups and the activities in which they work. There also exist certain differences that have to do with the individuals' experience, career paths and length of employment. On this basis, occoupational identities can he analyzed on a occupational-related, an activity-related and an individual-related level. Learning can also from this point of view be seen as an interplay between those three levels.

Vår studie tar fasta på undersköterskor i kommunal förvaltning och deras syn på om ledarskapet påverkar deras arbetsmiljö men även vilka egenskaper som undersköterskor anser som viktiga hos en enhetschef för att utöva ett bra ledarskap. Från tidigare forskning kunde vi se att det saknades en del forskning kring hur en chefs sätt att leda och agera påverkar de anställdas arbetsmiljö på en arbetsplats vilket vi i vår studie ville utveckla. Vårt syfte var att få en djupare bild över undersköterskors egna upplevelser och erfarenheter kring området. En kvalitativ metod valdes för att matcha upp det krav som vi sökte efter i vår studie. Vi intervjuade sex stycken kvinnor där vi fick fram vårt empiriska material med utgångspunkt att höra respondenternas egna upplevelser. Analysen gjordes utifrån en tematisk analys där vi utgick från tre relevanta teman som uppkom samtidigt som en öppen kodning hjälpte oss vidare i processen. Avslutningsvis så diskuterades teori, tidigare forskning och resultat för att få en samlad bild över undersköterskors upplevelser med det som tidigare framkommit. Vi drog en slutsats kring vårt resultat att undersköterskor efterfrågar egenskaper hos en enhetschef som tidigare forskning belyser som positiva samtidigt som studiens resultat påvisar att ledarskapet är en arbetsmiljöfaktor.

Titel: Attraktivt arbete inom äldreomsorgen - Vad kännetecknar en attraktiv arbetsplats för undersköterskor och vårdbiträden? Bakgrund och problematisering: Inom de närmaste åren kommer fler människor vara i behov av omvårdnadsinsatser. Detta på grund av att människan lever längre och därmed också har flera sjukdomsbilder och är i behov av en mer omfattande omvårdnad. Likväl som det finns behov av att rekrytera för att ersätta en stor pensionsvåg de närmaste åren, räknat till år 2026. Det finns en utmaning i att både behålla och attrahera nya medarbetare till äldreomsorgen, då yrket är kopplat till hårda arbetsförhållanden och låga löner. Vad som får medarbetarna att stanna inom yrket är att de ser det meningsfulla i arbetet med att hjälpa andra människor och är engagerade i sitt arbete. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kännetecknar en attraktiv arbetsplats, för undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen för att förklara och tills del kunna få förståelse hur de kan attraheras till samt behållas inom omvårdnadsyrket. Teoretisk referensram: Studien har inspirerats av modellen för attraktivt arbete. Modellen baseras på faktorer som anses av vikt för en attraktiv arbetsplats. Då modellen i grunden är omfattande har författarna till denna studie valt ut lämpliga delar som lämpar sig till att studera attraktiva faktorer inom äldreomsorgen. Tidigare forskning: Studien tar upp tidigare forskning som berör äldreomsorgens historia, olika synsätt, dess utmaningar och styrkor. Fokus för tidigare forskning berör undersköterskor och vårdbiträdens roll samt förutsättningar och vad som är bra och kan förbättras för att skapa en attraktiv arbetsplats som både kan behålla och attrahera nya medarbetare. Metod: Till studien har en kvantitativ metod använts, som har inspirerats av två andra studier som även de berör faktorer för en attraktiv arbetsplats och dess modell. Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar på att relationer till kollegor och brukare värderas högt och gör att medarbetarna trivs på sin arbetsplats. Personalen känner engagemang i arbetet, samtidigt som det uppkommer känslor av otillräcklighet och stress. Studien visar på attraktiva faktorer som anses värdefulla. Faktorer som kan få medarbetare att stanna kvar i äldreomsorgen är; att det erbjuds större delaktighet i beslut, ett schema som medarbetaren känner sig bekväm med och högre lön. Det är också viktigt att känna en yrkesstolthet och att samhällets syn på att det är ett lågstatusyrke förändras och att det visas hur betydelsefulla och komplexa arbetsuppgifter som undersköterskor och vårdbiträden utför. / Title: Attractive work within elderly care – What characterizes an attractive workplace for assistant nurses and care assistants? Background and problematisation: Within a few years more elderly will be in need of some type of nursing care. This due to that mankind lives longer and have multiple diagnoses renders the need of more qualified nursing care. There is also a need to recruit new employees due to the large number of retirements coming up to the year 2026. There is a challenge in retaining and attract new employees to the elderly care though the profession has tough working conditions and low salaries. What makes employees stay in the profession is that they see the meaningfulness in helping other people and that they are well invested in their work. Purpose: The purpose with this study is to explain and to some extent grasp what characterize an attractive workplace for assistant nurses and care assistants within the elderly care to get an understanding how they can be attracted and retained in the elderly care profession. Theoretical reference frame: This study has been inspired by the model for attractive work. The model is based on factors that constitutes an attractive workplace. Due to the extensiveness of the mode, this study has chosen applicable factors to use within the elderly care system. Previous research: This study shows previous research that touches on the history, different approaches, challenges and strengths. Focus in on assistant nurses and care assistant's role and prerequisites. The study also looks at what perceives as good and what can be changed to the better to create an attractive workplace that can retain and recruit new employees. Method: This study has been inspired to use a quantitative method due to two other studies that used the model attractive work. Results and conclusions: The results show that the relationship between work colleges and caretakers are ranked high and is the cause to that employees thrive at the workplace. The employees feel commitment to the work but at the same time have emotions of insufficiency and stress. The study points to factors considered valuable for an attractive workplace. The factors could potentially make employees retain in elderly care if they are offered - greater participation in decisions, a work schedule that the employee fells comfortable with and higher salaries. It is also important to feel a professional pride and that the public view of a low status work is changed so they understand the importance and the complexity of the task that assistant nurses and care assistants within the elderly care performs

Bakgrund: Arbetsmiljö och delaktighet anses vara viktiga faktorer för individens hälsa. Över tid har sjuksköterskors och undersköterskors arbetsmiljö förändrats vilket gett upphov till mindre delaktighet på arbetet och mindre förtroende för organisationen.   Syfte: Syftet är att undersöka delaktighet på arbetsplatser bland sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar på sjukhus. Studien avser även undersöka om det finns några skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors delaktighet.   Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign där data samlades in genom en digital enkät. Urvalet bestod av cirka 300 medarbetare på sjukhus och 76 deltog i undersökningen genom att besvara enkäten. Data analyserades i SPSS genom frekvenstabeller och skillnader fastställdes genom Chi-2-test.    Huvudresultat: Både undersköterskor och sjuksköterskor upplevde delaktighet på sina arbetsplatser. Resultatet visade även att undersköterskor upplevde mer delaktighet än sjuksköterskor. Dock saknade resultatet statistisk signifikans.   Slutsatser: I föreliggande studie har det framkommit att delaktighet på arbetsplatser upplevs positivt för målgruppen. Det som däremot var märkbart var att både sjuksköterskor och undersköterskor i högre grad upplevde att de inte kunde påverka arbetstempot. Vidare upplevde undersköterskor en mer rättvis fördelning av arbetsuppgifter i jämförelse med sjuksköterskor och hälften av båda yrkeskategorierna ville ha mer inflytande på arbetsuppgifterna. / Background: Work environment and participation are considered important factors for the individual's health. Over time, nurses' and assistant nurses' work environment has changed, which has given rise to less participation in the work and less trust in the organization. Aim: The purpose is to investigate workplace participation among nurses and assistant nurses who work in hospitals. The study also aims to investigate whether there are any differences between the participation of nurses and assistant nurses. Method: This study used a quantitative method with a cross-sectional design where data was collected using a digital survey. The sample consisted of approximately 300 hospital employees and 76 participated in the survey by answering the questionnaire. Data were analyzed in SPSS by frequency tables and differences were determined by Chi-2 test. Main results: Both assistant nurses and nurses experienced participation in workplaces. The results also showed that assistant nurses experienced more participation than nurses. However, the result lacked statistical significance. Conclusions: In the present study, it has emerged that participation in workplaces is experienced positively by the target group. What was noticeable, however, was that both nurses and assistant nurses felt to a greater degree that they could not influence the pace of work. Furthermore, assistant nurses experienced a fairer distribution of tasks compared to nurses, and half of both professional categories wanted to have more influence on tasks.