A central part of the Swedish history curriculum is use of history. Consequently, the aim of this study is to research the science field regarding use of history in education. Thus, our research questions are: What does the research field say about teachers use of history in history in education, and how does it that effect student’s perception of history? In this study we looked at research regarding both use of history in a theoretical context and also in a classroom context. This research overview is mainly focused on Swedish and Nordic research regarding Swedish secondary and upper secondary school. To gather research for this study we used the following databases: Swepub, Ebsco and DiVA.  The result of the knowledge overview that Swedish history teachers find it difficult to educate students about the concept use of history as well as defining the concept. Furthermore, the study shows that in the history didactic research field typologies is a common way to explain and systemise the concept of use of history.  Even though scientists in the history didactic field generally are critical of the use of typologies. Another conclusion of our research is that students who have basic history knowledge tend to have a better understanding of use of history. In conclusion, the knowledge overview of this research area suggests that a deeper cooperation between the theoretical and practical aspects of the usage of history would be highly beneficial for teachers and students alike.

Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur studenter i slutskedet avsin utbildning upplever övergången mellan studentliv och arbetsliv. Studien är avkvalitativ karaktär och empirin är genererad ur semistrukturerade intervjuer med tiostudenter som läser sin utbildning genom fristående kurser vid Linköpings universitet.Resultatet i undersökningen visar att studenter inom olika områden har skildauppfattningar om hur man upplever denna övergång samtidigt som många är överensom att konkurrens och krav är något som på arbetslivets sida ökar för varje år som går. Studien har ett tydligt fokus på den upplevda verkligheten hos studenterna och avståri stora drag från att dra slutsatser från statistik inom området.

No description available.

No description available.

Enligt Skolverket (2011) är det skolans uppdrag att utveckla elevers kreativitet. Ändå saknas konkreta förslag på hur detta ska implementeras. I samband med arbetet med en masteruppsats 2016 undersökte författaren av denna studie elevers kreativitet på mellan- och högstadiet vid en skola i Uppsala (Lundqvist, 2016). Resultatet visade att kreativiteten hos eleverna var högre i högstadiet. Detta väckte frågan om den svenska skolans undervisning i de tidiga skolåren ger en god grund för att elever i högre stadier ska utveckla sin kreativitet? Därför kommer denna studie att undersöka hur lärare arbetar med kreativitet i sin undervisning på mellanstadiet. Syftet med studien är att bidra med kunskap i hur mellanstadielärare i sin undervisning kan utveckla elevers kreativitet. Metoden för informationsinsamlingen har varit kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av sju mellanstadielärare från två olika skolor i Uppsala. Resultatet av denna studie påvisar att framgång i undervisning som främjar kreativitet står i relation till den vikt som informanterna själva lägger vid kreativitet, och den mån i vilken de själva arbetar för att skapa en kreativ miljö och söker hitta kreativa vägar till målen. De utmaningar som informanterna identifierar i processen är klassrummets ordning, elevernas förkunskaper och motivation, bristen på tid, svårighet att försöka balansera målen, och i sina egna personliga förutsättningar. De lösningar som de identifierar återfinns i planering och förberedelser, lärarens egen erfarenhet, kontinuerliga utvärderingar, kollegialt och ämnesövergripande samarbete, en reviderad läroplan och en skolledning som värdesätter kreativitet. Vidare forskning behövs inom det svenska skolsystemet nationellt angående dess effekt på kreativitet och vad som ligger till grund för den relativt höga kreativiteten i Sverige. Det vore vidare intressant att i en forskningsstudie undersöka och jämföra det svenska och amerikanska skolsystemet vad gäller kreativitet. Forskning skulle även behövas för att utarbeta de områden och attributer som ligger till grund för eller är en del av begreppet kreativitet.

I den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) introduceras utveckling av digital kompetens hos barn som ett viktigt mål. För att uppnå detta mål behövs inte bara digitala verktyg (både hård- och mjukvaror) men också engagerade pedagoger med tillräckligt digital kompetens. Följaktligen spelar utbildning och kompetens i digitalisering en avgörande roll. Således är syftet med denna studie att få kunskap om förskollärares uppfattningar om sina behov av utveckling av kunskaper i IKT i det pedagogiska arbetet. Det syftet är kopplade till den följande forskningsfrågan: Hur uppfattar förskollärare sina behov av utveckling av kunskaper i IKT?  Denna forskningsfråga undersökts genom en småskalig studie med kvalitativ ansats i form av strukturerade intervjuer med förskollärare. Sex förskollärare från sex olika förskolor fick svara på samma frågor som explicit eller implicit är kopplade till forskningsfrågan. I studiens resultat framkom fyra olika kategorier. Den första kategorin handlar om förskollärarens uppfattning av de nya målen om digitalisering i den nya läroplanen. Svaren visar att dessa mål uppfattas som oklara. Den andra kategorin riktar sig till förskollärarens resonemang om de fördelar som digitalisering i förskolan har och förskollärarens möjlighet att utnyttja dem på ett professionellt och kompetent sätt. Svaren synliggör att respondenterna ser och vill utnyttja dessa fördelar men anser att de behöver mer kunskap för detta. Den tredje kategorin handlar om respondenternas oro över felaktig användning av digitala verktyg och de negativa konsekvenserna som denna användning leder till.  För att undvika felaktig användning av digitala verktyg vill förskollärarna utveckla sina digitala kompetenser. Den fjärde kategorin synliggör att respondenterna uppfattar att de har brist på utbildning i digitalisering. Samtidigt påstår de flesta förskollärarna att de har tillräckligt med digital utrusning. Denna studie visar att förskollärarna ser en stor potential med digitalisering i förskolan. Samtidigt uppfattar respondenterna sina behov av bättre utbildning inom IKT för att realisera denna potential. Förskollärarna anser att de behöver mer tid och stöd för att utveckla dessa digitala kompetenser och kunskaper.

Forskningsfrågor: Vilka strategier används inom utbildningssektorn under Covid-19 pandemin?Vilka organisationsförändringar tar utbildningssektorn med sig efter Covid-19 pandemin för att förbereda sig bättre för framtida krissituationer och därav skapa en lärande organisation? Syfte: Syftet är att undersöka vilka strategier organisationer inom utbildningssektorn har använt under Covid-19 pandemin samt vilka strategier som de tar med sig efter pandemin för att skapa en mer förberedd organisation. Metod: Kvalitativ undersökningsmetod, sju intervjuer, tematisk analys Slutsats: De strategier som framkommit som mest centrala är de som involverat människan i förändringsarbetet. Strategier har ändrats kontinuerligt och att som ledare kunna skapa oplanerade strategier har visats sig vara det som varit viktigt under pandemins gång. En blandning av “Strategi E” och “Strategi O” har visat sig vara de strategier som används av organisationerna under Covid-19 pandemin. Kommunikation har visat sig vara en nyckelfaktor för en fungerande organisation i krissituationer. Att utbyta kunskap mellan varandra och se till att organisationen fungerar som helhet har upptäckts vara en viktig del i utvecklingsarbetet. Detta skapar förutsättningarna att vid framtida förändringar snabbt kunna ställa om och lära sig av varandra inom organisationen och inte bara se sitt eget arbete som viktigast. / Research questions: What strategies are used in the education sector during the pandemic? What organizational changes does the education sector bring along after the Covid-19 pandemic to better prepare for future crises and create a learning organization? Purpose: The purpose with this paper is to examine which strategies organizations in the education sector have used during the Covid-19 pandemic and which strategies they continue to use after the pandemic to create a more prepared organization. Method: Qualitative research method, seven interviews, thematic analysis Conclusion: The strategies that have emerged as the most central are those that involve the people in the work of change. Strategies have changed continuously and the ability to create unplanned strategies as a leader has proven to be important during the pandemic. A combination of “Strategy E” and “Strategy O” have been identified as the strategies the organizations have used during the Covid-19 pandemic. Communication is a key factor for a functioning organization in a crisis. Exchanging knowledge between each other within the organization and ensuring that the organization functions, has been discovered to be an important part of the development work. This creates the ability to quickly adjust and learn from each other within the organization in the event of future changes.

Studiens syfte är att bidra med kunskaper om hur det demokratiska uppdraget i förskolan beskrivs av förskollärare. Studien har utgått från följande frågeställningar:  Hur resonerar förskollärare om det demokratiska uppdraget i förskolan?  Hur beskriver förskollärare sitt praktiska arbete med demokrati? Studien har tagit teoretisk inspiration i Biestas (2006) tankar kring demokrati kopplat till utbildning. Metoden för studien har varit semistrukturerade gruppintervjuer som genomförts med sammanlagt sex förskollärare, i tre par. För att analysera den insamlade empirin har en tematisk analys använts. Resultatet i studien visar att förskollärarna ansåg att deras förhållningssätt var väldigt viktigt för hur det demokratiska uppdraget genomfördes. Förskollärarna beskrev även olika demokratiska verktyg som barnen kunde behöva samt deras roll i att skapa förutsättningar för barnen att delta i olika demokratiska händelser.

Precis intill störtloppsbacken i Åre har vi ritat en universitetsbyggnad som ett nytt campus tillMittuniversitetet. Utbildningarnas inriktningar utgår ifrån Åres drivkrafter; sport, design, turism ochföretagande. Då Åre är och vill fortsätta utvecklas som ett levande samhälle året runt är det viktigt attlocka dit nya invånare. Ett universitet placerat mitt i en av Åres bästa backar, präglat av livsstilen somutgör Åre kan bli en stor dragkraft för unga från hela landet. / Right next to the main downhill slope in Åre we have designed a university building, a new campusfor Mid Sweden University. The study programmes are based on Åre's driving forces; sports, design,tourism and enterprise. Since Åre is and strives to continue to develop as a vibrant community yearround, it is important to attract new residents. A university located by one of Åre's best slopes, definedby the lifestyle that is Åre can be a major attractive force for young people from across the country.

Mother Tongue Teachers in Studyguiding for Multilingual Students