Global ETD Search

11	Design and Implementation of a Digital Traceability System of Implantable Pacemakers in the Care Process / Design och implementering av ett digitalt spårbarhetssytem av implanterbara pacemakers i vårdprocessen Skärvinge, Emma January 2022 (has links) A major problem in healthcare today is the manual handling of administrative work. Few processes are automated and healthcare professionals are forced to spend a lot of time on paperwork, which means that their time with patients suffers. This has a major negative impact on patient safety. In addition, these manual processes mean that it is often not possible to trace implants in the care process. The purpose of this thesis is to investigate the effect that the implementation of traceability of implantable pacemakers can have on patient safety, on the working environment of healthcare professionals as well as on the financial incentives of hospitals. To answer the questions, a qualitative research strategy was used where first a scientific literature review was conducted; thereafter, interviews were conducted with healthcare professionals from clinics for implantation of active implants, as well as with professionals in the regulation of medical devices and the manufacture of pacemakers; later a regulatory document review was conducted. Lastly, based on the findings obtained, a proposal was formulated for a solution of a digital traceability process. The key results that could be found were that the methods and opportunities for conducting traceability in hospitals in Sweden differ. In addition, the results showed that in many places in the European and Swedish regulations, requirements were made for traceability to be conducted in hospitals, however, information and guidance are lacking on how traceability can be conducted in an efficient manner. Many interviewees also experienced this void of guidance documents and had a unanimous view that an effective digital traceability system would have an entirely positive impact on patient safety, on the healthcare environment's working environment and on hospitals' financial incentives. In summary, a guidance regulatory document is required to standardize traceability processes. In addition, an essential aspect of the possibilities for creating effective digital traceability systems is that there is collaboration at several levels to reach consensus and interoperability between healthcare systems. / Ett stort problem inom sjukvården idag är den manuella hanteringen av administrativt arbete. Få processer är automatiserade och sjukvårdspersonalen tvingas lägga mycket tid på pappersarbete, vilket gör att deras tid med patienter blir lidande. Detta har stor negativ påverkan på patientsäkerheten. Dessutom medför dessa manuella processer att det ofta inte går att spåra implantat i vårdprocessen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken effekt införandet av spårbarhet av implanterbara pacemakers kan ha på patientsäkerheten, på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö samt på sjukhusens ekonomiska incitament. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ forskningsstrategi där först en litteraturöversikt utfördes. Därefter genomfördes intervjuer med vårdpersonal inom mottagningar för implantering av aktiva implantat, samt med yrkesverksamma inom regleringen av medicintekniska produkter samt tillverkning av pacemakers. Efter detta utfördes en literaturstudie. Slutligen, baserat på de resultat som erhölls, formulerades ett förslag på en lösning av en digital spårbarhetsprocess. De nyckelresultat som kunde återfinnas var att metoderna och möjlig-heterna för att bedriva spårbarhet på sjukhus i Sverige skiljer sig åt. Dessutom visade resultaten att det på många ställen i de Europeiska och Svenska regelverken ställdes krav på att spårbarhet ska bedrivas på inom sjukvården, däremot så fattas information och vägledning om hur spårbarhet kan bedrivas på ett effektivt sätt. Många intervjudeltagare upplevde också detta tomrum av vägledande dokument och hade en enad uppfattning om att ett effektivt digitalt spårbarhetssystem enbart skulle ha positiv inverkan på patientsäkerheten, på vårdpersonalens arbetsmiljö samt på sjukhusens ekonomiska incitament. Sammanfattningsvis krävs det vägledande regulatoriska dokument för att standardisera processerna för spårbarhet. Dessutom är en väsentlig aspekt av möjligheterna för att skapa effektiva digitala spårbarhetssystem att det sker ett samarbete på ett flertal nivåer för att nå konsensus och interoperabilitet mellan sjukvårdens system. Implantable Pacemaker Digital Traceability Unique Device Identification Healthcare Process Patient Safety Implanterbar pacemaker digital spårbarhet unik enhetsidentifiering vård-process patientsäkerhet Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
12	Effekten av unika objektmärkningar i förvaltningsskedet / The effect of unique asset codes in the facility management phase Moberg, Andreas, Wengenroth, Denise January 2018 (has links) Unik objektmärkning är ett ord som uppstått i samband med projekteringen av Nya Karolinska Solna (NKS) och var det första projektet i Sverige där unika objektmärkningar var ett krav vid projekteringen. Syftet med rapporten är att undersöka vad en unik objektmärkning är och vad den genererar för information till förvaltaren. Vidare är syftet att undersöka vad en unik objektmärkning bidrar med under förvaltningen och mer specifikt vad den bidrar med i förvaltningen av NKS.För att undersöka detta hölls intervjuer med respondenter som var med och objektmärkte 2500 ritningar av Nya Karolinska Solna (NKS). För att undersöka effekten av de unika objektmärkningarna i förvaltningsskedet intervjuades en respondent från Coor som förvaltar NKS i dagsläget. Utöver intervjuer utfördes en omfattande litteraturstudie om hur arbetet med märkning av ritningar går till.Objektmärkningen av NKS resulterade i 600 000 stycken unika objektmärkningar varav 150 000 stycken av dessa förvaltas av fastighetsbolaget Coor idag. Informationen om objekten överlämnades i form av en databas som har gjort det möjligt för Coor att koppla informationen till underhållssystemet Maximo och plattformen Forge Viewer.Unika objektmärkningar definierades som en märksträng som särskiljer varje objekt från varandra i ett projekt. Märksträngen innehåller information om exempelvis rumsplacering, vilket system objektet tillhör och grupp och redovisas som koder i märksträngen. Under arbetets gång kunde det konstateras att den unika objektmärkningen resulterade i ett kvalitetssäkrat förvaltningsarbete på NKS. / Unique asset codes is a word that emerged in the development of Nya Karolinska Solna (NKS). The purpose of the thesis is to investigate what a unique asset code is and what kind of information it generates to the facility manager. Furthermore, the purpose is to investigate what a unique asset code contributes to during the facility management and, more specifically, what it contributes to the management of NKS. To investigate this, interviews were held with respondents who took part of the development of unique asset codes at New Karolinska Solna (NKS). In order to investigate the effect of the unique asset codes in the facility management phase, a respondent from Coor, the company which is responsible for the facility management at NKS, was interviewed. In addition to interviews, a comprehensive literature study was conducted on how regular asset codes are made. The NKS project resulted in 600,000 unique asset codes, of which 150,000 of these are managed by the facility management company Coor. The information about the assets was transmitted in the form of a database that enabled Coor to link the information to the Maximo facility management software and the Forge Viewer platform. Unique asset codes were defined as a tag string that distinguishes each asset from each other in a project. The tag string contains information about, for example, placement, which system it belongs to and group. The information is reported as codes in the tag string. During the course of the work it was noted that the unique asset codes resulted in quality assured facility management work at NKS. Unique asset codes tag string classification code system denomination SQL database Unik objektmärkning märksträng klassifikation kodsystem BSAB96 CoClass AFF beteckning littera SQL databas Civil Engineering Samhällsbyggnadsteknik
13	Buñuel Documental. "Las Hurdes, Tierra sin Pan" i el seu Temps Ibarz, Mercè 15 July 1997 (has links) LA TESIS INVESTIGA Y ANALIZA EL PROCESO DE CREACION Y DE RECEPCION DEL FILME DOCUMENTAL DE LUIS BUÑEL SOBRE LAS HURDES, REALIZADO EN 1933. LA INVESTIGACION ARRANCA CON LOS PROCEDENTES HISTORICOS, METAFORICOS Y VISUALES DE LA OBRA, QUE SE ENCUENTRAN EN LOS VIAJES ANTERIORES DE MIGUEL DE UNAMUNO Y, EN PARTICULAR, DE ALFONSO XIII Y EN EL FOTOPERIODISMO QUE LA VISITA REAL PROVOCO, ASI COMO EN EL ESTUDIO DE GEOGRAFIA HUMANA DE MAURICE LEGENDRE, EN EL QUE BUÑUEL SE INSPIRO ABIERTAMENTE. LA INVESTIGACION PODE DE RELIEVE EL CARACTER ANARCO-SURREALISTA DEL FILME, TANTO EN VIRTUD DEL EQUIPO DE PRODUCCION Y FILMACION QUE LO REALIZO, COMO DE SU PUESTA EN ESCENA. SE ANALIZAN LAS TRAYECTORIAS INTELECTUALES, ARTISTICAS Y POLITICAS DE CADA MIEMBRO DEL EQUIPO, QUE DIERON COMO RESULTADO UN FILME PLURIDISCIPLINARIO DE ESPECTRO CULTURAL AMPLIO: CINEMA, FOTOGRAFIA, POESIA, PERIODISMO, ETNOGRAFIA, HISTORIA DEL ARTE. ASIMISMO, LA TESIS SE DETIENE EN LA DESCRIPCION Y ANALISIS DE LA PUESTA EN ESCENA, EN PARTICULAR DE LAS ESCENAS FABRICADAS. EL ANALISIS DE LA RECEPCION DEL FILME EN LAS DIVERSAS ETAPAS DE LA II REPUBLICA Y DE LA GUERRA CIVIL, ASI COMO DESDE ENTONCES HASTA HOY, CIERRA LA TESIS. Las Hurdes fotoperiodisme Ramón Acín Eli Lotar Pierre Unik Rafael Sánchez Ventura recepció crítica de Tierra sin pan Terre sans Pain Land without Bread censura cinematográfica II República Española exposició internacional de París 1937 cinema documental Buñuel crítica cinematográfica Luis Buñuel 929
14	Spam Analysis and Detection for User Generated Content in Online Social Networks Tan, Enhua 23 July 2013 (has links) No description available. Computer Engineering Computer Science user generated content online social networks user behavior stretched exponential distribution spam filtering spam detection spam classification decision tree social graph user-link graph Sybil attack community detection BARS UNIK
15	Svenska konsumenters syn på secondhandkläder : Fördelar och nackdelar med secondhandkläder Bohlin, Sara January 2019 (has links) Datum: 26:e juni 2019 Nivå: C-uppsats, i företagsekonomi, specialisering marknadsföring. Institution: Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle - Luleå Tekniska Universitet Författare: Sara Bohlin Handledare: Maria Ek Styvén Titel: Fördelar och nackdelar med att konsumera secondhandkläder Nyckelord: Secondhandkläder, secondhand, traditionellt tillverkade kläder, kläder, miljömedvetenhet, prismedvetenhet, behov av att vara unik, modeintresse, behov av att visa status upplevelse av ofräschhet. Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för konsumenters drivkrafter när det gäller att köpa eller inte köpa secondhandkläder. Metod: Deduktiv studie med ett kvalitativt tillvägagångsätt som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna som drogs efter intervjuerna var att de vanligaste anledningarna till att köpa secondhandkläder var miljömedvetenhet, prismedvetenhet och modeintresse. De av de intervjuade som köpte mycket secondhandkläder utryckte alla på något sätt att de också hade ett behov av att ha en unik stil. Den vanligaste anledningen till att inte köpa secondhandkläder var modeintresse. Detta visade sig genom att de flesta av de intervjuade som köpte få eller inga kläder på secondhand också svarade att de var intresserade av mode. / Date: June 26, 2019 Level: C-uppsats, thesis in business Administration, Specialization Marketing Institution: Department of Business Administration, Technology and Social Sciences - Luleå University of Technology Author: Sara Bohlin Title: Advantages and disadvantages of consuming second-hand clothes Tutor: Maria Ek Styvén Key words: Second-hand clothes, second-hand, traditionally made clothes, clothes, environmentalism, price sensitivity, need for uniqueness, fashion involvement, need for status, perception of contamination. Purpose: The purpose of this study is to better understand what, motivates consumers to buy or not to buy second-hand clothes. Method: A deductive study with a qualitative approach that was implemented using semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions drawn after the interviews were that the most common reasons for buying second-hand clothes were environmentalism, price sensitivity and fashion involvement. Those of the interviewed who bought a lot of second-hand clothes all expressed in some way that they also had a need to have a unique style. The most common reason for not buying second-hand clothes was fashion involvement. This was shown by the fact that most of the interviewees who bought few or no clothes on second-hand, also replied that they were interested in fashion. Second-hand clothes second-hand traditionally made clothes clothes environmentalism price sensitivity need for uniqueness fashion involvement need for status perception of contamination Secondhandkläder secondhand traditionellt tillverkade kläder kläder miljömedvetenhet prismedvetenhet behov av att vara unik modeintresse Economics and Business Ekonomi och näringsliv
16	Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token Landström, Jennifer January 2022 (has links) Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s. NFT Non-fungible token Non fungible token Blockchain Crypto Cryptocurrency Distributed Ledger Technology Markets in crypto-assets regulation NFT Non-fungible token Icke-fungibelt token Äga Ägande Äganderätt Egendom DLT Decentraliserad distribuerad teknologi decentraliserade databaser decentraliserat system Blockkedja Blockkedjeteknik Smart kontrakt Smarta kontrakt Ethereum Bitcoin Open sea Krypto Kryptoteknik Kryptovaluta Digitalisering EU EU-rätt Teknologi Finans Bankrätt Investerare Investera Investerarskydd Köprätt Konsumentköp Konsumenträtt Konsumentskydd Finansiell teknologi FinTech Immaterialrätt Immateriell egendom Immateriell tillgång Affärsrätt Juridik Förmögenhetsrätt Sakrätt Kontroll Besittning Besittningsövergång Upphovsrätt Upphovsman Digital konst Ensamrätt IT-rätt Överlåtelse Överlåtelsetransaktion Unik MiCA MiFID Sui Generis Law and Society Juridik och samhälle

Page generated in 0.062 seconds