Avsikten med en värdegrund är att påverka attityder, och arbetet med skolans värdegrund kan användas för att skapa goda miljöer för inlärning. Värdegrunden är därför ett viktigt instrument för rektorer och lärare. Vårt syfte med denna studie är att analysera betydelsen av skolans värdegrund för gymnasiets teknikundervisning. Våra frågeställningar är: “Hur har läroplanernas värdegrunder utvecklats över tid fram till idag?”, “Hur anser rektorerna och lärarna att värdegrunden i dagens läroplan påverkar undervisningen?” och “På vilka sätt tror lärare använda värdegrunden i dagens läroplan för att gynna elevernas lärande?” Våra undersökningsmetoder är kvalitativa och består av dels en innehållsanalys av läroplaner, dels semistruktu

No description available.

Denna studie är empirisk och studerar ett potentiellt kausalt samband mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet vid 15-17 års ålder. Som teori presenteras fyra mekanismer som använts i tidigare studier vid kausala tolkningar mellan utbildning och ungdomsbrottslighet. Datan som används är på kommunnivå och avser åren 1998-2019. Metoden för uppsatsen är multipel regressionsanalys med kommun- och tidsfixa effekter samt kontrollvariabler. Resultatet av studien visar att det finns en statistiskt signifikant relation mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet på 1-procentsnivån. Huvudresultatet av studien visar att när gymnasiebehörigheten ökar med en procentenhet minskar pojkars brottslighet med 0,308 brott per tusen unga pojkar. För en kommun som har den genomsnittliga brottsnivån innebär en procentenhets ökning av gymnasiebehörigheten att brottsligheten minskar med ungefär 0,74 procent. Resultaten från placebo- och robusthetstesten samt heterogenitetsanalysen styrker huvudresultatet. Dessa testers resultat är argument för att relationen kan vara kausal, men påverkan från utelämnade variabler kan inte helt uteslutas.

Internationellt har kvinnors universitetsdeltagande ökat stadigt alltsedan samhället började bli mer egalitärt från och med 1960-talet. Mäns universitetsdeltagande har dock varit på nedåtgående trend sedan 1990-talet. Forskning har undersökt flera anledningar till kvinnors ökade intresse för högre utbildning, medan mäns minskade intresse är mindre beforskat. Trenden har i forskning kommit att kallas för ”det omvända könsgapet i högre utbildning”. Studien använder fenomenologisk metodologi för att undersöka mäns perspektiv av hur grundskolan som organisation påverkat deras val att inte eftersträva högre utbildning. Datainsamlingsmetoden har varit enskilda semi-strukturerade intervjuer, och urvalsgruppen har varit män mellan åldrarna 25 – 35 som slutfört svensk gymnasieutbildning och valt att inte eftersträva högre utbildning (N = 8). Studiens resultat har analyserats med aktivitetsteori. Resultatet visar att männensmotivation att lära i grundskolan inte innefattade aspekter relaterade till att eftersträva högre utbildning. Bidragande anledningar var att skolan inte visade hur fortsatt formell kunskapsförskaffande skulle gynna dem i sitt framtida arbetsliv. I kontrast visar resultatet att influenser hemifrån konkretiserade arbetslivet på ett sätt männen fann mer intressant och relaterbart. För att stärka mäns vilja att eftersträva högre utbildning rekommenderas skolan som organisation att skapa en tydligare koppling mellan högre utbildning och arbetsliv. Flera förslag för detta ges i rapportens analys och diskussion.

Ambulanssjuksköterskan är ofta den första patienten möter inom akutsjukvården, och varje enskilt uppdrag är unikt gällande både person och situation. På grund av det oförutsägbara i varje patientmöte prioriteras den egna säkerheten, vilken säkerställs innan vårdandet kan börja. Tidigare forskning var visat att ambulanspersonal är en grupp som löper ökad risk för att drabbas av hot och våld i sitt arbete, vilket kan få konsekvenser i form av mer avvaktande beteende hos ambulanssjuksköterskan. Det har inte gått att finna någon forskning gällande ambulanssjuksköterskan och terrorattentat. År 2017 befann sig Sverige på en förhöjd hotnivå gällande terrorattentat, på en femgradig skala bedömdes hotet vara på nivå tre. Vid svåra skador är tiden en avgörande faktor, varför patientomhändertagande i möjligaste mån måste gå fort. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans känslor inför att verka i en prehospital miljö i samband med ett potentiellt terrorattentat. Den valda metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Urvalet bestod av ett strategiskt och ett bekvämlighetsurval och bestod av tio ambulanssjuksköterskor. Inklusionskriterier var att informanterna skulle varit verksam som specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård i minst ett år, vara verksamma inom ett för studien utvalt län i Mellansverige, samt både kvinnor och män. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån ett förutbestämt frågeformulär med följdfrågor. Den insamlade datan analyserades sedan via en kvalitativ innehållsanalys med ett manifest förhållningssätt. Resultatet utgjordes av sju underkategorier, vilka sedan resulterade i två kategorier; Betydelsen av samverkan och Ambulanssjuksköterskans yrkesroll. Det framkom att ambulanssjuksköterskan upplevde en osäkerhet inför hur samverkan med polis, räddningstjänst och SOS skulle kunna ske vid ett terrorattentat, såväl gällande kommunikation, den egna säkerheten samt informationsinhämtningen. Vidare framkom det en känsla av bristande utbildning gällande arbetet vid ett terrorattentat, en känsla av att erfarenhet i yrket skulle spela stor roll vid ett terrorattentat och att den mentala förberedelsen och vikten av att alltid tänka brett ansågs mycket viktigt. Ur resultatet framkom även en känsla av inre spänning inför att verka vid ett potentiellt terrorattentat. Slutsatser som kunde dras av denna studie var att ambulanssjuksköterskan kände en oro inför hur samverkan med polis, räddningstjänst och SOS skulle kunna komma att se ut vid ett terrorattentat. Vidare noterades en känsla av bristande utbildning hos ambulanssjuksköterskan i det prehospitala arbetet vid ett terrorattentat. Ökad utbildning i detta är nödvändigt för att öka möjligheterna för ambulanssjuksköterskan att göra ett bra jobb, och genom detta öka möjligheten till ett väl fungerande patientomhändertagande.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring användandet av TAKK som kompletterande metod inom förskolan för att stimulera barns språkutveckling, samt att få kännedom om hur kunskapsnivån avseende TAKK uttrycks av förskollärare. Insamlandet av empiri har skett via halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare som därefter analyserats med stöd av begrepp inom den sociokulturella teorin, samt relevant forskning och litteratur. Resultatet visade på att förskollärarna anser att TAKK är gynnsamt för alla barns språkutveckling och de ger uttryck för en önskan om kompetensutveckling inom TAKK. En slutsats är att förskollärarna behöver ha de kompetenser som erfordras, exempelvis i form av tillräckligt förråd av tecken, för att hjälpa barnen uppnå en god språkinlärning. För att erhållandet av kompetensutveckling ska vara möjligt behöver fler få chans till grundutbildning. Samarbetet mellan kommun, landsting och universitet behöver öka så att fler får de kompetenser i TAKK som behövs för att metoden ska kunna nyttjas på ett sätt som är stimulerande för barns språkinlärning och språkutveckling.

Det här utvecklingsarbetet handlar om hur man får elever att bli bättre på notläsning samt hur man får musikteori att bli mer intressant. Jag har använt mig av prima vista-tekniken för att skapa ett flöde i notläsningsprocessen som liknar det man har när man läser en vanlig bok. Jag har haft tillgång till tre helklasser bestående av nyanlända med varierad bakgrund. Eleverna går första året i gymnasiet men läser mot årskurs nios läroplan. Jag har valt att använda enkät, loggbok samt två prov som insamlingsmetod för att få fram data under lektionerna. Lektionerna bestod av klapp- och sångövningar, nämnda prov och diskussioner om musikteori. För att mäta elevernas notläsningskunskaper lades det första provet i början av dagen, innan den övriga undervisningen, och det andra i slutet av den sista lektionen i serien. Undersökningen visade att majoriteten av eleverna blev bättre på notläsning.

Bakgrund Schizofreni är en psykossjukdom med långvarig duration som kommer och går i skov. Det är oftare män än kvinnor som drabbas och de insjuknar vanligtvis i övre tonåren, kvinnor något senare. Gränsen mellan schizofreni och andra psykoser är svårdragen. Gemensamt för schizofreniformerna är en bristande kontakt med omvärlden, affektiva störningar, tankestörningar och "jag-störning", hallucinationer, vanföreställningar och autism. Psykisk sjukdom drabbar både patient och de som står dem nära. Personer med schizofren diagnos har ofta svårt att klara vardagen, närstående behöver finnas till hands för att ge såväl praktiskt som emotionellt stöd. De blir på detta sätt vårdare för den sjuke och hjälper genom vardagen. Syfte Att utifrån ett närståendeperspektiv beskriva upplevelser och behov för närstående till personer med schizofrenidiagnos. Metod En litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningar och syfte. Sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO har gjorts samt manuell sökning. Sammanlagt har 18 artiklar inkluderats i resultatet. Resultat Utifrån artiklarna fann författarna fyra olika huvudteman: Närståendes upplevelse av insjuknandet. Närståendes upplevelse av förändrade relationer och behov av stöd i dessa. Närståendes behov av stöd. Närståendes behov av information och utbildning. Närstående känner att de inte blir hörda eller tagna på allvar av vårdpersonal. De känner ofta stor börda och samhällets fördomar. Relationerna inom närmaste familjen förändras och omdefinieras med risk för överdrivet engagemang av någon närstående. Närståendevårdare känner oro för framtiden och upplever att de inte får tillräckligt med stöd och information. Slutsats Resultatet av studien visar att närstående upplever bemötandet i vården som bristfälligt. De känner sig åsidosatta och att vårdpersonal inte tar dem på allvar. De upplever även att de blir skuldbelagda av vårdpersonal för sjukdomens utbrott. De önskar utbildning för egen del men även för samhället i stort. De vill ha kunskap för att lättare kunna hantera vardagen.

Empati är en grundläggande mänsklig förmåga där vi kan känna med andra. När vi delar andras lidande vill vi också att lidandet ska upphöra. Förskolan är en viktig arena där många barn möts och spenderar en stor del av sin tid. Förskollärare har en avgörande roll när det kommer till hur utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati. Tidigare forskning visar att förskollärare har stor inverkan på de yngre barnen genom att de själva i sitt förhållningssätt är förebilder. Studiens syfte är att bidra med förskollärares uppfattningar kring hur de stödjer utvecklingen av barns empatiska förmåga. För att kunna ta reda på hur förskollärare arbetar för att stödja barns empatiska förmåga har sex förskollärare deltagit i semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys och därefter framkom ett resultat. I resultatet framgår det att förskollärare stödjer utvecklingen av barns empatiska förmåga genom att agera förebild, rikta uppmärksamheten mot den andre och reflektera, omsätta reflektion i handling och uttrycka känslor genom lek, böcker sagor och drama, undervisa empati samt genom att visa empati via verbal och fysisk tillgivenhet.

Titel: Penningtvättskandalen vid Swedbank och dess inverkan på utbildning i penningtvätt Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Jacob Krensler och Nils Granath Handledare: Svante Brunåker Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera förändringarna inom ledarskapet gällande utbildning av penningtvätt som föranletts av penningtvätt-skandalen hos Swedbank år 2019. Arbetet bygger på Lewins modell inom förändringsprocesser och vi använder den som underlag för arbetet. Arbetet har extra fokus på utbildning av det anti-penningtvätts-program Swedbank använder för att förebygga ekonomisk brottslighet.  Metod: Studien innehåller sex muntliga intervjuer från personer som arbetar på Swedbank. De teman som diskuterades under intervjun var ledarskap, utbildning och förändringsprocess. Intervjuerna är av kvalitativ forskningsmetod och utformade efter det deduktiva synsättet. Resultat och slutsats: Resultatet visade att Swedbanks anti penningtvättsystem och utbildningsprogram var alldeles för svaga före skandalen. När krisen väl drabbade organisationen låg prioriteten i att snabbt komma till rätta med problemet genom att lägga stora resurser på utveckling och bevakning av misstänkt ekonomisk brottslighet och i förebyggande syfte. Med rätt resurser och stöd från ledningen kunde Swedbank återfå kundernas förtroende och ett starkare försvar. Slutsatserna av det undersökta ämnet var att Swedbank utvecklat en effektivare utbildning kring att motverka penningtvätt och stärkt IT-system som tydligare uppmärksammade misstänkt brottslig verksamhet. Vidare visade det sig att ökad säkerhet leder till minskad motivation då tydliga processer inom arbetet kring att bekämpa penningtvätt skapar mindre befogenhet att arbeta som man vill.  Examensarbetets bidrag: Detta arbete ger bidrag till att andra finansiella institut att finna information om hur man tar sig an en liknande kris och vilka prioriteringar samt resurser som bör sättas inom olika områden. Förslag till vidare forskning:  Detta skapar ett förslag till vidare forskning där man kan undersöka om det finns något annat sätt att arbeta på för att motverka penningtvätt och om artificiell intelligens börjar arbeta sig in i detta ämnets ramar. Nyckelord: Krishantering, Penningtvätt, Utbildning, Förändringsprocess