sammanfattning Syftet med denna studie var att via kvalitativa intervjuer med fem förskollärare undersöka hur förskolläraren arbetar med bild, drama och musik för att främja barns språkutveckling. Dessutom framkom det som begränsar och möjliggör förskollärarnas strategier i undervisningen. Förskollärarnas svar samlades in som material vilket sedan analyserades tematisk samt behandlades utifrån ramfaktorteoretiskt perspektiv.  Studien visade att dessa förhållanden som personaltäthet, barngruppsstorlek, barn sammansättning, tid, miljö och material påverkar förskollärarnas strategier i deras bild, drama och musikundervisning. Ramarna påverkade även barnets språkinlärning i undervisningen. Låg personaltäthet, barngruppens storlek och tid var de faktorer som hindrade förskollärarnas mest i arbete med estetiska uttrycksformer i syfte att uppnå läroplanens mål.  I resultaten visade det sig att beroende på vilken typ av aktivitet så kan barngruppens storlek variera till exempel bildaktiviteter krävde fler pedagogers närvaro och färre barn i undervisningen. Medan i musikaktiviteten är det raka motsatsen då det inte krävdes fler pedagogers närvaro och att en större barngrupp kunde vara med i undervisningen. På grund av de olikheter som finns mellan pedagogers förhållningssätt till ramarna i olika förskolor, visade resultatet att samma hinder som exempelvis låg personaltäthet, barngruppens storlek, tid och barn sammansättning gav olika resultat, då det inom vissa förskolor påverkade barnens språkutveckling medan i andra förskolor påverkade det inte på samma sätt. Pedagogens förmåga och kunnighet spelade stor roll för hur en undervisning genomfördes och det som framkom i resultatet. Genom pedagogens effektiva bemötande till dessa hinder som uppstod i verksamheten var det möjligt att uppnå undervisningens och läroplanens mål i vissa förskolor. I resultaten visade det även sig att de tysta och blyga barnen uttrycker sig mer i musik och dramaaktiviteter av de estetiska uttrycksformerna.

No description available.

Syftet med detta arbete är att utifrån intervju- och enkätsvar från pedagoger i förskola och skolafå kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de använder sig av dessa iskolan respektive förskolan. Vi vill ta reda på vilka önskningar och visioner våra informanter harom att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musikför dessa pedagoger? Vår metod är att genomföra kvantitativa enkätundersökningar för att sedangå vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vårt arbete har vi utifrån litteratur och teorierkommit fram till att det kan finnas en rädsla hos pedagoger i att arbeta på nya sätt som man intebehärskar eller är van vid. Detta kan förklara att det finns en tydlig gräns mellan de pedagogersom väljer att arbeta estetiskt och de som lämnar detta ansvar till andra. Vår slutsats är att detfinns en strävan hos de flesta av våra informanter att arbeta med estetiska uttrycksformer i sinverksamhet med syftet att barnen/eleverna ska få ett vidgat synsätt på lärandet. Trots dennasträvan om att arbeta med estetiska uttrycksformer känner många pedagoger att det inte finns tidoch utrymme för att förverkliga sina drömmar om ett mer estetiskt lärande.

Syftet med vår studie var att undersöka KME-förskollärarens kompetenser i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vi var intresserade av att undersöka om dessa kompetenser skiljde sig från förskollärare utan KME som huvudämne. Därför ställde vi oss frågorna om hur och varför KME-förskollärare, respektive förskollärare utan KME som huvudämne, arbetar med de estetiska uttrycksformerna. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex förskollärare, tre med och tre utan KME som huvudämne. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrån följande teoretiska begrepp: Återskapande, omskapande och nyskapande, estetiska uttrycksformer utifrån intryck och uttryck, multimodalitet, estetiska uttrycksformer som ett sätt att uttrycka sig på samt estetiska uttrycksformer för att stärka individen. Resultatet visade att kompetensen mellan de två grupperna i vissa avseenden skiljde sig marginellt. Vi fann några kompetenser som var utmärkande för KME-förskollärarna. Detta ledde fram till slutsatsen att KME-förskollärare har kompetenser inom det nyskapande och multimodala i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vidare har vi dragit slutsatsen att KME-förskollärare kan bidra till att förskolan arbetar med de estetiska uttrycksformerna som ett kunskapsinnehåll i sig.

Bedömning har en stor roll i skolan och inom matematikämnet. Forskning indikerar att bedömning i matematik ofta är traditionella. Forskningen pekar däremot på att bedömning bör vara mycket mer än traditionella prov. Elever ska enligt läroplanen få undervisning med varierade metoder – uttrycksformer. Det upplevs däremot inte att det används i bedömningsprocessen. Hur bedöms elevers kunskap i matematikklassrummen? Detta är en undran som resulterat i denna semistrukturerade enkätstudie med svar från 60 respondenter. Den data som samlades in analyserades med univariat och bivariat metod för kvantitativ analys och tematisering och summering som metod för kvalitativ analys. Det gjordes med hjälp av textuella och ideationella metafunktioner i åtanke. Det framkom att elever får möjlighet att använda sig av varierade metoder när lärarna ska bedöma deras matematiska kunskap – inte bara traditionella prov. Slutsatsen av arbetet är att lärare låter elever använda många olika uttrycksformer för att visa sina kunskaper i matematik och att där är flera faktorer – exempelvis lärarnas intresse och de läromedel som används –som påverkar lärarnas val av uttrycksformer.

Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på flera olika sätt. De ska både få uppleva och själva prova på att använda olika uttrycksformer. Detta är något som kan göras på många olika sätt och i olika ämnen. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lärare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska ämnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lärare. Fokus i studien ligger på de uttrycksformer som vanligtvis används inom ämnena bild, musik och slöjd, samt drama. Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare var positiva till att använda estetiska uttrycksformer i olika ämnen. De såg en rad fördelar med sådana arbetsformer, men också en del nackdelar. Lärarna gav flera exempel på hur deras elever fick använda sig av estetiska uttrycksformer, samt hur läraren tänkte kring syftet med detta. I flera intervjuer togs upp att samarbetet kring de estetiska uttrycksformerna fungerade bra i arbetslaget, men att slöjdlärare och musiklärare oftast inte var delaktiga i något samarbete. Samtliga lärare kunde se både möjligheter och hinder för att använda estetiska uttrycksformer i sin undervisning. En upptäckt som gjordes var att samma faktorer som uppfattades som möjligheter av vissa lärare också uppgavs utgöra hinder för andra.

Intresset för denna studie och för bildskapande har vuxit fram genom egna erfarenheter och från tidigare forskning som jag har tagit del av. Den forskning som jag har tagit del av visade att bildskapande kan vara språk- och kunskapsutvecklande samt att det är en del av ett multimodalt lärande (Borgfeldt & Lyngfelt, 2017; Dahlbäck, 2017; Häikiö, 2007). Syftet med studien är att ge en fördjupad inblick i verksamma lärares ställningstagande till elevers bildskapande ämnesintegrerat i svenskämnet. Vidare är syftet att synliggöra vilka förutsättningar bildskapande arbete kräver enligt verksamma lärare. Frågeställningarna är följande: På vilka sätt beskriver lärare att de förhåller sig till bildskapande i svenskämnet? Vilka förutsättningar beskriver lärare behövs för att integrera bildskapande i svenskämnet?Studiens teoretiska utgångspunkt är i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014; Vygotskij, 1995). Centrala begrepp som används i studien är bildskapande, ämnesintegrering och multimodala uttrycksformer. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer, urvalet gjordes ur ett bekvämlighetsurval med sex lärare på två olika skolor inom samma kommun. Resultatet visade att alla lärare beskriver att de använder sig av fler än ett sätt. De beskrev fem olika sätt hur de ämnesintegrerar bildskapande i svenskämnet. Bildskapande som förstärkning av elevers lärande, bildskapande som samtalsstöd, bildskapande som en lustfylld och avkopplande aktivitet, bildskapande som färdighetsämne och bildskapande som kompensation. Även fem förutsättningar var viktiga enligt lärarna för att ämnesintegrera bildskapande i svenskämnet: tillgång till material, miljö, lärarens kompetens, lärarens egna intresse och tid.

Den här studien undersöker hur engelsklärare i grundskolans årskurs 4-6 arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama i sin undervisning. Internationell forskning (Desai 2020, Al-Ghasab 2022) visar att drama som metod använts med positiva resultat för elevers inlärning av engelska som främmande språk. Här i Sverige har forskare som Jacquet (2011) visat hur drama kan användas vid undervisning av svenska i grundskolan med ett gott resultat. I läroplanen för grundskolan 2022 (LGr22, ss. 8-9) om skolans uppdrag står det: " Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet". Det nämns likaså att skolan ska aktivera elevernas kreativitet. Den estetiska uttrycksformen drama ska enligt styrdokumentet (Lgr22) ingå i skolans verksamhet och för årskurs 4-6 i ämnet engelska nämns dramatiserad form i de övergripande målen, där eleverna ska få möta berättelser i talad eller i dramatiserad form. Nationell forskning om hur engelsklärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer för att underlätta inlärningen hos eleverna är få.  Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama, i undervisningen av engelska årskurs 4-6.   För studien har en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad metod använts.  Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna i årskurs 4-6, arbetar med drama på olika sätt som en estetisk uttrycksform, t.ex. genom rollspel och gestaltning. Lärarna involverar även andra kreativa uttrycksformer som lek, spel och tekniska hjälpmedel för att bidra till elevernas inlärning av engelska. Resultatet visar att lärarnas utbildning och intressen påverkar deras didaktiska design för undervisningen.

Den här studien undersöker hur engelsklärare i grundskolans årskurs 4-6 arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama i sin undervisning. Internationell forskning (Desai 2020, Al-Ghasab 2022) visar att drama som metod använts med positiva resultat för elevers inlärning av engelska som främmande språk. Här i Sverige har forskare som Jacquet (2011) visat hur drama kan användas vid undervisning av svenska i grundskolan med ett gott resultat. I läroplanen för grundskolan 2022 (LGr22, ss. 8-9) om skolans uppdrag står det: " Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet". Det nämns likaså att skolan ska aktivera elevernas kreativitet. Den estetiska uttrycksformen drama ska enligt styrdokumentet (Lgr22) ingå i skolans verksamhet och för årskurs 4-6 i ämnet engelska nämns dramatiserad form i de övergripande målen, där eleverna ska få möta berättelser i talad eller i dramatiserad form. Nationell forskning om hur engelsklärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer för att underlätta inlärningen hos eleverna är få. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama, i undervisningen av engelska årskurs 4-6.För studien har en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad metod använts. Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna i årskurs 4-6, arbetar med drama på olika sätt som en estetisk uttrycksform, t.ex. genom rollspel och gestaltning. Lärarna involverar även andra kreativa uttrycksformer som lek, spel och tekniska hjälpmedel för att bidra till elevernas inlärning av engelska. Resultatet visar att lärarnas utbildning och intressen påverkar deras didaktiska design för undervisningen.

Through this study, we aim to encourage reflection on the aesthetic offerings of the learning environment, and how they can be made more visible. The purpose of this study is therefore to investigate the aesthetic opportunities offered to the children in the preschool learning environments. To address this, we conducted a qualitative interview and observation study. The interviews have been conducted with educators, regarding how they plan and organize learning environments. In addition to the interviews, we conducted observations of the learning environments and what aesthetic they offer. The results showed that preschool learning environments primarily offer aesthetic expressions through arts and craft, drama, music and storytelling. During the interviews, educators expressed the limitation of the physical spaces to design the environments. However, the results of the observations revealed that educators have utilized local conditions and created a variety of aesthetic opportunities for children´s learning in the environment. Our conclusion is that the learning environments provides children with several opportunities for aesthetic exploration, but further research is needed. Especially about children´s interactions with the environment and its multiple materials. / Studien avser att öppna upp för reflektioner kring den fysiska lärmiljöns estetiska erbjudanden, och hur det kan synliggöras. Syftet med studien är att undersöka vilka estetiska erbjudanden som förskolans lärmiljö erbjuder. En kvalitativ studie har genomförts med intervjuer och observationer. Där intervjuerna genomförts med pedagoger, om hur de planerar och organiserar lärmiljöer. Utöver intervjuerna genomförde vi observationer med avseende på hur lärmiljöerna ser ut, och vilken estetik de erbjuder. Resultatet visade att förskolans lärmiljöer främst erbjuder de estetiska uttryckssätten bild och form, drama, musik och berättande. I intervjun framkom att pedagoger uttrycker lokalerna som en begränsning vid utformande av miljöerna. Vid observationer av miljöerna visar resultatet att pedagogerna tagit vara på de lokala förutsättningarna, och skapat fler olika estetiska erbjudanden för barnen i miljön. Slutsatsen vi dragit är att lärmiljöerna erbjuder barnen flera möjligheter till estetiskt utforskande, men vidare forskning utifrån barnens perspektiv i interaktion med miljön och materialet behövs.