• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 163
  • Tagged with
  • 163
  • 109
  • 50
  • 36
  • 29
  • 28
  • 28
  • 25
  • 22
  • 21
  • 20
  • 19
  • 19
  • 18
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Kopplingen mellan laborativt material och abstrakt symbolspråket

Gradin, Mathilda, Rödén, Josefin January 2021 (has links)
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare i årskurserna 1–3 arbetar för att främja kopplingen mellan det laborativa materialet och abstrakta symbolspråket i matematikundervisningen. Laborativt material är enligt forskning betydelsefullt för elevernas förståelse för matematiken, men det behövs däremot något ytterligare för att möjliggöra kopplingen till de abstrakta symbolerna. För att stärka kopplingen mellan det konkreta och det abstrakta menar forskning att det är viktigt att arbeta med flera uttrycksformer och se sambanden däremellan. Bilder anses även ha stor betydelse för kopplingar mellan konkret och abstrakt. För att besvara frågeställningarna genomfördes intervjuer med verksamma lärare i årskurserna 1–3. Blooms reviderade taxonomi samt ramverket Concrete, Representational och Abstract(CRA) använder för att analysera lärarnas matematikundervisning. Resultatet visade att laborativt material samt abstrakta symboler användes i undervisningen, bilder var däremot något som var mindre representerat. Gällande hur lärare arbetar med kopplingar mellan laborativt material och abstrakt symboler beskrev ingen lärare hur det främjas i undervisningen.
72

Fritidshemslärares syn på musikens roll på fritidshemmet : En kvalitativ studie med fokus på musik som undervisningsmedel

Hansson, Fabian January 2020 (has links)
The purpose of this thesis is to investigate the views of leisure teachers and educators on the role of music and how they choose to work with music. The purpose is to further elucidate why leisure teachers choose to work with music as a teaching medium and to show how the music pedagogical work differs between the different grades 1-3. During my years as a substitute and student, I have had thoughts and reflections about the role of music in the leisure and how leisure teachers view on the role of music. With this study, I want to enrich my understanding of the music pedagogical work that occurs in the leisure home in order to be able to inspire others in the future to highlight music to a greater extent in the leisure home. That said, this study is based on the theory of legitimation, where the problem of legitimation is mainly highlighted, which deals with the value of different phenomena and in this case the value of music in the leisure home. The study is of qualitative touch as I have used interviews to investigate how leisure teachers and educators have a view of the role of music in the leisure home. Through the informants' statements I have gained a broader view of how, why and when the music is used in the leisure home. The result shows that music is largely used as a means of reinforcing other aesthetic forms of expression. Continuing, the result shows that many schools and leisure  home usually have an educator who shows a greater, more genuine interest in music that uses it in teaching. Much of the teaching that flourishes in the leisure home is based on what the educators are interested in, that is, what the educators feel confident to do. Pupils have a broad music consumption where, as a leisure home teacher and educator, one should constantly show an interest and seek understanding for.
73

Effekten av att applicera multimodalitet i Religionskunskap. / The Effect of Applying Multimodality in Religious Literacy

Hernedahl, Martin, Rasmusson, Roberth January 2020 (has links)
Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera hur olika multimodala metoder påverkarelevers lärande inom religionskunskapsämnet. Vi har även för avsikt att med denna översiktinspirera lärare att använda, samt reflektera över, multimodala metoder i den egnaundervisningen. Vi har utifrån frågeställningen: Hur kan lärares användning av multimodalametoder påverka gymnasieelevers lärande i religionskunskapsämnet? sökt och analyserat för ämnetrelevanta studier. Det resultat vi sammanställt representerar multimodala metoder i ett vidareperspektiv. Multimodal forskning med fokus specifikt på religionskunskap ochgymnasiestudenter är nästintill obefintlig, eller för oss svårfunnen. Vi har trots allt funnetresultat som bevisar att multimodalitet bidrar till elevernas meningsskapande, stärkaelevernas språkutveckling och stimulera deras förhållande till världen, förstärker för elevermed diverse svårigheter, öka förståelse och respekt för en okänd religion. Vi kan se attmultimodala metoder lyfts i positiva ordalag i samtliga studier, även om ett fåtal negativaaspekter kan urskiljas. Exempelvis, noggrann planering behövs för att multimodala metoderska vara funktionell. Vår slutsats är att multimodala metoder med fördel kan användas inomreligionskunskap som en positiv faktor för lärande. Vi ser samtidigt ett behov av fortsattforskning, tydligare riktad mot religionskunskap och de senare årskurserna, för att få en mernyanserad och tydlig bild av multimodala metoders effekter på lärande.
74

En komparativ läroboksanalys med fokus på multiplikation : –en jämförelse mellan tre läroböcker för årskurs 2

Andrén, Malin, Segerdorff, Sofie January 2020 (has links)
Students are often introduced to multiplication in grade 2. Multiplication has proven difficult for students to master. Textbooks are used in large parts of mathematics teaching, and the choice of books have significance for students' understanding of multiplication. The purpose of this study was to do a textbook analysis to investigate how multiplication is presented in textbooks for grade 2, and what opportunities students have to develop an understanding of multiplication. This was done by examining variation patterns and representations in three textbooks. The result shows that all variation patterns exist in the textbooks, but to varying degrees. All representations occur in two of the three textbooks, but also to varying degrees. The variation of variation patterns and representations can have an impact on students' understanding of multiplication. / Elever introduceras ofta för multiplikation i årskurs 2. Multiplikation har visat sig vara svårt för elever att bemästra. Läroböcker används i stora delar av matematikundervisningen, och valet av böcker har betydelse för elevers förståelse för multiplikation. Syftet med studien var att göra en läroboksanalys för att undersöka hur multiplikation framställs i läroböcker för årskurs 2, och vilka möjligheter elever har att utveckla förståelse för multiplikation. Detta gjordes genom att undersöka variationsmönster och uttrycksformer i tre läroböcker. Resultatet visar att alla variationsmönster förekommer i läroböckerna, men i olika utsträckning. Alla uttrycksformer förekommer i två av de tre läroböckerna, men även här i olika utsträckning. Variationen av variationsmönster och uttrycksformer kan ha inverkan på elevers förståelse för multiplikation.
75

Estetiska uttrycksformer i förskolan. : En kvalitativ studie där förskollärare beskriver sina erfarenheter av att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolans praktik.

Karlsson, Lenore, Gehlin, Lara January 2022 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sina erfarenheter av att arbeta med estetiska uttrycksformer och hur det bidrar till att barn får uttrycka sig, samt vilken påverkan den fysiska och sociala miljön har. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ forskningsansats. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av åtta semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av alla estetiska uttrycksformer som förskolans läroplan ger uttryck för och att barn ges möjligheten att uttrycka sig på olika sätt. Det framkom att det finns utmaningar med arbetet. Förskollärarna anser att deras förhållningssätt och kompetens har betydelse för arbetet med estetiska uttrycksformer och vilka möljigheter barn får i den fysiska och sociala miljön. Slutsatsen är att förskollärarna arbetar med estetiska uttrycksformer så gott de kan trots olika utmaningar, med kompetensutveckling kan förskollärares undervisning och självkänsla stärkas och möjliggör att barn får bättre estetiska lärprocesser.
76

Att arbeta med språkutvecklande modaliteter i svenskämnet : En litteraturstudie som undersöker hur modaliteter kombineras och används i förskoleklass och årskurs 1–3 ur ett språkutvecklande perspektiv. / Working with language-developing modalities in swedish subject : A literature studyexamining how modalities can be combined and used in preschool and grades 1-3 in alanguage-developing perspective.

Brickarp, Linda, Kahn, Josefin January 2021 (has links)
Föreliggande litteraturstudie är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka hur tidigare forskning beskriver användandet av kombinerade modaliteter inom svenskämnet. Studien beskriver hur modaliteter kan verka språkutvecklande i förskoleklass och årskurs 1–3 samt hur styrdokumenten behandlar modaliteter och multimodala arbetssätt. Historiskt har multimodala arbetssätt varit en del av elevers läs- och skrivutveckling i skolan och tidigare forskning visar att elevers meningsskapande inkluderar flera modaliteter långt innan de behärskar en skriftlig kommunikation. Såväl estetiska uttrycksformer som digitala verktyg betraktas i denna studie som modaliteter eller medier för modaliteter. Denna studie visar att ett förändrat meningsskapande har skett i skolan och att kombinationer av modaliteter betraktas som gynnsamma för elevers tidiga läs- och skrivutveckling.
77

Naturvetenskap är intressant men estetiska uttrycksformer gör naturvetenskapen roligare : Förskollärare beskriver ämnesintegrering

Thorsell, Olivia, Thurén, Helena January 2021 (has links)
Sammanfattning Inledning: I förskolans uppdrag lyfts vikten av såväl estetiska uttrycksformer som naturvetenskap i förskolan och att alla barn ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom dessa ämnen. Tidigare forskning visar också att naturvetenskap i kombination med estetiska uttrycksformer bidrar till en lekfull undervisning med ett varierat innehåll och att det resulterar i ett större naturvetenskapligt lärande hos barnen. Dock tycks det vara en brist på forskning inom ämneskombinationen naturvetenskap och estetiska uttrycksformer. Syfte: Syftet med studien är att skapa större kunskap om ämnesintegrering när det handlar om naturvetenskap i relation till estetiska uttrycksformer i förskolan. För att avgränsa studien valdes två frågeställningar som behandlar vilken attityd förskollärare beskriver att de har till naturvetenskaplig undervisning i förskolan samt hur förskollärare resonerar övergripande om ämnesintegrering och mer specifikt om ämnesintegrering med estetiska uttrycksformer som ett medel för naturvetenskaplig undervisning. Metod: I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från olika förskolor för att samla in studiens data. Intervjuerna transkriberades och den information som var relevant utifrån vår studie analyserades och sammanställdes till ett resultat. Det sociokulturella perspektivet och dess centrala begrepp användes som analysverktyg i resultatet. Resultat: Genom våra intervjuer har det framkommit att förskollärarna har en positiv attityd till naturvetenskap och att denna attityd påverkar barnens intresse för ämnet. Vidare har det framkommit att förskollärarna ofta arbetar ämnesintegrerat i förskolan och att de estetiska uttrycksformerna används för att skapa en lustfylld och konkret undervisning i naturvetenskap. Resultatet presenteras i två avsnitt. Det första avsnittet är attityd till naturvetenskap och avgränsas med underrubrikerna: förskollärarens naturvetenskapliga intresse smittar av sig på barnen, förskollärarens bristfälliga kunskaper i naturvetenskap samt förutsättningar behövs. Det andra avsnittet är ämnesintegrering för att stärka undervisning och upplevelser och det avgränsas med underrubrikerna: alla ämnen går att integrera, att undervisa i naturvetenskap med hjälp av olika estetiska uttrycksformer, estetiska uttrycksformer konkretiserar naturvetenskapen, estetiska uttrycksformer stödjer naturvetenskapliga upplevelser samt estetiska uttrycksformer gör naturvetenskapsundervisningen roligare
78

Uppvisat matematiskt innehåll i relation till uttrycksformernas möjligheter och begränsningar

Domasneanu, Roxana, Linde Andersson, Anna January 2020 (has links)
I detta arbete åskådliggörs det matematiska innehåll elever visar i muntliga respektive skriftliga situationer samt uttrycksformernas roller i dessa. Likheter och skillnader kartläggs med en jämförelse mellan muntliga och skriftliga situationer. På en kommunal grundskola i Malmö genomfördes en fallstudie med elever i årskurs 7 där de fick lösa uppgifter muntligt och skriftligt i olika ordningar. Det matematiska innehållet och uttrycksformernas roller belystes, kategoriserades och jämfördes för att sedan användas i slutsatsen. Slutsatserna diskuterades med koppling till teoretiska överväganden och tidigare forskning. Fallstudien visade att eleverna visar olika typer av kunskap muntligt och skriftligt. Muntligt visar eleverna på kunskap samt en kommunikationsförmåga då begrepp och valda metoder diskuteras i större utsträckning än i skriftliga situationer. Å andra sidan visar eleverna, rimligtvis, mer av sina individuella tankar skriftligt. Det skedde fler slarvfel vad gäller korrekta begrepp i den muntliga situationen och fler slarvfel vad gäller räknesätt och formelanvändning i den skriftliga situationen. Vad gäller de muntliga uttrycksformernas roller antog tonläge och ljudvolym en social roll medan handgester antog en kunskapsförmedlande, förklarande och stöttande roll. På samma sätt användes ritningar som ett stöd i de skriftliga situationerna. De muntliga och skriftliga situationerna visade sig innefatta olika fördelar beroende på elev, gruppkonstellation och uppgiftstyp.
79

”Det är ju så viktigt att dom kan berätta hur dom tänker” : En kvalitativ studie om hur elever i årskurs 1–3 ges möjlighet att utveckla och öva kommunikationsförmågan i matematik

Rydin, Erica January 2020 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 beskriver och ser på kommunikationsförmågan i matematik, vilken är en av fem förmågor som ingår i den kursplan som matematikundervisningen ska förhålla sig till. Syftet är också att undersöka hur lärare arbetar och utformar undervisning för att stötta elevers utveckling av kommunikationsförmågan. Detta är relevant att studera då tidigare forskning visar att matematikundervisning ofta styrs av läroboken och att lärare inte alltid är insatta i kursplanen, vilket kan påverka huruvida elever får möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga. För att ge en bild av lärares kunskap om kommunikationsförmågan och undervisningens utformning genomfördes intervjuer med fem lärare som undervisar matematik i årskurs 1–3. Insamlade data analyserades och kategoriserades utifrån studiens teoretiska begreppsramverk, som innefattar begrepp från det sociokulturella perspektivet på lärande och fyra benämningar på olika uttrycksformer. Resultatet visar att lärarna beskrev kommunikationsförmågan på lite olika sätt, men att de var överens om att förmågan spelar en viktig roll i förhållande till elevers lärande i matematik. Resultatet visar även att muntlig kommunikation förekommer i samtliga klassrum, att majoriteten av lärarna nämnde konkret material och bilder som en del av undervisningen, samt att skriftlig kommunikation var det som lärarna fokuserade minst på i relation till kommunikationsförmågan. Slutsatsen är att olika uttrycksformer som kan användas för att kommunicera matematik ges olika stort utrymme i undervisningen, och att detta påverkar elevers möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematik.
80

Pedagogiskt drama somarbetsmetod : En intervjustudie om fyra lärares uppfattning avpedagogiskt drama i undervisningen

karlsson, emelie January 2023 (has links)
Denna studie belyser fyra lärares uppfattning om pedagogiskt drama somundervisningsmetod. Syftet är att genom intervjuer av fyra lärare i grundskolanundersöka hur dessa lärare menar att de använder sig av drama i sinundervisning, samt vilka förmågor och kunskaper som kan utvecklas genomdet arbetssättet. Intervjufrågorna är semistrukturerade och öppet utformade,vilket ger utrymme för lärarna att utveckla sina svar. Intervjuerna analyserasutifrån Sternudds (2000) fyra dramapedagogiska perspektiv: konstpedagogisktperspektiv, personlighetsutvecklande perspektiv, kritiskt frigörande perspektivoch holistiskt lärande perspektiv. Analysen av intervjusvaren indikerar att detfinns olika syften med användningen av drama i undervisningen. Denvanligaste anledningen till att lärarna använder sig av pedagogiskt drama är attgöra undervisningen lustfylld och mer intressant för eleverna. Det framgåräven att drama används för att bearbeta och återberätta kända verk, sagor ellerlära ut faktakunskap. I vissa fall är syftet att arbeta med mer emotionella ellerkognitiva kunskaper för att skapa insikt hos eleverna. Studien visar att dramaär en användbar arbetsmetod och uttrycksform för samtliga lärare somintervjuats.

Page generated in 0.038 seconds