Under åren 2014 och 2015 har det skett en omfattande ökning av skolinbrotten iLunds kommun. Polisen efterfrågar mer information och rekommendationer föratt komma närmare en lösning på problemet. Fokus för studien är att bistå poliseni det förebyggande arbetet genom en kartläggning av skolinbrotten. Genom attanvända rutinaktivitetsteorin kompletterad med teorin om rationella val somteoretisk referensram urskiljer undersökningen mönster, likheter och skillnaderbland skolinbrotten. Då ett syfte är att ge förslag på åtgärder presenteras ocksåtidigare forskning och litteratur.Genom att utgå från anmälningar om skolinbrott genomförs statistiska analyser.Resultatet visar bland annat att skolor är särskilt utsatta under vissa tider, dagaroch månader. Resultatet visar även att vissa områden är mer utsatta än andra ochvissa skolor blir upprepat utsatta. I diskussionen redogörs det för tre typer avinbrott som går att urskilja i resultatet: inbrott som begås av områdesmedvetnaungdomar utan särskilda motiv att stjäla något, professionellt utförda inbrott däromfattande elektronik tillgrips och inte lika omfattande inbrott därgärningspersonerna erhåller mindre stöldgods än de professionella inbrottstjuvarna.Olika åtgärder krävs för inbrottstyper med olika gärningspersoner. I defall där ungdomar begår inbrotten kan avskräckande effekter fungera mer effektivtän då professionella inbrottstjuvar begår inbrotten. Samverkan mellan skola ochpolis är viktigt och det är centralt att skolan utbildas i vilka åtgärder som ärlämpliga. Åtgärderna måste anpassas till den lokala kontexten och utvärderas.Förslagsvis bör en mer ingående analys göras kring de skolor som är särskiltutsatta och som utsätts upprepade gånger. Studien påvisar vikten av att riktaåtgärderna mot upprepat utsatta skolor och att omedelbart vidta åtgärder. / Between 2014 and 2015, school burglaries have increased in the municipality ofLund. The local police are searching for more information and recommendationsto achieve a solution to this problem. The focus for this study is a crime-mappinganalysis to help the local police force in their crime prevention strategies. Thisanalysis will distinguish patterns, similarities and differences in the burglaries,using as its theoretical basis the routine activity approach complemented with thetheory of rational choice. The study will also propose effective interventions; inconnection with these, previous research and literature is presented.By analyzing police reports a statistical analysis is done. The result shows thatschools are particularly vulnerable for burglary at certain times, days and months.Some geographical areas are more vulnerable than others; nevertheless someschools are repeated victimized. In the discussion of the results three types ofburglaries are presented: burglaries committed by youths that are aware of thearea and are primarily not motivated by steeling; professional burglaries wherelarge amounts of electronic goods is taken; and burglaries that are not as extensivethan the professional burglaries and the burglars obtain a smaller amount ofgoods. Some types of burglary are more frequent than others and differentstrategies are needed to analyze these. In the cases where youths are committingthe burglaries, deterrent effects can be more effective than if the sameinterventions were to target professional burglars. Partnership between the schoolsand the local police is important and it is central that the school is educated onwhich interventions are necessary. The intervention must be modified to the localcontext and be evaluated. Some schools are especially vulnerable and repeatedlyvictimized. More detailed analysis is needed for these schools. The study showsthe importance of focusing on repeatedly victimized properties and ofimplementing interventions immediately.

Syftet med denna uppsats är att undersöka tågvärdars upplevda otrygghet och utsatthet för hot och våld. Genom en enkätstudie bland tågvärdar på Arriva Tåg AB som bemannar Pågatågen undersöktes deras nivå av trygghet samt om den varierar beroende på tid och geografisk plats. Även utsatthet för hot och våld undersöks. Resultatet visar att majoriteten av tågvärdarna känner sig trygga på sin arbetsplats, men att tidigare utsatthet för hot och våld var en faktor som kunde predicera vilka respondenter som kände sig otrygga. Det fanns även samband mellan kön och utsatthet, då män var mer utsatta för hot och våld jämfört med kvinnor. Resultaten jämförs med den tidigare forskning som finns gällande tågvärdar samt klientrelaterat våld. Resultaten i den genomförda studien jämförs även med en tidigare studie som gjort på Arriva Tåg AB 2010. / The purpose of this paper is to examine train attendants perceived fear of crime and exposure to threats and violence. With a questionnaire survey among the train attendants at Arriva Tåg AB manning Pågatågen, their fear of crime was examined, and if it varies depending on time and geographic location. Their exposure of threats and violence is also examined. The results show that the majority of train attendants feel safe in their workplace, but that previous exposure to threats and violence was a factor that could predict which respondents felt insecure. There was also a relationship between gender and exposure, since men were more exposed to threats and violence than women. The results are compared with the previous research that is applicable on train attendants and client related violence. The results of the current study were also compared with a previous study done on Arriva Tåg AB in 2010.

Många äldre upplever större otrygghet att utsättas för brott. Detta kan påverkaderas vardag negativt genom att de undviker platser eller situationer. Genom enkvalitativ ansats syftar denna studie till att undersöka äldres upplevda otrygghetoch utsatthet i Landskrona kommun. Varför de upplever otrygghet och vilkaeffekter som följer med otryggheten ligger i fokus. Resultatet av genomförd studievisar att äldre upplever otrygghet främst i offentlig miljö och efter mörkrets infall.Många väljer då istället en annan väg som är mer upplyst eller där det är mycketrörelse. Resultaten visar även att den upplevda otryggheten inte alltid stämmeröverens med den faktiska utsattheten. / Many older people experience greater insecurity and fear of crime. This canadversely affect their everyday lives by avoiding places or situations. Through aqualitative approach, this study aims at investigating the perceived insecurity andvulnerability of the elderly in Landskrona municipality. Why they areexperiencing insecurity and the effects that accompany uncertainty lie infocus.The result of the study conducted shows that the elderly experienceinsecurity primarily in the public environment in the evening. Many then chooseanother path that is more enlightened or where there is a lot of movement.The results also showed that the perceived insecurity does not always match theactual vulnerability.

Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett sambandmellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till derasdelaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman. Begår ungdomarna först brott och sedan blir de utsatta för brott eller utsätts de först för brott och sedan begår brott? Vad kommerförst? Denna studie visar ett starkt positivt samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott när hänsyn tas till andra relevanta variabler.

Social utsatthet bland barn och unga har länge varit ett fenomen som förekommit i samhället och är enligt forskning föränderlig. Studiens syfte var att undersöka hur social utsatthet bland barn och unga i förskola och gymnasiesärskola definieras, förebyggs, upptäcks och hanteras. För att besvara studiens forskningsfrågor användes kvalitativ intervju som metod och respondenterna var verksamma rektorer och specialpedagoger inom förskola och gymnasiesärskola. Resultatet antydde att social utsatthet är svårdefinierat men förekommer på olika sätt och i olika former bland barn och unga i dagens samhälle. Vidare tydliggjordes att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i förskola och skola kan spela en avgörande roll för barns och ungas hälsa och välbefinnande men att det också finns risk- och framgångsfaktorer vilka är centrala om aktörer inom förskola och skola lyckas med arbetet eller ej.

Bakgrund: Klyftorna vad gäller socioekonomisk utsatthet för barn och unga har under en tid ökat i Sverige (Unicef 2020). Socioekonomisk utsatthet innefattar inte bara ekonomisk utsatthet utan också brister i hälsa, förhöjd utsatthet för våld, brist på framtidstro och risk för att hamna i destruktiva miljöer som ungdom. En av flera rörelser i Sverige som arbetar med att erbjuda trygghet och sammanhang för unga är den föreningsbaserade fotbollsrörelsen. Inom denna rörelse finns flera klubbar och ledare vars målgrupp till stor del består av ungdomar som lever i socioekonomiskt utsatta förhållanden. Med utgångspunkt i detta anses det relevant att studera vilka förutsättningar och möjligheter som finns för dessa verksamheter att utgöra en positiv kraft för dessa ungdomar.  Syfte: Syftet med studien är att skapa kunskap om fotbollsrörelsens möjligheter och förutsättningar till att stötta ungdomar i socioekonomisk utsatthet.  Metod: Den studie som gjorts är en kvalitativ och semi-strukturerad intervjustudie. Intervjuer har genomförts med fem stycken fotbollsledare som anses ha stor kunskap och erfarenhet i att leda ungdomar i socioekonomisk utsatthet. Intervjuerna rör ledares syn på fotbollens möjligheter och begränsningar samt dess praktiska och organisatoriska förutsättningar. Dessutom efterfrågas vilka ledarskapskompetenser som anses viktiga för att lyckas i det nämnda arbetet. Intervjusvaren har sedan analyserats genom tematisk analys.  Resultat: Analysen visar att fotbollen anses ha stora möjligheter till att vara en stödjande faktor för unga i socioekonomisk utsatthet. Fotbollen beskrivs kunna erbjuda ett tryggt sammanhang där man blir sedd, hörd, och stöttad. De ledarskapskompetenser som anges som viktiga är bl.a. tålamod, engagemang, interkulturell kompetens och förmågan att se styrkor/lösningar. Sett till förutsättningar för verksamheten visar analysen på att klubbarna ställs inför många komplicerade situationer och utifrån detta efterlyses mer resurser. Med nämnda förutsättningar anses fotbollen inte ensamt kunna skydda ungdomar. Dock anses verksamheten, när den ges rätt förutsättningar, ändå kunna utgöra en avgörande positiv roll.

Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor från patienter och närstående inom hälso- och sjukvården är ett globalt problem och kan yttra sig på olika sätt. Konsekvenserna av utsattheten kan skada sjuksköterskorna i sin profession, men även i livet utanför arbetet. Syfte: Att belysa sjuksköterskors utsatthet för hot och våld i professionen och dess konsekvenser. Metod: En allmän litteraturstudie som utgick från en induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: De huvudkategorier som framkom var: förekomst av och orsaker till hot och våld, konsekvenser av hot och våld samt organisationens ansvar vid hot och våld. Första kategorin belyser prevalensen av hot och våld och dess utbredning inom hälso- och sjukvården. Andra kategorin belyser hur sjuksköterskan kan ta skada av utsattheten för hot och våld. Tredje kategorin betonar vikten av organisatoriskt stöd, samt betydelsen av utbildning och rätt förutsättningar för sjuksköterskan vid hot och/eller våld. Konklusion/implikation: Utsattheten i relation till organisationens bristande stöd bidrog till att sjuksköterskor tänkte över sitt val av yrke. Mer forskning behövs inom området för att minimera risker och konsekvenser för hot och våld. / Background: Threats and violence to nursing staff, from patients and relatives, in healthcare is a global problem and can manifest itself in different ways. The consequences of exposure to harm, or threat of harm, to nurses in their professional practice but also in their private life outside of work. Purpose: To illustrate nurses' exposure to threats and violence in the profession and its consequences. Method: A general literature study based on an inductive approach where in ten scientific articles were included. The analysis of the articles resulted in three main categories. Results: The main categories were: the occurrence and causes of threats and violence, the consequences of threats and violence and the organization's responsibility in the event of threats and violence. The first category highlights the prevalence of threats and violence and its spread through the health care. The second category highlights how an individual nurse can be harmed by exposure to threats and violence. The third category emphasizes the importance of organizational support, as well as the importance of training and the correct practices regarding the nurse in the event of threats and/or violence. Conclusion/implication: The exposure in relation to the organization's lack of support contributed to nurses rethinking their chosen profession. More research is needed in the area to minimize risks and consequences of threats and violence.

Salonen (2012a) skriver att Sverige är ett av världens rikaste länder där välståndet har ökat. I samma veva som välståndet har ökat har även klyftorna mellan rika och fattiga ökat och därmed har siffran gällande barnfattigdom stigit (Salonen 2012a). Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur fem aktörer inom den ideella sektorn definierar begreppet barnfattigdom. Målet är att identifiera och förstå hur organisationer arbetar med att förbättra barnens livssituation. Våra tre forskningsfrågor är: Hur definierar aktörerna barnfattigdom i sin yrkesroll? Vilka problem kring barnfattigdom har aktörerna identifierat? Hur beskriver aktörerna sitt arbete mot barnfattigdom och på vilket sätt kan de förbättra sitt arbete? Vi har valt att använda oss av empowerment teorin för att våra informanter beskriver att deras arbete till mycket handlar om att stödja och stärka individer som lever i en utsatt situation. Genom detta arbete försöker man skapa en grund för barnens rätt att delta på samma villkor. Den andra teorin vi har valt är organisationsteori som beskriver att organisationer anpassar sig utifrån det omgivningen behöver och intresset av ömsesidiga och kulturella band mellan organisation och omgivning är centralt. Vi har utgått från en kvalitativ vetenskaplig metod där studien är uppbyggd på en empirisk studie grundad på intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio informanter från organisationerna: Rädda Barnen, Majblomman, Svenska kyrkan, Frälsningsarmén och Stadsmissionen. Frågorna utgick ifrån vilken uppfattning de har kring barnfattigdom i Stockholm och hur deras arbete och problemidentifiering kring barfattigdom såg ut. Resultatet från vår studie visar att informanterna upplever att barnfattigdom finns i Stockholm, men dem definierar det på olika sätt. Alla våra informanter upplever många gånger samma problem kring barnfattigdom. De berättar att det finns olika problemområden och lyfter fram den problematik de själva har sett. Våra informanter berättar främst om det utanförskap som uppstår, vidare berättar de även om andra problemområden inom barnfattigdom. De lyfter fram att flera organisationer måste arbeta med påtryckningar och opinionsbildning för att påverka dagens politiker och göra allmänheten medvetna om barnfattigdomen i Sverige. / Salonen (2012a) writes that Sweden is one of the richest countries where the wealth has increased. In the same time while prosperity has increased, the gap between rich and poor people has increased and the figure of child poverty has risen. The study aims to explore and describe how five actors in the nonprofit sector define the definition of child poverty and to identify and understand how organizations are working to improve children's lives. Our three research questions are: How do the actors define child poverty as professionals? What problems around child poverty have the actors identified? How do they describe the work against child poverty and how can they work to improve their work against child poverty? We have chosen to use the theory of empowerment because our informants describe their work about supporting individuals living in a vulnerable situation and are working to enable children to participate on an equal basis by strengthening children. The second theory we have chosen is the organizational theory that describes that the organizations adapt, based on the needs and environment of mutual interest and cultural ties between organization and environment. We have used a qualitative research method in which the study has been based on an empirical study, based on interviews. Our interviews were conducted with ten informants from the organizations: Save the Children, Mayflower, Swedish Church, the Salvation Army and the City Mission. The questions were based on what perception they have about child poverty in Stockholm and how their work and problem identification around child poverty looked like. The result of our study shows that respondents perceive the fact that there exists child poverty in Stockholm, but the definitions vary. Many times all of our informants see the same problems around child poverty. They tell us that there are various problem areas and highlight the problems they have seen themselves. All of our informants tell us about the alienation that occurs, further they explain the other areas of concern about child poverty. They also told us that more organizations need to work with pressure and advocacy to influence today's politicians and make an awareness of child poverty in Sweden.

Studiens syfte var att undersöka hur stor risken för oro var 2017–2018 i förhållande till kön, ålder och utsatthet samt skillnader mellan olika typer av brott. Det har gjorts ett flertal logistiska regressionsanalyser på ett datamaterial inhämtat från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning. Brottskategorierna som undersöktes i vår studie var rån, misshandel samt sexualbrott. Resultatet visar att dessa faktorer påverkar oron hos befolkningen. Det är skillnad i oron beroende på om personen är man, kvinna eller äldre. Överlag var kvinnorna mest oroliga samt mest utsatta, förutom när det kom till utsatthet för rån och misshandel där männen var överrepresenterade. Slutsatserna som drogs från detta var att utsattheten är det som påverkar oron mest. Att kvinnorna var mest oroliga stämmer överens med teorin om det ideala offret där kvinnorna passar in. De äldre, som också framställs som ideala offer, var dock mindre oroliga än förväntat. / The purpose of the study was to investigate how great the fear of crime was in the years 2017-2018 in relation to gender, age, and exposure to crime and to investigate differences between three types of crime. Several logistic regressions have been carried out on data obtained from the National Security Council´s crime prevention survey. The crime categories investigated in the study were robbery, assault, and sexual offenses. The results show that crime exposure affects the concern of the population the most, although there is a difference depending on whether the person is male, female, elderly or young. Overall, women were the most worried and the most exposed to crime, except when it came to exposure to robbery and assault. The conclusions drawn from this were that women and elderly are often presented as ideal victims and it agrees with women's concern, although the elderly seem less worried than expected.

Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder.