Denna studie har som syfte att analysera och kritiskt granska hur den globala uppvärmningen framställs och kommuniceras i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Jag har genomfört en diskursanalys av tidningsartiklar publicerade under en period av två år (2001-2003) som be-handlar och beskriver den globala uppvärmningen. Tre tydliga mönster utefter vilken den globala uppvärmningen framställts har identifierats i denna undersökning. För det första beskrivs pro- blematiken utifrån ett nationellt perspektiv, där både ett förändrat och ett ökat politiskt ledarskap krävs. För det andra behandlar man frågan utifrån ett internationellt politiskt perspektiv som ka-rakteriseras av en internationell konflikt mellan framförallt Europa och USA. Och för det tredje framställs problematiken utifrån ett forskningsperspektiv och i detta sammanhang beskrivs ris-kerna som mycket stora och alarmerande. Generellt sett kan man säga att dagstidningens framställning har visat sig vara mycket fragmentarisk och splittrad och ingen helhetsbild framträder kring frågan. Man kan också dra slutsatsen att frågan i stor utsträckning uppmärksammas då specifika händelser, som kan kopplas till den globala uppvärmningen, inträffar. De delar utav pro- blematiken som inte ryms inom ramen för de specifika händelserna tenderar att uteslutas i framställningen.

The process of producing meat by growing crops to feed animals which ends up on the consumer's plate contributes to major environmental damage. Too high consumption of mainly red meat contributes to increased risk of cancer. The aim of the study is to review how the consumers attitude are regarding reducing meat consumption and to find out which control means suits best. A literature and survey study claims that meat consumption is far too high and this contributes to various negative effects. The survey consisted of 14 questions shared via Facebook. From the survey it was found that women consume more environmentally friendly meat compared to men; women are also more positive about reducing meat consumption and more women have reduced their meat consumption over the last 5 years. The introduction of control means contributes to both positive and negative impacts. Above all, the introduction leads to reduction of greenhouse gases, which gives Sweden a chance to achieve the environmental goal of limited climate impact, which is currently not attained. It should be taken into account that a total stop in meat consumption could make it harder to achieve other environmental objectives such as a varied agricultural landscape, a rich diversity of plant and animal life. Based on the result, informative control means are the best workable and easiest to apply in society. When the consumer is more aware of the need for reduced meat consumption, it can take "stricter" control means, such as administrative and economical control means. The study indicates that it is better to motivate the consumer to change their meat consumption than to punish them if they do not. / Processen från att grödor odlas, som sedan blir till foder åt djuren, till det att köttbiten ligger på konsumentens tallrik bidrar till stora belastningar på miljön. En för hög konsumtion av framförallt rött kött bidrar bland annat till en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Målet med denna studie är att granska hur konsumenten ställer sig till styrmedel för minskad köttkonsumtion och ta reda på vilket/vilka styrmedel som lämpar sig bäst. Genom en litteratur- och enkätstudie fastställs att konsumtionen av kött är alldeles för hög och att detta bidrar med diverse negativa påverkan. Enkätundersökningen bestod av 14 frågor som delades via Facebook. Utifrån enkäten framkom det att kvinnor konsumerar mer miljövänligt kött jämfört med män, kvinnor är också mer positiva till styrmedel för minskad köttkonsumtion och fler kvinnor har minskat sin köttkonsumtion de 5 senaste åren. Konsekvenserna av införandet av styrmedel för en minskad köttkonsumtion bidrar till både positiv och negativ påverkan. Framförallt leder införandet till att mängden växthusgaser reduceras och det ger Sverige en chans att uppnå bland annat miljömålet Begränsad klimatpåverkan som i nuläget inte är i närheten att uppnås. Det ska tas med i beaktande att en minskad konsumtion av kött kan bidra till att andra miljömål som Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt - och djurliv blir ännu svårare för Sverige att uppnå än vad de är idag. Utifrån resultatet är informativa styrmedel det som fungerar bäst och som är lättast att applicera i samhället. När konsumenten sedan är mer medvetna om behovet av en minskad köttkonsumtion kan det tas till “strängare” medel såsom administrativa- och ekonomiska styrmedel. Studien indikerar att det är bättre att motivera konsumenten till att förändra sin köttkonsumtion än att straffa dem om de inte gör det.

På grund av den globala uppvärmningen kommer efterfrågan på kyla öka i framtiden och ett alternativ som kan tillgodose användarnas kylbehov men samtidigt sänka byggnadens energiförbrukning är passiv kylning med geoenergi. Furuliden är ett äldre- och gruppboende som tillhör det kommunala bostadsbolaget Allbohus som hyr ut lägenheter och lokaler i Alvesta kommun. Majoriteten av de boende i Furuliden tillhör grupper som är extra känsliga för värme och fastigheten har haft problem med att inomhustemperaturen ibland blivit för varm. Möjligheten att kyla och värma ventilationsluften passivt i Furuliden med hjälp av 8 parallella energibrunnarna som är installerade vid fastigheten har undersökts för ett billigare och ett dyrare alternativ. Detta har gjorts genom beräkningar, programmering samt insamling av offerter. Resultatet visar att energibrunnarna har kapacitet att tillgodose kylbehovet för de båda alternativen.

I denna studie undersöks förekomsten av säkerhetisering av klimatfrågan i regeringspropositioner mellan åren 2009 och 2019. Kan vi identifiera säkerhetiseringsdrag som gjort att frågan gått från en politiserad till säkerhetiserad fråga under denna period. Fokus är att se hur inramningen av klimatfrågan sett ut i svenska regeringspropositioner. Syftet är att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka och förstå hur klimatfrågan ramas in som en fråga om mänsklig säkerhet eller statens säkerhet utifrån två diskurser, miljösäkerhet eller miljökonflikt. Inramningen av klimatfrågan kan i förlängningen ha en reell påverkan på Sveriges klimatpolicys. Resultatet visar att en rad säkerhetiseringsdrag ägt rum och att diskursen miljösäkerhet oftare förekommer i regeringspropositionerna.

Risken för perioperativ oavsiktlig hypotermi ökar i samband med anestesi. Redan vid uppkomsten av mild hypotermi riskerar patienten att drabbas av flertalet komplikationer, rörande bland annat koagulation och sårläkning. Vidare kan hypotermin bidra till uppkomsten av postoperativ shivering, vilket patienten ofta upplever som mycket obehagligt. Avsaknaden av nationella riktlinjer, kring hanteringen av oavsiktlig hypotermi, medför brist på stringens i det perioperativa uppvärmningsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa effekten av preoperativ uppvärmning för vuxna patienter under det perioperativa vårdförloppet. Metod: En integrativ litteraturöversikt skapades med utgångspunkt i fem sökord, vilka ansågs anknyta till studiens syfte och frågeställningar. Totalt 17 artiklar valdes ut och sammanställdes med hjälp av en integrativ analys. Resultat: Flertalet artiklar påvisade att preoperativ uppvärmning bidrog till en positivt förhöjd intraoperativ kärntemperatur. Vidare bidrog den preoperativa uppvärmningen till en ökad upplevelse av termal komfort och minskad oro under väntetiden inför operation. Slutsats: I likhet med flertalet internationella riktlinjer påvisade litteraturöversikten positiva effekter med preoperativ uppvärmning. Det åligger specialistsjuksköterskan att värna om den specifika omvårdnaden. Med hjälp av preoperativ uppvärmning kan specialistsjuksköterskan bidra till en tryggare och lugnare patient samt ett förbättrat perioperativt flöde med avseende på uppkomsten av oavsiktlig hypotermi.

Uppvärmningen av gjutasfalt har traditionellt sett skett med fossila bränslen. Projektet SMMART undersöker möjligheterna att med inblandning av magnetit i asfaltsmassan kunna nyttja mikrovågsteknik för uppvärmning. Detta examensarbete är uppdelat i två delar. Första delen behandlar uppvärmningen av magnetitinblandad asfaltsmassa och andra delen avsvalningsförloppet vid utläggning. Del 1 Numeriska tredimensionella simuleringar med simuleringsverktyget COMSOL Multiphysics har utförts för att undersöka hur uppvärmningen påverkar temperaturskillnaden mellan den inblandade magnetiten och resterande asfaltsmassa. Detta görs för att höga temperaturskillnader kan orsaka koksning. Simuleringarna utförs som ett värmeöverföringsproblem där tillförseln av mikrovågsenergi simuleras som att magnetitkornen avger en viss effekt.  Resultatet visar på att temperaturskillnaden i hög grad beror på avståndet mellan magnetitkornen. Där framförallt höga vikt-% magnetit och små kornstorlekar på magnetiten påverkar avståndet och ger små temperaturskillnader. Detta resulterar i att den magnetitinblandade asfalten kan betraktas som ett kontinuum för höga vikt-% magnetit och mindre kornstorlekar på magnetiten.  Vidare undersöks om det finns någon optimal vikt-% magnetit vid uppvärmning av asfaltsmassan. Resultatet visar att det ur en värmeöverföringssynpunkt inte finns några begränsningar för hur mycket magnetit som kan blandas in.   Del 2 Ett fältförsök utfördes i Kungälv där både magnetitinblandad gjutasfalt och traditionell gjutasfalt lades ut. Båda asfaltstyperna tillverkades och värmdes upp i ett traditionellt gjutasfaltverk och utläggning skedde på Nordreälvsbron i Kungälv. Temperaturen mättes genom att temperaturgivare göts in i asfalten varefter mätvärden registrerades på olika höjdnivåer. Resultatet visade i stort på att den magnetitinblandade gjutasfalten avsvalnade långsammare än den traditionella, även om osäkerheter förekommer. Till exempel vad gäller nederbörd som påverkade asfaltstyperna olika.  Numeriska endimensionella simuleringar med simuleringsverktyget COMSOL Multiphysics har utförts för att jämföra med uppmätta värden från fältförsöket. Här konstateras att temperaturerna i den simulerade modellen avtar snabbare än vad som uppmätts i fältförsöket. Precis som vid fältförsöket noterades att den magnetitinblandade gjutasfalten svalnade av långsammare än den traditionella gjutasfalten. Osäkerheter vid modelleringen rör framförallt modellparametrarna.

No description available.

Med de nuvarande historiskt höga elpriserna och korta perioder av effektbrist är det mer relevant än någonsin att utforska möjligheterna att ersätta direktverkande el med alternativa system. Detta arbete undersöker, i samarbete med Länsstyrelsen i Halland, olika alternativa uppvärmningssystem som kan minska användningen av direktverkande el inom bostads- och servicesektorn, vilket utgör en betydande del av Sveriges totala elanvändning. Det primära målet är att visa hur regeringens investeringsstöd kan användas för att förbättra uppvärmningssystemen i småhus som för närvarande använder direktverkande el.Med data från energideklarationsregistret och fastighetsregistret har vi undersökt hur Hallands småhusbestånd använder sig utav direktverkande el. Genom att använda denna statistik, samt beräkningsprogramvara, har arbetet kunnat resultera i en el-besparingspotential för småhus i Halland.Den totala elanvändningen för Hallands småhus är cirka 1200 GWh/år. Resultatet visar att det finns en potential att spara 38–46 GWh/år genom att energieffektivisera studiens urval av småhusbeståndet i Hallands län.För att uppnå detta resultat har flera åtgärder genomförts och simulerats, inklusive installation av en värmepump, förbättring av klimatskalet genom tilläggsisolering och fönsterbyte samt installation av solceller. / This collaborative study with the County Administrative Board of Halland investigates various alternative heating systems to reduce reliance on direct electric heating in the residential sector, which account for a significant portion of Sweden's electricity consumption The primary objective is to demonstrate how government investment incentives can improve heating systems in single-family houses that currently employ direct electric heating. By analysing data from the energy performance certificate register and real property register, we assess the utilization of direct electric heating in Halland's single-family house stock. Through the integration of this statistical data and calculation software, the study reveals a significant potential for electricity savings in single-family houses in Halland.The results highlight a potential annual savings of 38-46 GWh in Halland County.

Materialförluster och självuppvärmning är ett vanligt problem vid lagring av biomassa i stor skala. Biomassan som lagras bryts med tiden ned av mikroorganismer och kemiska processer vilket resulterar i en förlust av torrsubstans, ofta kring 1-4% per månad. Självuppvärmningen kan leda till mycket höga temperaturer i högarna av biomassa och kan i vissa fall leda till självantändning av biomassan. I detta examensarbete utvecklas en matematisk modell bestående av 21 kopplade partiella differentialekvationer som beskriver värme- och massflöden med målet att beskriva självuppvärmning och massförlust i systemet. Med syftet att undersöka hur värme- och massflöden påverkas av högarnas geometri, storlek, kompaktering och eventuella temperaturgradienter, skapades först en modell ii COMSOL. Resultatet från dessa simuleringar används sedan för att bygga en modell i MATLAB där flödena kan undersökas tillsammans med den komplexa reaktionskinetiken. Resultatet från denna två-dimensionella modell jämförs sedan med data från pågående forskning av SLU. Resultaten visar att de simulerade värdena liknar de experimentella data från SLU men modellen har svårt att beskriva hur materialet torkar, vilket är en vanlig observation vid lagring av biomassa. Modellen visar att fukthalten i det lagrade materialet, tillsammans med andelen lättnedbrytbart material är de två viktigaste parametrar som avgör magnituden av substansförlusten och dessutom potentialen för självuppvärmning. / Loss of material and self-heating is a common problem during large-scale storage of biomass. The material is degraded by microorganisms and chemical processes which commonly result in dry matter losses of 1-4% per month. The self-heating often leads to high temperatures in the piles, which in some cases can lead to fires. In this thesis, a mathematical model consisting of 21 coupled partial differential equations describing heat and mass transfer is presented with the aim to describe the variations in heat and dry matter loss within the pile. For describing mass and heat transfer inside the biomass pile, a COMSOL model is setup, where effects of compaction, temperature gradients, shape and size of the pile are studied. Results from the COMSOL simulations are then transferred to MATLAB to simulate the complex kinetics coupled with the heat and mass transfer. The simulated results are then compared to experimental values obtained from an ongoing research project conducted by SLU. Results show that simulations do resemble experimental data but is limited in terms of describing drying process observed during storage.  Important factors highlighted are the effect of moisture content in the starting material, as well as the amount of easily degradable content in the biomass as these factors greatly determine the magnitude of both dry matter loss and heat development.

Denna rapports syfte är att analysera vilka samband det finns mellan niondeklassareskunskaper om orsakerna till klimatförändringar och geografiläroböckers förklaringar tillklimatförändringar. De metoder som har använts för att komma fram till resultaten är:insamling av litteraturdata, analys av litteraturdata, enkätundersökning och analys avenkätresultat. De flesta av geografiläroböckernas förklaringar till klimatförändringar äratt orsaken är tvetydig. Majoriteten av eleverna erhåller sin information omklimatförändringar från media och likaså instämmer de flesta av eleverna också delvistill att media, lärare och deras geografilärobok är pålitliga källor. Eleverna är dockkluvna till orsaken till klimatförändringar – är det en antropogen och/eller naturligprocess? Resultaten av denna rapport visar att elever utvecklar sitt miljömedvetande,men på vilket sätt detta sker är inte entydigt.