Denna uppsats är en studie av Svenska Dagbladets agenda och Läkare Utan Gränsers och Röda Korsets informationsflöde med fokus på humanitära kriser. Syftet för vår studie är att ta reda på i vilken utsträckning hjälporganisationernas informationsflöde överensstämmer med Svenska Dagbladets agenda. För att få en heltäckande studie vill vi även ta reda på hur hjälporganisationerna gör för att försöka styra mediernas agenda. Idén till denna studie utvecklades efter att Läkare Utan Gränser presenterade rapporten Kriserna svenskar glömt som visar att flera humanitära kriser som drabbat miljontals människor gått svenskarna förbi. I rapporten diskuterar hjälporganisationen om journalistiken kan vara en anledning till att svenskar inte blir tillräckligt informerade om pågående humanitära kriser. Vår undersökning har utgått från teorin om agenda-setting och utifrån den har studiens frågeställningar utvecklats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi studerat vilka länder som uppmärksammats av hjälporganisationerna under första halvåret 2012 och jämfört detta med hur stort utrymme respektive land fick i Svenska Dagbladet samma period. Totalt har 1185 texter analyserats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys. Därefter har en frågeundersökning genomförts gällande hjälporganisationernas mediestrategier. Resultatet av vår studie visar att fördelningen av utrymme är mycket ojämn mellan de länder som ingår i studien, vissa länder förekommer med mycket låg frekvens och andra med mycket hög. Studien visar även att det finns ett samband mellan HDI, Human Development Index, och frekvens i tidningen samt att hjälporganisationerna satsar mer och mer på sociala medier.

Denna studie syftar till att synliggöra karakteristiska drag på lexikal nivå i narrativa texter skrivna av elever utan lässvårigheter samt likheter och skillnader på lexikal nivå mellan texter skrivna av elever utan och i lässvårigheter. Att undersöka skrivande på lexikal nivå hos elever utan lässvårigheter i jämförelse med elever i lässvårigheter är angeläget mot bakgrund av att både den språkliga förmågan och läsförmågan (däribland den lexikala kunskapen) utgör centrala komponenter i skrivandet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den interna processnivån i Chenoweth och Hayes (2001) modell av skrivprocessen: A Model of Written Language Production. Tjugofyra texter skrivna av elever utan lässvårigheter har analyserats utifrån fem olika mått på lexikal nivå: antal ord, lexikal densitet, adjektivdensitet, lexikal variation och andel felstavade ord. Medelvärden för dessa mått har beräknats. Som jämförelsematerial användes motsvarande lexikala mått för 40 elever i lässvårigheter i Levlin och Waldmann (2017). Statistiska analyser har genomförts för att fastställa signifikanta skillnader mellan elevgrupperna. Det övergripande resultatet som framkommer är att elever utan lässvårigheter uppvisar en högre lexikal nivå än elever i lässvårigheter. Det finns signifikanta skillnader mellan elevgrupperna för antal ord, adjektivdensitet, lexikal variation och andel felstavade ord. Lexikal densitet uppvisar däremot ingen signifikant skillnad mellan elevgrupperna. Våra resultat visar på att det är viktigt att inkludera stöttning av elevers läsförmågor i skrivundervisningen då läsförmågan är en betydande komponent i skrivutvecklingen.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka en viss klippteknik och vilken påverkan den tekniken harpå en publik och om det går att se någon skillnad jämfört med en mer konventionellklippteknik. Klipptekniken ifråga är en teknik som filmklipparen Walter Murch använder sigav, där han i dialogscener väljer att klippa utan ljudet påslaget. Studien har genomförtsgenom kvalitativa intervjuer. De tio respondenterna har blivit intervjuade en och en där defått se fyra olika sekvenser i samband med intervjun där två var klippta med tekniken somundersöks och de andra två med en mer konventionell teknik. Undersökningens resultat visarinte något konkret resultat på vilken klippteknik som föredras, istället noteras aspekter somlängd och tempo på sekvenserna som en påverkande del i respondenternas tankar ijämförelsen mellan klippteknikerna.

This paper aims to present an alternative understanding of the Civil Dialogue project run by Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) by translating the concepts of civil dialogue into concepts from Gilles Deleuzes theory of Body without Organs (BwO) and the terminology of machines. The translation makes it possible to think of civil dialogue as a virtual entity consisting of three main machines. The machine of questions, the machine of participation and the machine of subject. The concepts of machines and the BwO is then used in scrutinizing the local policies of civil dialogue in the municipality of Västervik. This paper finds that the use of an alternative terminology to understand civil dialogue makes it possible to identify errors and difficulties in the local policies of Västervik. The civil dialogue policy in Västervik seems to be constructed for the use of civil dialogue as an activity according to the dialog position of the participation machine but not for the other places in the same machine. Another challenge seems to be the aim for the civil dialogue which must be articulated inside the territory of the question machine and to draw the right lines for the participating subject of the subject machine.

The purpose of the study is to investigate teachers' perceptions regarding students' learningwhen teaching takes place without a mathematics book. I have interviewed 9 teachers abouthow their teaching takes place and what their perceptions are about how students learnmathematics. The results showed that the teachers perceived that the students learned moremathematics when they did not use the mathematics book in their teaching. The teachersexperienced that the students were more involved in the lessons both individually and ingroup work and that they increased their knowledge in mathematics. / Syftet med studien är att undersöka lärares föreställningar gällande elevernas lärande när undervisningen sker utan matematikbok. Jag har intervjuat 9st lärare om hur deras undervisning sker och vilka deras uppfattningar är om hur eleverna lär sig matematik. Resultatet visade att lärarna uppfattade att eleverna lärde sig mer matematik när de inte använde matematikbok i sin undervisning. Lärarna upplevde att eleverna var mer delaktiga i lektionerna både enskilt och i grupparbeten samt att de ökade sina kunskaper inom matematik.

Bakgrund: En förlossning kan väcka många känslor hos den födande kvinnan, både positiva och negativa. Denegativa känslorna kan försvåra och bromsa kvinnans förlossningsförlopp. En hjälp i att kvinnan ska upplevafödandet som hanterbart kan vara Föda utan rädsla [FUR] metodens fyra verktyg; andningen, avspänningen,röstens kraft och tankens kraft. Syfte: Syftet med studien var att jämföra vilka skillnader som fanns mellanfödande kvinnor som använt sig av metoden Föda utan rädsla och födande kvinnor som inte använt sig avmetoden, genom att jämföra bakgrundsvariabler, förlossningsvariabler och förlossningsupplevelse. Metod:Kvantitativ retrospektiv studie. Urvalet bestod av 4421 kvinnor som fött barn vid en förlossningsavdelning iMellansverige under januari 2020-november 2021. Variabler från kvinnornas förlossningsjournaler hämtadesautomatiskt till SPSS och innehöll avidentifierad information. Data analyserades i statistikprogrammet SPSSmed deskriptiv design, chi-två test och logistisk regression. Resultat: Resultatet visar att förstföderskoranvände metoden i större utsträckning än omföderskor. En lägre andel kvinnor som använde FUR-metodenavslutade förlossningen med akut kejsarsnitt (4,4 procent VS 12,4 procent). Slutsats: Studien har visat attFUR-metoden kan påverka förlossningsutfallet. Användandet av FUR-metoden påverkade inte hur kvinnanskattade sin förlossningsupplevelse. För att grundligt kartlägga metodens effekt behövs därför vidare studier.Klinisk tillämpbarhet: Om studiens resultat kan bekräftas genom vidare forskning, bör personal utbildas inomFUR-metoden och barnmorskor på mödravården bör uppmuntra både förstföderskor och omföderskor attbekanta sig med FUR-metoden.

The subject of this report was to investigate how the Sami people are portrayed in the history subject in the Swedish upper secondary school. The aim was to analyse if the image portrayed was a contributor to a generalization of the heterogeneous groups of the Sami people. This study was conducted through qualitative methods where I interviewed eight teachers. The most common courses were History 1a1 and History 1b, but other advanced courses as History 2b were also represented. The theoretical framework of this study was based upon curriculum theory to analyse why, and how the teachers choose the specific content in their teaching. The result of the study confirms earlier work that shows how the Sami people are marginalized and exemplified by both the textbooks and the teachers. Furthermore this study shows that the teachers choose conflicts that happen in the present to relate their teaching so the students can relate to the content easier. When the teachers mention the Sami people it is mostly the reindeer herding ones because the conflicts regarding the rights to land and hunting are the most publicly noticed. The Sami that are not involved with reindeer herding are therefore even more marginalized because of the lack of knowledge the teachers possess. It is hard for the teachers to teach about the Sami when the curricula do not explicitly mention the Sami, in correlation to the fact that most of the teachers do not have any education about the subject. This study shows that education is necessary for the teachers if the history of the Sami people would become more present in the teaching.

Många skolor i Sverige gör stora satsningar i matematik då man ser brister i resultaten.  Satsningarna på matematiken ser olika ut från kommun till kommun. Vi har valt att granska hur lärarna ser på två av de stora satsningar som figurerar i olika kommuner runt om i landet, som är TRR (tänka, resonera, räkna) och Singaporemodellen, och jämför dessa med den traditionella matematikboken.   Syftet med vår studie var att få reda på hur lärarna upplever bytet av matematikundervisning. Metoden som användes för vår studie har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare, där tre av dem undervisar enligt Singaporemodellen och fyra enligt TRR (tänka, resonera, räkna). Det empiriska materialet har analyserats och organiserats enligt en tematisk analysmetod. Vi har inspirerats av det fenomenologiska perspektivet när vi granskat vårt empiriska material. I det avslutande avsnittet förs en diskussion utifrån resultatet från vår studie tillsammans med tidigare forskning.    Resultatet av vår studie visar att det finns blandade känslor för den traditionella matematikboken. Samtliga lärare ser bytet av undervisningsmetod mestadels positivt då det har lett till mer kommunikation och laboration i matematikklassrummet.

Bakgrund: Barnmorskor ska erbjuda rätt stöd som möjliggör säker och positiv förlossningsupplevelse. Metoden Föda utan rädsla kan hjälpa barnmorskor att bryta negativa känslor hos kvinnor och stödpersoner som kan försvåra födandet och leda till en försämrad upplevelse. Vidare kan metoden och barnmorskors kunskap bidra till ökad trygghet hos kvinnor och stödpersoner samt tilltro till det normala i födelseprocessen. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att bistå kvinnor och stödpersoner under förlossning med metoden Föda utan rädsla. Metod: Arbetet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ design och analyserades med induktiv ansats. Data inhämtades genom tio intervjuer. Semistrukturerad intervjuteknik tillämpades. Resultat: Fem kategorier och elva subkategorier skapades. Barnmorskors närvaro skapade trygghet till kvinnor och stödpersoner under förlossning. Betydelsen av stödpersoner framkom tydligt. Vidare krävdes vissa förutsättningar för att metoden skulle ge bästa möjligheter att främja det naturliga. Barnmorskor behövde även tillräckligt och rätt stöd för att praktisera metoden på bästa sätt. Slutsatser: FUR bidrar till att barnmorskor blir mer engagerade och närvarande under förlossning vilket skapar goda förutsättningar att erbjuda en förlossningsfrämjande miljö och personcentrerad förlossningsvård för kvinnor och stödpersoner. Metoden skapar en ökad trygghet, tillit och delaktighet hos kvinnor och stödpersoner samt är viktig i vårdrelationen mellan barnmorskor, kvinnor och stödpersoner. / Background: Midwives should provide the right support that enables a safe and positive childbirth experience. The Confident Birth method can help midwives prevent negative feelings in women and birth partners, that could otherwise complicate childbirth and lead to a negative experience. The method and midwives' knowledge can furthermore contribute to increased sense of security in women and birth partners, as well as provide confidence in the normalcy of the birth process. Aim: To describe midwives' experiences of assisting women and birth partners during childbirth using The Confident Birth Method. Method: The work was conducted as an interview study with qualitative design and analyzed with an inductive approach. Data was collected through ten interviews. Semi-structured interview technique was applied. Results: Five categories and eleven subcategories were created. The presence of midwives created security for women and support persons during childbirth. The importance of birth partners was clearly evident. Furthermore, certain conditions were required for The Confident Birth method to provide the best opportunities to promote the natural process. Midwives also needed sufficient and appropriate support to practice the method effectively. Conclusions: The Confident Birth method contributes to midwives’ engagement and presence during childbirth, which creates good conditions to offer a childbirth-promoting environment and person-centered childbirth care for women and birth partners. The method creates increased security, trust, and participation among women and birth partners, and is important in the care relationship between midwives, women and birth partners.