Då kriser blivit en allt vanligare del av organisationers vardag har forskningsområdet som behandlar detta växt kontinuerligt. Fältet kallas crisis management och angriper organisationskriser från två perspektiv, dels planeringen inför framtida kriser och dels hanteringen av krisen när den väl brutit ut. I denna uppsats har vi valt att fokusera på den förstnämnda aspekten och undersökt och analyserat hur Upplands Lokaltrafik AB (UL) utefter vårt teoretiska ramverk arbetar med planering för kriser. För att undersöka detta har vi genomfört en intervju med företagets informationschef, tillika ansvarig för UL:s krisplanering, samt studerat deras dokumenterade krishanteringsplan. Vår undersökning visar att de inom organisationen arbetar målmedvetet med de olika delarna av krisplaneringen, ett arbete som fortlöpande uppdateras allt eftersom nya lärdomar dras. I slutsatsen föreslår vi att UL till större del bör ta tillvara på inblandad personals erfarenheter av krissituationer samt kartlägga kompetenser hos de anställda som kan komma att kvalificera dem för ledarskapsroller i framtida kriser.

No description available.

Deformationsmoduler förklarar hur ett material eller ett område beter sig och deformeras vid olika laster. CRS-försök, komprimerar prover under en konstant deformationshastighet med erhållna moduler såsom: M0 och ML, med hjälp av rutinundersökning. Vid CPT-sondering penetrerar en konisk spets kontinuerligt genom en jordlagerföljd, med erhållen modul: Elasticitets-modul. Metoderna är väldigt olika vad gäller erhållna parametrar, moduler, deformationsgrupper och användning. CRS-försök genomförs laborativt, med prover tagna på vissa specifika djup, medan CPT-sondering genomförs in-situ med information om hela jordlagerföljden som ges. Att jämföra de olika metodernas moduler mellan varandra är inte möjlig, eftersom CONRAD som utvärderar och presenterar CPT resultat, inte utvärderar elasticitets-moduler för lera, utan för friktionsjord. Dem kompletterar varandra väldigt bra, då i områden som i Uppsala som har en med stor mäktighet av lera, visar med CRS-försök att det är lera som är närvarande för att sedan när CPT- sondering börjar registrera Elasticitets-moduler visar på att friktionsjord har påträffats. På så sätt kan deformationsegenskaper för en hel jordlagerföljd erhållas för en borrpunkt. Borrpunkter från Kronåsen och Kungsängen i Uppsala kommun, och Fyrklövern i Upplands Väsby kommun har undersökts med avseende på deformationsegenskaper och resultatet visar på stora skillnader i deras deformationsmoduler sinsemellan. / Deformation modules explains how a material or an area behave or deform when different amount of stresses act on it. CRS-testing, which compresses samples with a constant deformation rate, gives us modules like M0 and ML, with the help of routine examinations. CPT-probing, on the other hand, penetrate a conical tip through stratigraphy and gives us the elasticity module. These methods are very different in many ways, like what parameters, modules, deformation groups and use, are given. CRS-testing is conducted in a laboratory, with samples taken from specific depths, while CPT-probing is conducted in the field, with information about the whole stratigraphy is given. To directly compare these two methods modules are not possible. Due to CONRAD that evaluates and present CPT-probing results, does not evaluate elasticity modules for clay, but only for frictional soils. They complement each other very well due to in areas like Uppsala, which has a great depth of clay, shows with CRS-testing that clay is present but when CPT starts to register elasticity modules, shows that we moved in to frictional soil. With this, deformation properties can be shown for the whole stratigraphy in a drill point. Drill points from Kronåsen and Kungsängen in Uppsala municipality, and in Fyrklövern from Upplands Väsby municipality has been evaluated with respect to deformation properties and the results shows great differences in the deformation modules between themselves.

Environmental work at different societal levels has different prerequisites and responsibilities. The aim of the thesis is to describe and compare the environmental strategies, programs, and indicators on the international regional (European Union), national (Sweden), sub national regional (County of Stockholm) and municipal (Upplands Väsby) levels, and see if there is consistency between the societal levels. The organization behind the environmental strategies, program, and indicators is large. Communication, distribution of data and information, as well as feedback are important aspects of the environmental work. This has also been studied in the thesis. All type of work has its obstacles, for the environmental work the main obstacles are, lack of: resources, political will, dedicated civil servants; and also the organization itself. There is consistency between environmental aims, but not between the environmental indicators used on the societal levels. Creating a common indicator system would improve this. Economic aspects play an important part in the environmental work. / Alla samhällsnivåer har olika förutsättningar och ansvar för miljöarbetet. Den här rapporten undersöker miljöarbetet och dess indikatorer på fyra samhällsnivåer, nämligen: internationellt regionala (Europeiska Unionen, EU), nationella (Sverige), nationellt regionala (Stockholms län) och den kommunala nivån (Upplands Väsby). Målet är att beskriva de strategier, program och indikatorer som finns inom miljöområdet på dessa nivåer, samt att jämföra dem och se om de är konsekventa. Dessutom studerar rapporten om det finns några hinder i miljöarbetet och hur kommunikationen mellan de olika samhällsnivåerna fungerar. På EU-nivån har Lissabon strategin, Strategin för hållbar utveckling och det sjätte miljöhandlingsprogrammet studerats och beskrivits. När det gäller indikatorer har fokus lagts på de så kallade ”Structural Indicators”. På den nationella nivån har fokus lagts på miljökvalitetsmålen, arbetet med dessa och tillhörande indikatorer. Detta för att dessa mål ska ha den högsta prioriteringen i svenskt miljöarbete. Även på den nationellt regionala nivån har miljökvalitetsmålen stor betydelse. I Stockholm finns även ett regionalt miljöhandlingsprogram, med fokus på vatten och avlopp, samt resor och transporter. När det gäller den kommunala nivån har det först beskrivits generellt hur miljöarbetet kan gå till och om indikatorer. Sedan har fokus lagts på Upplands Väsby och deras specifika miljöarbete och indikatorer. När det gäller svårigheter i miljöarbetet har detta främst påträffats på kommunal nivå, de största svårigheterna är brist på: resurser (ekonomiska, personal och tid), politisk vilja och engagerade tjänstemän, samt att själva organisationen kan vara ett hinder. Kommunikationen mellan de olika samhällsnivåerna har brister, det är främst den kommunala nivån som inte känner sig tillräckligt informerad. Dessutom är det liten efterfrågan på kommunens resultat. När det gäller likheten mellan samhällsnivåerna, så är målen för de olika strategierna och programmen jämförbara mellan de olika nivåerna. Däremot är det stor skillnad mellan indikatorerna. Detta leder antagligen till att mycket extraarbete görs för att samla data till alla dessa indikatorer. Ett sätt att förbättra detta är att skapa ett gemensamt indikatorsystem. Förslaget för systemet är ett indikatorset som består av indikatorer som är samma på alla samhällsnivåer, system indikatorer, sedan indikatorer som bestäms på varje samhällsnivå och används på bara den, nivå indikatorer. Tillsist finns det även indikatorer som kan beslutas om och används i enskilda kommuner eller län, enhets indikatorer. / <p>www.ima.kth.se</p>

Public transport authority UL (Upplands Lokaltrafik) aims to reduce emissions, air pollution, and traffic congestion by providing bus journeys as an alternative to using a car. In order to incentivise bus travel, accurate predictions are critical to potential passengers. Accurate arrival time predictions enable the passengers to spend less time waiting for the bus and revise their plan for connections when their bus runs late. According to literature, Artificial Neural Networks (ANN) has the ability to capture nonlinear relationships between time of day and position of the bus and its arrival time at upcoming bus stops. Using arrival times of buses on one line from July 2018 to February 2019, a data-set for supervised learning was curated and used to train an ANN. The ANN was implemented on data from the city buses and compared to one of the models currently in use. Analysis showed that the ANN was better able to handle the fluctuations in travel time during the day, only being outperformed at night. Before the ANN can be implemented, real time data processing must be added. To cement its practicality, whether its robustness can be improved upon should be explored as the current model is highly dependent on static bus routes.

<p>Statistik från Skolverket (2006) visar att ungefär var femte elev i Upplands-Bro Kommun inte klarar det nationella ämnesprovet i svenska för skolår 5. Då vi har vår verksamhetsförlagda utbildning i denna kommun blev vi nyfikna på att undersöka detta närmare. Vi valde att utgå från ett lärarperspektiv och en lokal bild av lärarnas uppfattningar av det nationella ämnesprovet i svenska och hur de arbetar för att komma åt problemet. För att ta reda på det använde vi oss av intervjuer med åtta behöriga lärare. Vår studie utgår från två frågeställningar: Vilka faktorer kan enligt lärarna i Upplands-Bro Kommun påverka att en elev inte når de nationella målen i svenska? Vilka målstrategier har lärarna i Upplands-Bro Kommun för att eleverna ska uppnå de nationella målen? Med hjälp av teoretisk litteratur formas vår bakgrundsdel, med utgångspunkt från Skolverkets rapport (2001), ”Utan fullständiga betyg”, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, målen i svenska, det nationella ämnesprovens bakgrund och syfte, skolans ansvar och styrdokument och delar ur dagens skoldebatt. Resultatet av denna undersökning visar att samtliga respondenter anser att de aktivt arbetar mot målen i svenska, men det framkommer att vägen dit ser olika ut. Det finns heller inte någon enhetlig samsyn när det gäller uppfattningar av det nationella ämnesprovet vilket är intressant då det nationella ämnesprovet ska säkra elevernas rätt till en likvärdig utbildning över hela landet. Med denna skillnad i en och samma kommun kan man undra hur det kan skilja sig i hela riket.</p><p>Statistics from The National Agency for Education shows that one out of five pupils in the municipality of Upplands-Bro does not achieve their objectives in fifth grade. Since we have our practical (teacher) training in this municipality we got curious to examine this issue closer. We chose to start from teachers’ perspective and a local picture of teachers’ understandings of the national test in Swedish and also how they work to get hold of the problem. To find out we interviewed eight qualified teachers. Our study starts from two main questions at issue: What factors can, according to the teachers in the municipality of Upplands-Bro, affect a pupil to not achieve the national objectives in Swedish? What strategies do the teachers in the municipality of Upplands-Bro use to get their pupils to achieve the national objectives? With theoretical literature our background takes form, with a start from The National Agency for Education rapport (2001) ”Utan fullständiga betyg”, the Ecological Systems Theory of Bronfenbrenner, the objectives in Swedish, the national tests background and purpose, the schools responsibility and policy and parts from today’s school debate. The results from this study show that all of our respondents think that they work active towards the objectives in Swedish, but it come to light that the course of action tell apart. There is no homogeneous view regarding the understandings of the national test which is rather interesting since the national test is suppose to guarantee the pupils right to an equivalent education all over the country. With this different within a municipality, you can wonder how much it can differ in the whole nation.</p>

Statistik från Skolverket (2006) visar att ungefär var femte elev i Upplands-Bro Kommun inte klarar det nationella ämnesprovet i svenska för skolår 5. Då vi har vår verksamhetsförlagda utbildning i denna kommun blev vi nyfikna på att undersöka detta närmare. Vi valde att utgå från ett lärarperspektiv och en lokal bild av lärarnas uppfattningar av det nationella ämnesprovet i svenska och hur de arbetar för att komma åt problemet. För att ta reda på det använde vi oss av intervjuer med åtta behöriga lärare. Vår studie utgår från två frågeställningar: Vilka faktorer kan enligt lärarna i Upplands-Bro Kommun påverka att en elev inte når de nationella målen i svenska? Vilka målstrategier har lärarna i Upplands-Bro Kommun för att eleverna ska uppnå de nationella målen? Med hjälp av teoretisk litteratur formas vår bakgrundsdel, med utgångspunkt från Skolverkets rapport (2001), ”Utan fullständiga betyg”, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, målen i svenska, det nationella ämnesprovens bakgrund och syfte, skolans ansvar och styrdokument och delar ur dagens skoldebatt. Resultatet av denna undersökning visar att samtliga respondenter anser att de aktivt arbetar mot målen i svenska, men det framkommer att vägen dit ser olika ut. Det finns heller inte någon enhetlig samsyn när det gäller uppfattningar av det nationella ämnesprovet vilket är intressant då det nationella ämnesprovet ska säkra elevernas rätt till en likvärdig utbildning över hela landet. Med denna skillnad i en och samma kommun kan man undra hur det kan skilja sig i hela riket. Statistics from The National Agency for Education shows that one out of five pupils in the municipality of Upplands-Bro does not achieve their objectives in fifth grade. Since we have our practical (teacher) training in this municipality we got curious to examine this issue closer. We chose to start from teachers’ perspective and a local picture of teachers’ understandings of the national test in Swedish and also how they work to get hold of the problem. To find out we interviewed eight qualified teachers. Our study starts from two main questions at issue: What factors can, according to the teachers in the municipality of Upplands-Bro, affect a pupil to not achieve the national objectives in Swedish? What strategies do the teachers in the municipality of Upplands-Bro use to get their pupils to achieve the national objectives? With theoretical literature our background takes form, with a start from The National Agency for Education rapport (2001) ”Utan fullständiga betyg”, the Ecological Systems Theory of Bronfenbrenner, the objectives in Swedish, the national tests background and purpose, the schools responsibility and policy and parts from today’s school debate. The results from this study show that all of our respondents think that they work active towards the objectives in Swedish, but it come to light that the course of action tell apart. There is no homogeneous view regarding the understandings of the national test which is rather interesting since the national test is suppose to guarantee the pupils right to an equivalent education all over the country. With this different within a municipality, you can wonder how much it can differ in the whole nation.

I kollektivtrafiken används ett flertal olika prismodeller och biljettsystem. Denna studie utgår ifrån hur lokaltrafiken ser ut i framförallt Uppland där UL, Upplands Lokaltrafik, planerar och upphandlar kollektivtrafiken till olika utförare. Nackdelar identifieras med dagens prismodeller som hos UL består av zonindelningar för enkelbiljetter samt enhetspriser för periodbiljetterna. Prismodeller bedöms ofta i en skala mellan enkelhet och rättvisa. Problemen som identifierats och som studien särskilt fokuserar på är bristen på rättvisa i dagens prismodell, i form av låg korrelation mellan prissättning och utnyttjande av kollektivtrafiken. Alternativa prismodeller och biljettsystem analyseras samt den samverkan som behövs för att möjliggöra smidigast möjliga helhetslösning för både resenärer, trafikbolag och politiker. Särskilt fokus sätts på en tids- och avståndsbaserad prismodell med ett biljettsystem, som med smartcards eller smartphones registrerar på- och avstigning för varje enskild resenär. Dessa då de i stor grad möjliggör rättvisa biljettpriser och andra fördelar som exempelvis omfattande konfigurerbarhet och precis statistik för forskare och trafikplanerare.

Shoreland protection is an important issue in today's urban planning and aims to ensure long-term public access to coastal protection areas while maintaining good living conditions for animals and plants. Shoreland protection was introduced in the 1950s to protect the coasts, and the shoreland protection zone includes both land and water. Shoreland protection  zones generally extend 100 meters inland and 100 meters out into the water from the shoreline, but can be extended to 300 meters. Despite this, an increasing trend of granted exemptions from shoreland protection has been observed. A new report from the Swedish Society for Nature Conservation points out that 93% of the 693 applications for exemption reviewed in 13 exemptions were granted. This has resulted in more than a third of the Swedish coast being exploited, which can negatively affect the natural environment and the conditions for public access to shorelandareas.    This thesis is conducted in collaboration with the municipality of Upplands-Bro, with the aim of comparing and analyzing building permit documents and shoreland protection exemptions. Methods used to answer the study's research questions and problem formulation consist of interviews, literature studies, and an analysis of building permit applications in shoreland  protected areas in the municipality of Upplands-Bro.    Factors such as the placement of the operation, the degree of detail in the drawings, and its impact on the water environment have been identified as decisive for whether an application is approved or rejected. However, the study shows that the decision-making process is not entirely predictable and is also influenced by other factors, such as political agendas.    The results indicate that in order to create a more predictable and fair decision-making process, a strengthening of the current regulations and increased supervision from the County Administrative Board is needed to ensure that the legislation is followed consistently. This study contributes to the ongoing discussion on the application of shoreland protection and provides concrete suggestions on how the process can be improved.

Befolkningen i Stockholmsregionen har ökat kraftigt under de senaste decennierna och förväntas fortsätta öka i framtiden. Ökad urbanisering medför normalt att andelen hårdgjorda ytor ökar. På hårdgjorda ytor som tak, vägar och parkeringsplatser kan vattnet inte infiltrera marken utan rinner av längs ytan som dagvatten. En ökad andel hårdgjorda ytor antas därför resultera i högre och snabbare avrinning, särskilt vid kraftiga regn, vilket ökar risken för översvämningar. I Stockholms län förväntas den pågående klimatförändringen leda till ökad nederbörd, speciellt på vintern, och dessutom förväntas det bli vanligare med extremt kraftiga skyfall. I den här studien undersöker jag kopplingen mellan urbaniseringsgraden, mätt både som befolkningstäthet och som andelen hårdgjorda ytor, och storleken på de årliga maximiflödena i Hagbyån nära Vallentuna från andra hälften av 1900-talet och fram till nutid. Hårdgjorda ytor definieras i denna studie som byggnader, vägar, järnvägar och stigar och beräknas utifrån fastighetskartan som representerar nutid och den ekonomiska kartan som representerar studieperiodens början. Återkomsttiderna för årsmaximivattenflödena beräknas utifrån dagliga värden på vattenföringen vid Skällnora mätstation med frekvensanalys enligt de tre metoderna Weibullmetoden, Gringortenmetoden och Gumbelmetoden. Urbaniseringsgraden i studieområdet har som förväntat ökat vilket märks både på att befolkningen i kommunerna och i den största tätorten i studieområdet har ökat och på att andelen hårdgjorda ytor nästan har fördubblats från studieperiodens början till nutid. Trots detta har storleken på årsmaximiflödena minskat. När storleken på 100-årsflödena vid Skällnora mätstation beräknas baserat på årsmaximiflödena från första hälften av studieperioden blir 100-årsflödet 3,9 m3/s men när årsmaximiflödena från andra hälften av studieperioden används blir 100-årsflödet 2,4 m3/s. De största flödena har blivit ovanligare. Detta är tvärtemot det förväntade resultatet som var att årsmaximiflödena skulle öka med ökad andel hårdgjorda ytor. Detta resultat beror inte på minskad nederbörd. Den här studien inkluderade inte någon analys av hur evapotranspirationen i området har förändrats över tid. Ett varmare klimat med mindre snö och en förskjutning av nederbörden till vintern skulle kunna vara en bidragande orsak till att årsmaximiflödena har minskat. / The population in the Stockholm region has increased in the last few decades and this population increase is expected to continue in the future. Increased urbanization normally means that the fraction of impervious surfaces increases. On impervious surfaces such as roofs, roads and parking lots water cannot infiltrate the ground but run off as surface runoff. An increased fraction of impervious surfaces is therefore assumed to result in higher and faster runoff, especially at heavy rainfall, which increases the risk of flooding. In Stockholm county the ongoing climate change is expected to result in increased precipitation, especially in winter, and extreme precipitation events are also expected to become more common. In this study I investigate the connection between the degree of urbanization, measured both as population density and as the fraction of impervious surfaces, and the size of the yearly peak flows in Hagbyån near Vallentuna from the second half of the 20th century until today. Impervious surfaces are defined in this study as buildings, roads, rail roads and paths and calculated based on the property map (fastighetskartan) which represents the present day and the economical map (ekonomiska kartan) which represents the beginning of the study period. The recurrence interval of the annual peak flows was calculated from the daily flow values at Skällnora hydrological station using frequency analysis according to the three methods the Weibull method, the Gringorten method and the Gumbel method. The study area has, as expected, become more urbanized during the study period. Both the population in the municipalities and the population in the largest town in the study area have increased and the fraction of impervious surfaces has nearly doubled from the beginning of the study period until today. Despite this the size of the annual peak flows has diminished. When the size of the 100-year flow at the Skällnora station is calculated based on the yearly peak flows of first half of the study period the 100-year flow is 3,9 m3/s but when the yearly peak flows from the second half of the study period are used the 100-year flow is 2,4 m3/s. The largest annual peak flows have become more rare. This contradicts the expected result which was that the annual peak flows would increase when the fraction of impervious surfaces increased. This result is not due to reduced precipitation. This study did not include an analysis of changes in evapotranspiration over time in the area. A warmer climate with less snow and a shift of the precipitation pattern to more precipitation in winter might be part of the explanation.