Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på att använda de estetiska uttrycksformerna bild, musik och drama i den planerade undervisningen. Metoden vi valde att utgå från var kvalitativ forskningsansats där vi studenter använde semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Vi utgick från en tematisk analysmetod och använde det Sociokulturella perspektivet och John Deweys begrepp Learning by doing för att bearbeta resultatet. Resultatet visar hur förskollärarna har en medvetenhet kring betydelsen av att använda de estetiska uttrycksformerna, men att bland annat den bristande kompetensen påverkar förskollärarnas undervisning. Slutsatsen är att förskollärarna ser positivt på användandet av de estetiska uttrycksformerna bild, musik och drama och är intresserade av att få mer kompetens inom området.

Denna studie är skriven med syftet att bidra med kunskap om hur förskollärare påstår sig kombinera högläsning med estetiska lärprocesser för att stimulera barns språkliga utveckling. Studiens empiri baseras på en kvalitativ studie som skett genom telefonintervjuer med fem förskollärare utifrån en semistrukturerad intervjuform vilket möjliggjort att följdfrågor har kunnat ställas. De intervjuade förskollärarna arbetar på olika förskolor och i olika kommuner vilket gett studien ett brett perspek- tiv på ämnet. Denna studie har haft det fenomenologiska perspektivet som utgångspunkt i studiens genomförande samt det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt för studiens analys. Resulta- tet tyder på att det är framgångsrikt att kombinera högläsning med estetiska lärprocesser för att sti- mulera barns språkliga utveckling. Det har även framkommit att drama, lek, sång och musik är de estetiska uttrycksformerna som är mer framträdande till skillnad från uttrycksformer som bild, form och dans hamnar i bakgrunden. Slutligen visar studien på vikten av närvarande, lyhörda och intres- serade pedagoger som finns där för barnen och stöttar dem i deras utveckling och lärande.

Multimodal forms of expression have been added to the latest updated curriculum but doesn’t have an explicit description of the didactical questions, what, how, when, and why. You can find research about multimodal forms of expression used as a resource with reading- and writing difficulties, also for a meaningful learning, but it is missing in forms of the oral expressions. This essay examines how multimodal forms of expression is used when students are presenting oral presentations and how it is discussed in scientific research for the Swedish subject in year 4-6. This essay examines what students experiences when making an oral presentation and pros and cons with multimodal forms of expression for students learning abilities when presenting an oral presentation during the Swedish subject.  The sociocultural perspective, social-semiotic and the design theoretic perspective is the foundation of the analyzed material. The Swedish and the international litterateur has been found in databases and are all based on scientific research. To determine relevance of litterateur a chart of overview has been made for the material that we found relevant to the essays purpose and question formulations.  The result indicates that multimodal forms of expression have both pros and cons for the learning abilities in education. It also indicates that many students have negative experiences during oral presentations. The question formulations are partly answered, and a conclusion is that multimodal forms of expression can be used as a complement when making oral presentations. The result indicates that multimodal forms of expression give students meaningful learning opportunities and offers them several possibilities of performing an oral presentation.

No description available.

Detta arbete utgår från det didaktiska problemområdet matematisk problemlösning i matematikundervisningen och riktar sig främst till verksamma lärare och lärarstuderande. Aktuella styrdokument betonar att problemlösning i matematikundervisningen är ett centralt innehåll och en förmåga som elever ska utveckla. Matematisk problemlösning ska som mål och medel stimulera utvecklingen av övriga matematikförmågor och det ömsesidiga samspelet mellan förmågorna och det centrala innehållet bidrar till en komplex och oftast en krävande lärandeprocess för elever och andra matematikstuderande. Genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt korresponderande analysmetoder syftar denna projektstudie till att undersöka huruvida matematisk problemlösning i grupp kan bidra till skapandet av olika lösningsstrategier. Med utgång i tidigare forskning och teoretiska ramverk har adekvata analysverktyg utarbetats i syfte att studera spåren av deltagargruppernas matematiska problemlösningsförmåga samt spåren av de kommunikativa processer som synliggörs då deltagarna arbetar med problembladen i grupp. Analys av det sammanställda resultatet från deltagargruppernas bidrag tyder på att framgångar i matematisk problemlösning i grupp tycks innebära att matematikbegreppen kommuniceras med flera olika uttrycksformer. Arbetet mynnar slutligen ut i förslag på tänkbara undersökningar som skulle kunna fungera som ett komplement till detta arbetes resultat och slutsatser. / This report is based on the didactic problem area mathematical problem solving in mathematics teaching and is targeted primarily at active teachers and teacher students.Current curriculum and syllabus emphasize that problem solving in mathematics teaching is a central content and an ability that students are to develop. As a goal and a means mathematical problem solving is to stimulate the development of other mathematical abilities and the mutual interaction between the abilities and the central content contributes to a complex and usually a demanding learning process for mathematics students. Through qualitative and quantitative research methods and corresponding analytical methods, this project study aims at investigating whether mathematical problem solving in groups can contribute to the creation of different solution strategies. Based on previous research and theoretical frameworks, adequate analysis tools have been developed to study the traces of the participants' mathematical problem solving abilities and the traces of the communicative processes that are visualized when the participants work with the problem sheets in groups.Analysis of the compiled result from the contribution of the participant groups indicates that successes in mathematical problem solving in groups seem to mean that mathematical concepts are communicated with several different forms of expressions. The report finally ends in proposals for possible studies that could serve as a complement to the results and conclusions of this report.

Syftet med undersökningen är att undersöka svensklärares förhållningssätt till användandet av den estetiska uttrycksformen musik och hur musik kan stimulera elevernas språkutveckling i samband med svenska. Studien inleds med en kort bakgrund till vårt valda forskningsområde, följt av att vi presenterar arbetets syfte och frågeställningar. Därefter redogör vi för två teoretiska perspektiv – det multimodala perspektivet och det sociokulturella perspektivet och två centrala begrepp - estetiska uttrycksformer och mediering. Efter det avsnittet kommer ett kapitel om tidigare forskning som vi funnit intressant och relevant för vår studie. Därpå följer metodavsnittet där vi motiverar och argumenterar för kvalitativ metod och intervjuer samt de urval som gjorts i vår genomförda undersökning. Under samma kapitel framförs de forskningsetiska överväganden vi gjort mot bakgrund av Vetenskapsrådets – forskningsetiska principer (2002), det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Därefter redogör vi för vårt tillvägagångssätt och hur vi bearbetat vårt material. I det näst sista kapitlet redogör vi för studiens resultat som bygger på analys av materialet där vi knyter an till teorier och begrepp. Resultatet visar musikens påverkan på språkutvecklingen, lärares förhållningssätt till användningen av musik i svenskundervisningen och de svårigheter som kan uppstå. Slutligen förs en diskussion om arbetets upplägg och utfall, där vi bland annat riktar en kritisk blick mot vårt eget arbete och förslag på vidare forskning. Utifrån studiens resultat, drar vi slutsatsen att när det sker en ämnesintegrering mellan musik och svenska främjar det inte endast elevernas språkutveckling, utan även deras läs- och skrivutveckling. Genom musik ges eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor med hjälp av hela kroppen och inte enbart genom det skrivna ordet.

SammandragSyftet med den här kvalitativa studien är att undersöka vilka faktorer och argument lärare har för att använda drama och gestaltning i undervisning samt vilka förutsättningar de behöver. Vi har intervjuat fem lärare och tre rektorer. Resultaten analyserades tematiskt vilka sedermera blev våra rubriker; Drama ger verktyg att våga tala inför grupp; Drama kan hämma de tysta eleverna; Drama kan fördjupa textinnehåll; Använda hela kroppen; Skapa god sammanhållning samt Tiden och kunskapen räcker inte till. Vi har använt oss av Dewey samt Vygotskij som teoretiskt underlag. Resultatet visar att lärare som använder sig av pedagogiskt drama, är de som får stöd från sin ledning samt har en samarbetspartner. En annan faktor är att de som praktiserar drama, gör det på grund av egna erfarenheter inom drama och gestaltning och därmed har det naturligt i sig. Det framkommer att de lärare som har svårt att integrera drama i sin vardagliga undervisning anger att orsaken handlar om brist på tid för dramaarbete och på beroendet av skolans fokus på mätbar kunskap och mål som ska uppnås. Andra förklaringar från respondenterna är att de upplever att man inte arbetar med drama om man har otillräckligt med dramafärdigheter. Argumenten för användning av pedagogiskt drama är att det kan stärka barns identitetsskapande och språkutveckling samt att den sociala lärande miljön är betydelsefull för vilka möjligheter elever ges att lära.

Undersökningen handlar om hur lärarna beskriver hur de använder olika uttrycksformeri sin undervisning och hur dessa uttrycksformer, enligt lärarna, påverkar elevernaskunskaper med tal i bråkform. Detta undersöks för att många elever har svårigheter medatt hantera tal i bråkform. Att använda olika uttrycksformer i matematikundervisningenkan stötta eleverna. Därför är jag nyfiken på vilka uttrycksformer lärarna använder isamband med undervisningen om tal i bråkform och hur dessa uttrycksformer påverkarelevernas kunskaper.För att ta reda på vilka uttrycksformer lärarna använder och hur uttrycksformer påverkarelevernas inlärning, har en kvalitativ studie gjorts med fem matematiklärare i årskurs 4-6i form av en semistrukturerad intervju. Det empiriska materialet har strukturerats med entematisk analysmetod, och analysera utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Slutsatser drasutifrån de olika mönster och teman som framkommer i studien.Resultatet visar att många av dessa pedagoger använder uttrycksformer i sin undervisningoch anser att det stärker eleverna att förstå och det blir tydligare med olika uttrycksformersåsom tallinje och digitala matematiksspel. Många elever använder sig av bilder,kommunicera verbalt och använder numeriska överläggningar för att visa sin lösning.

Eftersom läroboken har en dominerande roll i den svenska matematikundervisning är det av vikt att läroböckernas innehåll är av god kvalitet och arbetar mot de mål som skolans styrdokument strävar mot. Begreppsförståelsen kan förstås som grunden i det matematiska tänkandet. Denna förmåga utvecklas i takt med att eleven får nya erfarenheter och kunskaper kring matematiska problem i olika sammanhang. Ett möte med uttrycksformer av stor variation skapar erfarenheter och hjälper eleven utveckla sin begreppsförmåga. Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka uttrycksformer eleven får möta i det marknadsdominerande läromedlet för grundskolans lägre åldrar samt hur eleven får möjlighet att använda uttrycksformerna som ett verktyg i utvecklandet av begreppsförmågan. Resultatet av studien visar att eleverna får få tillfällen att möta olika uttrycksformer och lära sig använda dem som ett stöd för att utveckla sin begreppsförståelse i matematik. Studien belyser även vikten av elevers kunskap att översätta uttrycksformer till en annan uttrycksform för att erhålla en bredare förståelse för begreppens betydelse. / Since the textbook has a dominant role in Swedish mathematics education, it is important that content is in good quality and works towards the goal of Swedish education. Conceptual understanding can be understood as the basis of mathematical thinking and develops as the student gains new experiences and knowledge of mathematical problems in different contexts. A meeting with a variety of representations can create new experiences and help the student develop a god conceptual understanding. The purpose of this study is to understand what forms of representations the pupils may encounter in the market-dominant textbook for the elementary school. As well the possibility the students have using representation as a tool to create conceptual understanding. The results of the study show that the students are given few opportunities to meet a variation of representations and learn how to use them as a support to gain the conceptual understanding. The study also highlights the importance of students’ ability to translate representations to gain a broader conceptual understanding.

Syftet med denna intervjuundersökning är att se vad lärare använder sig av för estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturorienterande ämnen. Resultatet är att alla lärare tyckte att de estetiska uttrycksformerna var viktiga och att de gav eleverna nya verktyg att ta till sig undervisningen. De sociala aspekterna var tydliga i lektioner med estetiska uttrycksformer. Samt att de estetiska uttrycksformerna kan både hjälpa och stjälpa elever i undervisningen. Dock var det få av lärarna som använde sig av alla estetiska uttrycksformer i undervisningen och några av lärarna valde att delegerade bort den delen av lektionen till fritidspersonalen.  En viktig slutsats som kom fram var att lärare behöver bli bättre på att använda sig av de olika estetiska inslagen, samt att hitta sätten som fångar alla elever i undervisningen.