Syftet med studien var att undersöka kontaktpersonskap med fokus på kontaktpersoners erfarenheter av relationsprocessen med ungdomar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där empirin insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att kontaktpersonerna fick olika roller i insatsen. Ömsesidighet, tillit, trygghet, öppenhet, äkthet, anpassning och tillgänglighet framkom som centralt i att bygga och upprätthålla relationer. Parternas kännedom om varandra, aktiviteter och kontaktpersonens förmåga att känna in ungdomen visade sig också vara centralt. Anledningar till avslut var olika och kontaktpersonerna kunde uppleva både lättnad, glädje och tomhet. Relationerna kunde fortsätta även efter avslut. Resultaten av denna studie visade sig i hög grad överensstämma med tidigare forskning. Tidigare forskning på den svenska kontaktpersonsinsatsen visade sig dock vara högst begränsad. Utifrån detta är det av stor vikt att vidare undersöka kontaktpersoninsatsen och relationsskapande med ungdomen för att kunna definiera utvecklingsområden med avsikt att effektivisera insatsen. / The aim of the study was to examine the contact person intervention focusing on contact persons' experiences of the relationship process with adolescents. Based on a qualitative method, the empirical data was collected through semi-structured interviews. The result show that the contact persons had different roles in the intervention. Mutuality, trust, security, openness, authenticity, adaptation, and accessibility emerged as central to building and maintaining relationships. Knowledge of one another, activities, and the contact person's ability to empathize with the adolescent also proved central. The reasons for termination differed and the contact persons could experience relief, joy, and emptiness. Relationships could continue even after termination. The results proved highly consistent with previous research.However, previous research on the Swedish intervention proved to be very limited. It is of great importance to further investigate the intervention and relationship building with the adolescent to define developmental areas to make the intervention more effective.

Ungdomsåren är den mest brottsintensiva perioden i människans liv och män har i statistik visat sig dominera över kvinnliga förbrytare. Kriminalitet skapar otrygghet i samhället och får konsekvenser för både den som befinner sig i kriminalitet och för dem som är i dennes omgivning. I denna uppsats frågar vi oss vad det är som är med och spelar roll i utvecklandet av kriminella beteendemönster hos unga män? Syftet i denna uppsats är att genom kvalitativa metoder utveckla en djupare förståelse för kriminalitet genom att undersöka vilka faktorer som ligger bakom till in och utträdet ur en kriminell livsstil, samt att få kunskap om vilken betydelse Unga KRIS kan ha för att stödja utträdet ur kriminalitet. Vår uppsats är baserad på sex intervjuer med manliga anställda i åldrarna 25-32 som arbetar på två olika Unga KRIS föreningar. Samtliga respondenter har egna erfarenheter av missbruk, kriminalitet och arbetar med ungdomar i liknande situationer inom föreningen. Vårt resultat visar att de upplevda faktorerna för att en ung man ska hamna i kriminalitet handlar enligt respondenternas utsagor om ens sociala relationerna i livet, bland annat familj och vänner. Vidare betonar respondenterna missbruk, diagnoser som ADHD, men kan också vara psykisk ohälsa inom familjen. För att ta sig ur kriminaliteten lägger respondenterna tonvikt på egenviljan som en primär faktor och sedan stöd i omgivningen. Föreningen Unga KRIS fungerar som en plats där unga kan finna stöd och gemenskap oberoende av vilka svårigheter de går igenom. / Adolescence is the most crime-intensive period in human life and men have in statistics been shown to dominate over female criminals. Crime creates uncertainty in society and has consequences for both those who are in crime and for those who are in their surroundings. In this essay we ask ourselves what is involved and plays a role in the development of criminal patterns of behavior in young men? The purpose of this essay is through qualitative methods to develop a deeper understanding of crime by examining what factors underlie the entry and exit from a criminal lifestyle, and to gain knowledge of the importance Young KRIS can have in supporting the exit from crime. Our essay is based on six interviews with male employees in the age of 25-32 who work in two different Young KRIS associations. All the respondents have their own experiences of addiction, crime and they work with young people through their association that are in similar situations. Our results show that the perceived factors for a young man to end up in crime are, according to the respondents' statements, about one's social relationships in life, including family and friends. Furthermore, respondents emphasize substance abuse, diagnoses such as ADHD, but it can also be such a thing like mental illness within the family. To get out of crime, the respondents emphasize self-will as a primary factor and then support in the environment. Young KRIS works as a place where young people can find support and a community regardless of the difficulties they go through.

Autism förekommer i olika former och tillståndet karaktäriseras av att individens språkliga förmåga är avvikande och förmågan till samspel och kommunikation med andra är nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gällande specifika omvårdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vården för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjälp av Patricia Benners omvårdnadsdomäner. Resultatet visade att dessa individer har specifika omvårdnadsbehov, dock utan närmare precisering. Omvårdnadsforskningen i ämnet är ännu i sin linda. Slutsatsen som kan dras är vikten av gemensamma diagnoskriterier. Avsaknaden av dessa utgör ett hinder för fortsatt jämförande omvårdnadsforskning. Trots tre decennier av forskning har vetenskapen inte kunnat komma till koncensus om begreppen. / Autism occurs in different natures and the condition is to be characterized of that the individual's linguistic ability is deviating and the ability to cooperate and communicate with others is impaired. The aim with the presented work is, to through a literature study examine how caring is described. And how a current specific need within the closed psychiatric care for persons with autism spectrum disturbance is illustrated. The search was carried out in the databases Elin, PubMed and helsebiblioteket.no. Moreover, manual search was implemented. The result was processed and is presented within the concept of Patricia Benners nursing theory. The outcome shows that these individuals have specific needs of care, however without closer specification. The caring research in this field is still in its early stage. The conclusion is that the weight of common diagnosis criteria is clarified, as lack of these constitutes an obstacle for continued comparing research. Regardless of three decades of research science has not come to an agreement about the concepts.

Studiens syfte har varit att undersöka det sociala arbetets praktik utifrån socialarbetares rådande föreställningar om sex mot ersättning bland ungdomar samt förutsättningarna för att bedriva normkritiskt socialt arbete kring denna problematik relaterat till genus-, sexualitets- och åldersnormer. Detta med grund i tidigare forskning som påvisar hur normativa antaganden om den heterosexuella kvinnan som sexsäljare osynliggör bland annat pojkar i detta arbete. Studien har använt sig av en kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex socialarbetare med erfarenhet av att i sitt arbete ha påträffat ungdomar som har sex mot ersättning. Studien har en abduktiv ansats och resultatet har huvudsakligen analyserats med hjälp av Butlers genusteori samt Angelides teori om sexualitets- och åldersnormer. Resultatet visar att socialarbetare utmanar genus-, sexualitets- och åldersnormer kopplade till problematiken men att det normkritiska arbetet också begränsas av strukturella ramar gällande avsaknad av anpassade insatser samt samhälleliga normer.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga elever som gick andra året på NIU-gymnasium i Stockholm, med inriktning handboll upplevde sin träningsbelastning och hur de upplevde att samarbetet mellan NIU-instruktör och klubblagstränare fungerar. Avslutningsvis var syftet även att undersöka hur eleverna upplevde sin vardag. Studiens tre huvudsakliga frågeställningar var: Hur upplever eleverna sin träningsbelastning? Hur upplever eleverna att samarbetet mellan sin klubblagstränare och NIU-instruktör fungerar? Hur upplever eleverna sin vardag?   Metod Studien gjordes utifrån en kvalitativ ansats där en semistrukturerad intervjuguide låg till grund för datainsamlingen. All insamlade data analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att NIU-elever upplevde deras träningsbelastning hanterbar men nämnde att vissa perioder var tyngre både fysiskt och mentalt. Eleverna hann återhämta sig för det mesta men upplevde att det fanns faktorer som kunde påverka återhämtningen negativt. Resultatet visade även att ingen elev har hindrats att träna pga. någon skada, däremot förekom det mindre skadekänningar. Samtliga elever upplevde att de utvecklats både fysiskt och handbollsmässigt. Eleverna upplevde att det fanns ett samarbete mellan deras instruktörer på NIU och deras klubblagstränare som fungerade bra. Elevernas vardag bestod mycket av träning och skola och det fanns olika faktorer som påverkade elevernas motivation. Slutsats  Kvinnliga elever i årskurs två på NIU-gymnasium i Stockholm upplever att träningsbelastningen är hanterbar och att samarbetet mellan NIU-instruktör och klubblagstränare fungerar bra. Vardagen upplever eleverna består mestadels av träning där det finns lite tid för annat, som plugg och tid för andra vänner. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p><p>  </p>

Examensarbetet syftar till att få förståelse för hur ungdomar tänker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som går i årskurs nio och frågat dem om deras drömyrken, hur de har förändrat och hur de tänker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som påverkar dessa drömmar. Litteraturgenomgången berör olika påverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, såsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser också viktiga vändpunkter inom karriärvalsteorin De yrken som ungdomarna från början drömde om att bli, förändras med tiden och påverkas av familj, vänner, sina intressen, men även av att synen på drömyrket förändras genom tiden och av en föränderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en själv och inte något som bestämt av någon annan. Enbart en de fyra ungdomarna har valt en utbildning som syftar till ett specifikt yrke. De övriga tre har gjort ett bredare val och utbildningen syftar inte till ett specifikt yrke, utan det finns möjlighet att ändra sig eller att välja en annan inriktning. Efter studien har jag har fått förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomars yrkesval. Som blivande studie- och yrkesvägledare har jag insett att det är bra att be ungdomar, som står inför ett gymnasieval, att tänka över önskedrömmar, samt resonera kring yrkesdrömmar. På så sätt tydliggörs att det finns många val. Denna eventuella revidering kring nya yrkesdrömmar blir sedan till starka övertygelser om framtida yrken och dess genomförande.

Syftet med denna C-uppsats var att ta reda på hur högskolestuderande upplever sin situation och vilka tankar de har om frågor som rör framtiden. För att ta reda på detta genomförde vi en enkätundersökning på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola under våren 2006. Vi valde ut en specifik åldersgrupp, mellan 19 och 29 år, som representerar vår målgrupp unga vuxna, som läser på högskola. De frågor vi ville ha svar på var: Hur ser unga vuxna, som studerar på högskola, på sin framtid? Hur upplever de sitt hälsotillstånd? Vilka tankar har de när det gäller utbildning och arbete? Vilken inställning har de till familjebildning och relationer? Vi utformade en enkät som främst bestod av frågor som gav svar på ovanstående, samt gav oss en bra bild över respondenternas bakgrund. Detta för att i ett senare skede kunna göra en analys utifrån utvalda teoretiska perspektiv. Vi valde att utgå ifrån en sociologisk/socialpsykologisk infallsvinkel för att bland annat kunna diskutera kring vad den förlängda ungdomstiden innebär för dagens unga vuxna och samhället i stort. Vi jämförde också våra resultat med tidigare forskning, som vi menade var relevant. En slutsats vi kom fram till var att högskolestuderande, i åldrarna 19 till 29 år, ställer sig mer positiva till att flytta utomlands jämfört med andra unga vuxna i Sverige. Det som också framkom i vår undersökning var att många av de högskolestuderande unga vuxna, ofta har ont i magen, huvudvärk och sömnproblem. Ännu fler, drygt 80 procent, är det som känner sig trötta under dagen varje dag eller en till flera gånger i veckan. Det visade sig även att vår målgrupp upplever sig mer stressade än andra unga vuxna i resten av landet. Trots relativt vanligt förekommande mag- och huvudvärk, sömnproblem och trötthet under dagarna framträdde en tydlig bild av att högskolestuderande har en optimistisk framtidstro överlag. De tycker också i stor utsträckning att livet motsvarar förväntningarna. På frågan om hur de ser på framtiden var så många som nästan 90 procent delvis eller mycket optimistiska. / Syftet med denna C-uppsats har varit att genom en enkätundersökning, gjord på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola, belysa hur högskolestuderande ungdomar/unga vuxnas situation ser ut idag och redogöra för deras tankar om framtiden. Frågor vi bland annat ställde var vilka tankar de har när det gäller utbildning, arbete, familjebildning och relationer. Andra frågor som intresserade oss var hur de upplever sitt hälsotillstånd. Utifrån litteratur och sociologiska/socialpsykologiska perspektiv resonerade vi kring vad den förlängda ungdomstiden kan betyda för den enskilda individen. En jämförelse mellan vårt material och tidigare forskning på området, bland annat ur ett myndighetsperspektiv, ledde fram till vår analys. Vi kom fram till att ungdomar/unga vuxna, som läser på högskola upplever sig stressade och känner sig trötta under dagarna i stor utsträckning. Samtidigt framträdde en tydlig bild av att de har en optimistisk framtidstro och de tycker att livet till stor del motsvarar förväntningarna.

Studien är gjord efter samtal med och efterfrågan från Lunds polis. Denna studie syftar till att undersöka vilken syn ungdomarna i Lund har på polisen och dess arbete. Undersökningens syfte är att få kunskap om ungdomars syn på polisen, mäta ungdomarnas förtroende för polisen samt se om könet har någon betydelse för respondenternas åsikter. Studien syfte är också att ta reda på om ungdomars möte med polisen ger en annan syn. Resultatet på undersökningen är att respondenterna är positiva eller inte har någon åsikt om polisen i Lund. Ungdomarna anser också att mötet med polisen varit positivt. Polisens insatser tillsammans med individens moral och uppfostran påverkar framtida eventuellt kriminella beslut. Respondenternas åsikter skiljer sig inte mellan kvinnor och män.

Detta arbete har skrivits i syfte för att skapa förståelse och öka kunskap kring unga vuxna andra eller första generationens invandrares förhållanden till musik, genom undersökning. Detta avser kommersiell populärmusik och ursprungskulturens musik hos de unga vuxna. Tre frågor har tagits fram för att belysa detta. 1) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna sig till sin ursprungskulturs musik i sitt svenska kultursammanhang? 2) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna till kommersiell populärmusik i förhållande till sin familjekultur/ursprungskultur? 3) Vad upplevs det för konflikter eller spänningar i förhållandet eller mellan de olika sammanhangen? För att besvara frågorna så samlades data in genom empirisk musikvetenskap och kvalitativa intervjuer med semistruktur. Dessa intervjuer utfördes med unga vuxna första och andra generationens invandrare. Datan diskuteras och analyseras med hjälp av tidigare forskning och teorier kring identitetsskapande i samband med musik. Resultatet visar att de unga vuxna någon gång upplevt spänning och konflikt i anknytning till musiken från deras ursprungskulturer. De unga vuxna menar att de känt behov av att anpassa sig till kontexter och sammanhang. Samtidigt visar resultaten att de anser sig själva mer stabila än när de var yngre i sitt musiklyssnande och sin musikaliska identitet. De unga vuxna använder gärna musiken som en identitetsmarkör och som ett hjälpmedel för kulturellt minne.

Introduktion: Forskning har visat att det finns stora brister i undervisningen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR]. På många skolor är inte skolsköterskan involverad alls i undervisningen. Eleverna efterfrågar tidigare och bredare information om sexuell hälsa och endast var femte säger sig ha fått med sig tillräckliga kunskaper. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med sexuell hälsa i grundskolan. Metod: Studiens design var kvalitativ och data samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats. Tio intervjuer utfördes med skolsköterskor som arbetade i grundskolan. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Innehåll i arbetet, utmaningar som kan uppstå och förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Konklusion: Resultatet belyser att skolsköterskorna anser att sexuell hälsa är ett viktigt ämne och ett ämne som eleverna tycker är spännande. För att undervisningen och det hälsofrämjande arbetet med sexuell hälsa ska bli framgångsrikt krävs kompetens, förtroende från  eleverna, samverkan med flera professioner och organisatoriskt stöd. Skolsköterskorna önskar att bli mer delaktiga i planeringen av undervisningen. HBTQI och pornografi var exempel på områden som skolsköterskorna önskade mer utbildning inom.