Studiens syfte var att undersöka hur skolkuratorer uppfattar sitt och sina skolors arbete med ungdomskriminalitet i särskilt utsatta områden. För att besvara frågeställningarna så genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med fyra kuratorer från tre skolor. För analysen av empirin valdes domänteori, handlingsutrymme, identitet och socialt utanförskap som teoretisk utgångspunkt. Analysen gjordes utifrån forskningsansatsen fenomenografi för att synliggöra deras uppfattningar och upplevelser, där arbetssätten var i fokus. Skolkuratorerna uppfattade brottslighet som en utmaning och att området försvårade arbetet då vissa elever inte känner sig som en del av samhället och riskerar att rekryteras av kriminella nätverk. De främsta arbetssätten för kuratorerna var relationsskapande, psykosocialt arbete, tillgänglighet och sociala kartläggningar. Kuratorerna menade att skolornas främsta strategier är samverkan med andra myndigheter, uppmärksamhet på skolfrånvaro och våldsförebyggande program. Tillgångar kuratorerna upplevde var vuxentäthet, kompetens och starka ledningar men de önskade mer tid och resurser. / This study’s purpose was to examine how school counselors perceive their own and their school’s work with criminality in excluded areas. To answer the study’s questions, three semi-structured interviews were conducted with counselors from three different schools. Domain theory, freedom of action, identity and social exclusion were the theoretical foundation for the analysis which was done with the research methodology phenomenography to highlight the counselor’s perceptions, with focus on their strategies. The counselors perceived criminality as a challenge and that the area made it difficult because of pupil’s risk of recruitment by criminal networks and their sense of not belonging. The counselors focused on relationship building, psychosocial work, availability and social mapping. They expressed that their school’s primary strategies were cooperation with other authorities, attentiveness on school absence and violence prevention. Assets the schools had were grownup density, competence and strong management but they wished for more time and resources.

The study “social services work against youth criminality” purpose is to develop knowledge about how employees in the social services describe the causes of youth criminality and how to prevent and work against youth criminality. Our data has been collected from five interviews with contributors from the social services. The theories used in the study are stigma, empowerment and Payne ́s three perspectives within social work. The collected data shows that the most important social factors that can prevent and get youngster out of criminality are parents, school and the environment itself. This is what the social services mainly works on with their crime prevention work. The study is based on qualitative interviews, with help from a semistructured interview guide. The main results show that youngsters with poor schooling and parenthood are the reason why they end up in a criminal path. This is also what the social services focus on mostly, in order to prevent youth criminality in collaboration between the social services and youngster's environment, which are primarily the school and the parents. / Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur medarbetare inomsocialtjänsten beskriver orsaker till ungdomskriminalitet och arbetar med attmotverka och förebygga ungdomskriminalitet. I studien har femsemistrukturerade intervjuer genomförts med medarbetare inomsocialtjänsten. Det empiriska materialet har analyserats med stöd i teorierom stigma, empowerment och Paynes tre perspektiv på socialt arbete.Resultatet visar att de sociala faktorer som har mest betydelse för att hindraoch hjälpa ungdomarna ur kriminalitet är föräldrar, skolan och den närmstaomgivningen. Det är vad socialtjänsten främst fokuserar sinabrottsförebyggande insatser på. Vidare visar studien att ungdomar medstrulig skolgång och där det finns brister i föräldraskapet är orsaker bakomatt de hamnar i en kriminell livsstil. Det är även vad socialtjänsten läggermest fokus på. För att förebygga ungdomskriminalitet så krävs det, enligtintervjupersonerna, en samverkan mellan socialtjänsten och ungdomensomgivning som är främst skolan och föräldrarna.

Syftet med vårt examensarbete är att få mer kunskap kring varför kriminalitet har blivit ett alternativ för unga pojkar i vårt samhälle. Vi har valt att använda oss av självbiografier och teorierna strain och anomi för att förstå vilka sociala riskfaktorer som kan leda till ett kriminellt beteende. Genom att få en förståelse för riskfaktorer som inkluderar familj, vänner och miljö kan vi också nå en ökad förståelse varför kriminalitet blir ett alternativ. Det vi funnit är att det inte är enskilda riskfaktorer som bidrar till att unga pojkar väljer kriminalitet som ett alternativ. Det är först när flera riskfaktorer i kombination med varandra som unga människor når en ökad risk att bli involverade i ungdomskriminalitet och kriminellt beteende. De riskfaktorer som självbiografierna hade gemensamt var att samtliga växte upp i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, med ensamstående mammor, låg inkomst och svaga skolresultat. Vad gäller riskfaktorerna så fann vi även att många av dessa pojkar hade vänt sig till droganvändning eller försäljning av droger som ett led in i kriminalitet. Vissa unga människor som utsätts för samma riskfaktorer kan likt huvudkaraktärerna i självbiografierna vända sig till kriminalitet. Det gäller dock inte alla eftersom de flesta människor som utsätts för liknande riskfaktorer inte vänder sig till kriminalitet som ett alternativ. Trots att vi inte fokuserade på individuella faktorer såsom karaktärsdrag fick vi en förståelse för att impulsivitet, risktagande och låg självkänsla kunde agera som riskfaktorer för att yngre pojkar rättfärdigar kriminella beteenden. Vår slutsats är att man behöver arbeta med riskfaktorerna för att ha en chans att förebygga att unga pojkar blir involverade i kriminella aktivitet och kriminellt beteende. / The aim of this study is to gain more knowledge about why crime has become an option for young boys in our society. We have chosen to use autobiographies and the theories of strain and anomi to understand which social risk factors can lead to a criminal behavior. By understanding these risk factors that include family, friends, and environment, we also gain an increased understanding of why crime becomes an alternative. What we found is that it is not individual risk factors that contribute to young boys choosing crime as an alternative. It is only when several risk factors are combined with each other that there is an increased risk for young people to be involved in juvenile delinquency or criminal behavior. The risk factors that the autobiographies had in common was that they grew up in a socio-economically vulnerable residential area, with single mothers, low income and with poor school results. As for the risk factors, we also found that many of these boys had turned to drug use or selling drugs as a way into crime. Some young people who are exposed to the same risk factors can, like the main characters in the autobiographies, turn to crime. However, this is not the case for everyone as most people exposed to similar risk factors do not turn to crime as an alternative. Although we did not focus on individual factors such as character traits, we gained an understanding that impulsivity, risk-taking and low self-esteem could act as risk factors for younger boys justifying criminal behavior. Our conclusion is that you need to work with the risk factors to have a chance of preventing young boys from becoming involved in criminal activity and criminal behavior.

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.</p><p>Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20.</p><p>Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse</p>

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20. Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse. Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse

The current study focuses on how the police work to efficiently and effectively prevent juvenile delinquency and how they experience their work with criminal youth. As well as how the police experiences the work effectiveness. The study has been carried out using four semistructured interviews with law enforcers in Sweden working with different tasks. The results showed that some things could be done differently in the practical work against juvenile delinquency, however cooperation between different authorities; the police, social workers and schools, is of great importance. An effort should be made by the police to build relationships between them and the youths in order to prevent forming a negative image of the police. To put in early prevention strategies can have both positive and negatives on the youths. / Den aktuella studien syftar till att ta reda på hur polisen arbetar proaktivt mot ungdomskriminalitet och hur de upplever sitt arbete med kriminella ungdomar. Studien har utförts med hjälp av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar med olika arbetsuppgifter. Resultatet visade att det kan skilja sig något i det praktiska arbetet mot ungdomskriminalitet, men samverkan mellan olika verksamheter är av stor vikt. Det krävs en ansträngning från polisens sida att bygga relationer med ungdomarna för att motverka att en negativ bild av polisen skapas. Tidiga insatser kan få både negativa och positiva effekter.

This interview study presents what social workers consider contributes to young people entering a criminal lifestyle. The purpose is to discover which risk and protective factors social workers think influence whether or not youth develop criminal behavior (both in their environment and in themselves) and how one can help youth who are already involved in crime. The result shows, among other things, that unfulfilled needs (such as love and safety) at home can lead youth to criminal behavior. Judgment from adults can also cause youth to enter into or continue a criminal lifestyle. Protective factors for youth are therefore to have safe adults in their lives, as well as adults who are interested in listening to and understanding their situation. The result is then analyzed using the theoretical concepts of resilience, attachment, defense mechanisms, social learning, and the looking-glass self. / I denna intervjustudie presenteras vilka orsaker som socialarbetare anser leder ungdomar in i kriminalitet. Syftet är att ta reda på vilka olika risk-och skyddsfaktorer socialarbetare anser har betydelse för huruvida en ungdom utvecklar ett kriminellt beteende eller inte (både i ungdomars omgivning men också i ungdomarna själva) samt hur de anser att man kan hjälpa ungdomar som befinner sig i kriminalitet. Resultatet visar bland annat att behov som ungdomarna inte fått uppfyllda i hemmet (såsom kärlek och trygghet) är någonting som kan leda dem in i kriminalitet. Även att ungdomar i riskzonen blir bemötta med fördömelse från vuxenvärlden är något som kan leda ungdomar in i eller upprätthålla en kriminell livsstil. Skyddande faktorer för ungdomen är därför att ha trygga vuxna i sitt liv samt vuxna som är intresserade av att lyssna och förstå ungdomens situation. Resultatet analyseras sedan med hjälp av de teoretiska begreppen resiliens, anknytning, försvarsmekanismer, social inlärning samt spegeljaget.

Recently there has been an increase of reports of concern to the Swedish social services regarding juvenile delinquency. Early interventions for these juveniles can contribute to a reduced risk of more serious problems in the future. The purpose of this study was to examine the preventive work within the social services and how social workers perceive enabling and limiting factors in the preventive social work with juvenile delinquency. The study is based on seven interviews with social workers from four Swedish municipalities. The results of our study showed that the social workers perceived their role in prevention work differently. It also showed that the characteristics and approaches that the social workers emphasized as the most important to create trust varied among them. More factors were perceived as limiting rather than enabling. Many of the limiting factors were beyond the control of the social workers, such as the municipality’s budget or deficient cooperation with other authorities (for example the police). This study has contributed to more knowledge about preventive work from the perspective of professionals.

The main purpose of this study is to investigate how we can understand the correlation between social vulnerability and crime among young men with a foreign background. I intend to highlight the reality of the everyday life of six convicted young men shortly before they committed criminal acts as I aim to understand the influence of socioeconomic risk factors in their lives. The selected research method is a qualitative text analysis based on a true criminal case which occurred in a disadvantaged Stockholm suburb. The selected young men who appear in this study are aged between 17-21 and were among the main suspects. The empirical data consists of verbatim transcripts of interrogation interviews with police investigators and the court verdict. The study’s results have been analyzed based on the theory of dynamics of human behavior and on the basis of risk factors. The results show that all the young men have poor school results, poor communication with their family and that all live in cramped housing conditions that does not offer enough opportunity for private space. Several of the young men lack income and employment and are financially supported by family members. In summary, the results show that the social risk factors that occur in their lives are similar and that their current life situation is a result of the social existence in which they reside.

Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid vid förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod genom att semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma inom samverkansformen SSPF (socialtjänst, skola, polis, fritid) i en landsbygdskommun i Sverige. Materialet analyserades genom en tematisk analys och därigenom framkom fyra huvudteman: organisering av SSPF i en landsbygdskommun, professionellas erfarenheter av SSPF-samverkan, variationer i de professionellas uppfattningar om SSPF och verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Resultatet av studien analyserades med hjälp av tidigare forskning kring ämnet och Horwath och Morrisons samverkansmodell. Utifrån intervjuerna framkommer det att landsbygdskommunen använder samverkansmodellen SSPF för att arbeta förebyggande mot ungdomar i riskzonen för kriminalitet och missbruk. Det belyses att en styrgrupp, arbetsgrupp och samordnare är centralt för organiseringen av SSPF-samverkan. Gynnsamma faktorer som framkommer för SSPF-samverkan är en samordnare, förmedling av samt förståelse för syfte och mål med SSPF och relevanta personer i SSPF-forumet. Förhindrande faktorer som framkommer för SSPF-samverkan är socialtjänstens lagstiftning och att det i SSPF-forumet i första hand lyfts ungdomar som är kända hos aktörer. / The aim of this study is to examine collaboration between social services, school, police, and leisure sector when working preventive against youth criminality. Semi-structured interviews were conducted with professionals within the collaboration-model SSPF in a Swedish rural municipality. The research questions were investigated by conducting a thematic analysis of the data. Four main themes emerged in the analysis: organization of SSPF in a rural municipality, professionals experiences of SSPF collaboration, variations in professionals’ perceptions of SSPF and the potentialities of the operations. The results of the study were analyzed using previous research around the subject and Horwath and Morrison’s collaboration model. The interviews demonstrated that the rural municipality uses the collaboration model SSPF to work preventively for young people at risk for crime and addiction. A steering group, working group and a co-ordinator appeared significant for the organization of SSPF collaboration. Favourable factors for the SSPF collaboration that appeared were a co-ordinator, communication and understanding of the purpose and goals of SSPF, and appropriate members in the SSPF forum. Preventive factors of the SSPF collaboration included the legislation of the social services and the principle that in SSPF it was mainly young people who were already known by the participants that were discussed.