Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ”sanning”. Däremot blev den efterföljande debatten i svensk press stor under lång tid efter att serien sändes på tv. Genom en diskursanalys har vi kunnat se hur resonemangen förts i debatten och hur debattörerna ger mening åt specifika ting. Vi har också valt att komplettera studien med inslag från den kritiska diskursanalysen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism, representationer och diskursteori. Urvalet bestod av tio texter som alla valdes ut mellan den 8 oktober 2012 och den 8 oktober 2013. Vi avgränsade oss genom att välja bort Jonas Gardells egna texter samt blogginlägg och texter från andra diskussionsforum. Med tematiseringarna sjukvården, identitet och skuld och skam kunde vi länka samman de olika texterna och urskilja mönster, likheter och olikheter i debattörernas argument. Resultatet visade att majoriteten av debattörerna ställde sig accepterande till Gardells historieskrivning. Vidare diskussion visar att samhällets utvecklingskurva kring homosexualitet är i förändring. / During the fall of 2012 Jonas Gardell’s television series Never wipe tears without gloves was shown on Swedish National Television. The story takes place in Stockholm in the 1980s and in the beginning of the AIDS epidemic. The disease hit hard and striked many young gay men. The historiography is Gardell’s own and no actual "truth". In contrast, the subsequent debate was large in the Swedish press after it was broadcasted on television. Through discourse analysis, we have been able to see how the arguments have raised in the debate and the debaters give meaning to specific things. We have also chosen to complement the study with elements from the critical discourse analysis. Essay theoretical points are social constructionism, representations and discourse theory. The sample consisted of ten texts and all were selected from 8th of October 2012 until 8th of October 2013. We defined ourselves by deselecting Jonas Gardell’s own texts and texts from blogs and other discussion boards. With the themes Healthcare, Identity and Guilt and Shame we could link together the various texts and was able to identify patterns of similarities and differences in the debater's argument. The results showed that the majority of the debaters accept Gardells’s historiography. Further discussion shows that society’s development curve around homosexuality are changing.

Denna uppsats undersöker dels hur relationen ser ut mellan den statliga biståndsmyndigheten Sida och stiftelsen Kulturarv utan Gränser (KuG) samt vilka diskurser som förekommer i kommunikationen dem emellan, samt vilka positioner dessa intar i konstruktionen av kulturarvet under återuppbyggnadsprocessen efter kriget i Bosnien och Hercegovina. Materialet till undersökningen har bestått av projektansökningshandlingar som ansökningar, beslut och rapporter. Till hjälp för att analysera mitt material har jag haft Ashworth och Tunbridges modell som beskriver processen bakom konstruktionen av kulturarv. För att se hur relationen såg ut mellan KuG och Sida har jag använt Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att synliggöra den diskurs KuG och Sida verkar inom och hur den påverkas dels av andra diskurser men också av den sociala praktiken. Under drygt 10 år var Sida KuGs huvudfinansiär under stiftelsens arbete med restaureringar av byggnader, kompetensutveckling och institutionsbyggande för att bygga upp och stärka kulturvård- och kulturarvssektorn i Bosnien och Hercegovina. Utgångspunkten är att relationen mellan Sida och KuG i grunden var ojämn på grund av stiftelsens finansiella beroende till Sida. Resultatet av undersökningen visar att tack vare sitt övertag kom Sida att under den undersökta tidsperioden fullständigt omforma KuGs verksamhet. Från att ha varit inriktade mot att arbeta för bevarande och skydd av kulturarv i Bosnien och Hercegovina så skiftade stiftelsens fokus till att inriktas mot att jobba med kulturarv som en resurs för vidare social- och ekonomiska utveckling / This thesis examines two things, first the relationship between the aid agency Swedish International Development Co-operation Agency (Sida) and the Swedish foundation Cultural Heritage without Borders (CHwB) by examine the discourses that occur in the communication between them. The second aim is to see what part the two organizations play in the construction of the cultural heritage during the reconstruction process after the war in Bosnia and Herzegovina. The material for the survey consisted of documents related to project applications such as applications them self’s, decisions and reports. To analyze my material, I use Ashworth and Tunbridge's model describing the process behind the construction of cultural heritage. To see the relationship between CHwB and Sida, I have used Norman Fairclough's critical discourse analysis to visualize the discourses CHwB and Sida operates within and how they are influenced by other discourses but also by the social practice. For more than 10 years, Sida is CHwB's main financier during the foundation's work with restoration of buildings, development of competence and institution building to re-build and strengthen the cultural heritage sector in Bosnia and Herzegovina. The starting point is that the relationship between Sida and CHwB was fundamentally uneven because the foundation was financially dependent on Sida. The result of the survey shows that, due to its financial advantage, Sida completely transformed CHwB during the reviewed time-period. From focusing on working for the conservation and protection of cultural heritage, the Foundation's focus is shifting towards focusing on working with cultural heritage as a resource for further social and economic development

When childbirth was medicalized and institutionalized in the West during the early 20th century people raised concerns about the degree to which anesthetics were used. Within that context some obstetricians and midwives began advocating for childbirth without what they considered to be unnecessary anesthetics. They also advocated for obstetricians to start providing young women with fundamental knowledge about how the body functions during pregnancy. Obstetricians hoped that this knowledge would prevent unnecessary fear these young women might otherwise have felt during their pregnancies. This was a key element of their teachings as they believed that fear of childbirth was a contributing factor to labor pains.  In this essay I explore three books about pregnancy and childbirth from the perspective of medicalization and phenomenology. I wanted to combine these two theoretical tools since I saw that pregnancy and labor pains brought about a duality connected to medicalization; since pregnancy is medicalized even though it is not considered an illness.  Furthermore I explore the way the authors discuss childbirth without anesthetics, which methods they advocate for and how they relate their theories to a bigger narrative. I found that all three authors had strong ideas about gender, medicine, and what role they thought that medicine should play during childbirth. In addition, all authors expressed ideas about the importance of mind and body coherence and how the pregnant woman should work together with the natural flow of the body during labor.

I föreliggande studie har nio socialsekreterare intervjuats i syfte att undersöka hur de ser på socialtjänstens bemötande av våldsutsatta kvinnor utan permanent uppehållstillstånd (PUT). I studien är det socialsekreterarnas föreställningar om våldsutsatta kvinnor utan PUT och den hjälp de kan få som står i centrum. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv. I studien skildras kvinnor utan PUT som särskilt sårbara när de utsätts för våld. Denna sårbarhet kan både förstås som ett uttryck för kvinnornas våldserfarenheter och det faktum att de inte har rätt till samma stöd från socialtjänsten som andra våldsutsatta kvinnor.

Examensarbete på masternivå bestående av fysiska objekt (skulptur, installation) samt en essä i textform. Ämnet behandlar historia och folktro, poesi, begravningar, döden, gravutsmyckningar samt traditioner kring att arbeta med den döda kroppen (inom sjukvården eller andra sammanhang) / MFA graduation exam consisting of physical objects (sculptures/installation) and an essay (text). The topic is history and folklore, poetry, funerals, death, grave decorations and traditions around working with dead bodies (in healtcare and other contexts).

This essay is about how lesbian love is being portrayed in two Swedish novels. The material consists of Karin Boye’s Crisis (1934) and Louise Boije af Gennäs’ Stars without Vertigo (1996). By using theories of heteronormativity, discourse analysis and a historical perspective, the essay aims to explain the similarities and differences in the way that lesbian love is being portrayed in these books. The results are organised through themes by using the methods close reading and comparative method.               The heteronormative discourse is ruled by norms and assumptions about normality in relation to sexuality and gender. The protagonists in both Crisis and Stars without Vertigo are in different ways being confronted with the heteronormative discourse in the Swedish society, Christianity and amongst their family and friends. In Crisis, the main character, Malin struggles to handle her non-heterosexual feelings in relation to her faith, and not to expose her emotions. In 1934 homosexuality was considered a crime in Sweden and at the same time homosexuality was looked upon as a disease, which controls how Malin looks upon her non-heterosexual feelings and keeps her from telling anyone about them. For Sophie, the main character in Stars without Vertigo the society’s values and norms are present, but the social climate for homosexuals is different in comparison to Crisis. The heteronormative discourse concerns her private life, her choice in a spouse/partner and her ability to start a family, since the homosexual community was being considered as something different from the universal heterosexuality and therefore should not have the same rights.               Although the novels where published more than 60 years apart there are some similarities in what kind of words Malin and Sophie are using about non-heterosexuality. Both women choose not to name their non-heterosexuality because any type of word or category is limiting. Thus both Malin and Sophie create their own identity through their sexuality.

Om någon utför en tjänst å annans räkning utan att det finns ett uppdrag härom, torde det föreligga ett fall av negotiorum gestio – tjänst utan uppdrag. Den som utför tjänsten kallas gestor och hen handlar å huvudmannens vägnar. Frågan som rättsprincipen grundar sig på är huruvida gestor har rätt att kräva ersättning av huvudmannen för de skador och/eller kostnader som har uppstått för gestor i samband med utövandet av tjänsten. Att principen har utvecklats till vad den är idag, är till följd av utländska rättssystems influenser. Det finns ingen generell lagregel om negotiorum gestio i Sverige, utan man får falla tillbaka på rättspraxis och doktrin för att få en förståelse för institutet. Rättskällorna är inte alltid eniga om vad som gäller för att ersättning ska utgå. Doktrin är väldigt spretig i sin framställning och rättspraxis ger en oklar bild angående rättsläget. Eftersom det var 45 år sedan HD tog ställning i en rättsfråga gällande principen är det svårt att veta hur HD skulle tillämpa negotiorum gestio idag. När principen faktiskt har prövats i domstol har ersättning endast tillerkänts gestor två gånger. Domstolarna har i dessa fall, enligt vår uppfattning, antingen gjort fel i sin tillämpning eller inte varit tillräckligt utförlig i sina domskäl. Det nyssnämnda talar för att domstolarna inte riktigt har grepp om hur principen ska tillämpas. Trots praxis och doktrins oklara framställning har vi i vår utredning kommit fram till att två rekvisit ska vara uppfyllda för att gestor ska erhålla ersättning. Handlingen som gestor utför ska vara nödvändig och leda till nytta för huvudmannen samt att huvudmannen ska vara förhindrad från att ta tillvara sina egna angelägenheter. Att huvudmannen ska vara förhindrad innebär även att gestor innan hen påbörjar utförandet av tjänsten måste ha försökt ta kontakt med huvudmannen, men utan något resultat. Negotiorum gestio kan tillämpas i en rad olika situationer: besittning, nöd, medintresse, förtroendeställning med mera. Det finns bestämmelser i svensk lag som till viss del reglerar principens tillämpningsområde (se under rubrik 2.4.2.1). Att dessa delvis regleringar av principen existerar, kan förklara varför det finns så få rättsfall om negotiorum gestio som tas upp i domstol, i och med att lagen tillämpas före principer enligt rättshierarkin.  Sammanfattningsvis anser vi att principen är bortglömd i det svenska rättssystemet. Detta är en aspekt som närmare kommer att analyseras vidare i uppsatsen.

<p> </p><p><strong>Problem:</strong>      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana.</p><p><strong>Syfte:</strong>            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig?</p><p><strong>Metod:          </strong>Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats:</strong>        Vi har kommit fram till att det inte är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig. Budgeten är en gammal vana och en trygghet i de flesta företag. Efter denna studie har vi också kommit fram till att små företag är i behov av kunskap om budgetlös styrning, detta för att företagen ska kunna reflektera över sin styrning och inte bara ha en budget för att andra företag har det eller för att det anses vara rätt att ha en.<strong></strong></p> / <p> </p><p><strong>Problem:      </strong>The majority of companies are budgeting. The question is, if the budget is something necessary or an outdated fashion.<strong></strong></p><p><strong>Purpose:       </strong>The purpose of this study is to investigate how small companies understands budget and beyond budgeting in order to answer the question if it is time to leave the traditional budget behind us?    <strong></strong></p><p><strong>Method:       </strong>Empirical data was collected through interviews in four companies in the City of Eskilstuna. All four companies have 20-49 employees. A literature review has been used to create a theoretic base for the interviews.      <strong></strong></p><p><strong>Conclusion:  </strong>Our conclusion is that it is not time to leave the traditional budget behind us. We think that the budget is an old habit and that it creates stability for the most of the companies we have studied. We can also conclude that small companies also are in need of more knowledge about beyond budgeting. We believe that more companies should reflect over their choice of budgeting and consider go beyond budgeting as an alternative option. </p>

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssätt i matematik för skolår 1-2. Syftet är samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lärare kan utveckla och förändra sin verksamhet. Ett tredje syfte är att med hjälp av Tankeverkstad visa ett exempel på hur lärare kan använda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. </p><p>Studien bygger på litteraturgenomgång och empiriska studier.</p><p>Ett resultat av undersökningen är att Tankeverkstad är ett undervisningssätt utan läromedel och utan matematiskt symbolspråk från början. Eleverna tillverkar eget materiel och ägnar sig mycket åt problemlösning. Tankeverkstad är utvecklat av reflekterande praktiker och stämmer väl överens med aktuell forskning rörande den tidiga matematikinlärningen.</p>

Kejsarsnitt - nödutgång eller genväg? / Föda barn i Västernorrland