Sammanfattning/AbstractFeinberg, Jessica och Wåhlander, Annica (2019). Om speciallärarollen inom matematikutveckling – med fokus på undervisa, utreda och utveckla. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVår förhoppning är att genom att läsa vår studie går ut på att bidra med kunskap om vad en speciallärares uppdrag inom matematikutvecklingen är ute på skolor och vilka framgångsfaktorer som vi genom vår studie uppfattar som gynnsamma inom specialpedagogik.Syfte och frågeställningSyftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur speciallärarens uppdrag och roll ser ut på nio skolor. Vårt fokus är speciallärare med inriktning på matematikutveckling. Vi vill även få insikt i vad speciallärare tycker är framgångsrika angreppssätt och hur de strukturerar arbetet tillsammans med elever och personal för att elevernas kunskapsutveckling ska bli så god som möjligt.•Hur ser speciallärarens uppdrag inom matematik ut, vid några skolor, med fokus på att undervisa, utreda och utveckla?TeoriArbetets teoretiska förankring ligger i den sociokulturella teorin och Bronfenbrenners (1979) ekologiska tolkning av systemteori samt de specialpedagogiska teorierna; kategoriska-, relationella perspektivet. Dessa tycks stämma överens med vår syn på speciallärarens yrkesroll. Genom att se helheten och inte bara delarna kan bästa förutsättning för varje elevs individuella kunskapsutveckling skapas. MetodStudien är gjord för att ge en bild av hur speciallärarens uppdrag och roll kan se ut på skolor. Fokus i studien ligger på speciallärare med inriktning mot matematikutveckling. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio speciallärare. ResultatSpeciallärarnas uppdrag ser olika ut och vi har i vår studie kommit fram till att speciallärarna ofta har fria tyglar att påverka hur deras arbetsuppgifter kan se ut på skolan mycket kopplat till deras egna styrkor och intresse för att på så vis nyttja deras kompetens på bästa sätt. Vår slutsats är att speciallärarnas uppdrag kan sammanfattas med tre ord: utveckla, utreda och undervisa. Alla tre delarna behövs för att skapa en helhetssyn för varje elev där samarbetet mellan lärare och speciallärare är betydelsefullt. Vår studie visade att speciallärare är mer delaktiga på individ- och gruppnivå än på organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationer Genom vårt arbete har vi kommit till insikt med hur vi skulle vilja utforma vårt uppdrag som speciallärare. Vi har blivit medvetna om speciallärarens styrkor och hur vår kompetens inom matematikutveckling, grundad på vetenskaplig forskning, på bästa sätt kan tas tillvara på ute i verksamheten. Det har framkommit i våra intervjuer att en speciallärares arbetsbeskrivning ser olika ut och den utgår ifrån de kunskaper och arbetsuppgifter specialläraren brinner för. Studien pekar på att den främsta framgångsfaktorn är att stärka elevernas självkänsla inom matematik. Andra lyckade framgångsfaktorer vi fått insikt om är inkludering, intensivträning och betydelsen av lärmiljön.

I detta examensarbete har det gjorts en systematisk litteraturöversikt ur ett tolkande perspektiv. Målet med studien har varit att ta reda på vad forskning säger om hur elever i årskurs 4–6 motiveras att utveckla sitt kreativa skrivande, även om skolans pågående digitalisering påverkar dem i den processen. I arbetet lyfts forskning som rör hur eleverna på ett bra sätt kan använda sig av sin kreativitet och hur lärare motiverar och inspirerar elever till att utveckla sitt kreativa skrivande. Efter att ha sammanställt och analyserat åtta stycken olika studier är den övergripande slutsatsen att det är elevernas fantasi som ligger till grund för kreativt skrivande men att de behöver öva på hur de ska omvandla fantasin till ett kreativt skrivande. Eleverna hämtar erfarenhet av sin omvärld i sitt skapande men behöver även stöd från undervisningen för maximal motivation till kreativt skrivande. Elever lär i interaktion med varandra, därför bidrar även parskrivning och att läsa texter tillsammans till att de får en ökad motivation till att utveckla sitt kreativa skrivande. Digitaliseringen har förändrat den moderna skolan och enligt vissa studier föredrar eleverna mestadels att skriva digitalt. Eleverna anser att det är enklare att orientera sig i texten samt fokusera “på rätt saker”. Digitaliseringen innebär även flertalet digitala hjälpmedel som talsyntes, inläsningshjälp och rättstavning. Dock finns det även forskning som konstaterar att skrivning analogt med visuella och verbala hjälpmedel leder till förbättrad skrivteknik samt en klar förbättring av läsförståelse och språkliga kunskaper. Detta leder till att undervisningen ej bör utesluta handskrift helt. Det framkommer även att elever själva föredrar att skriva digitalt, vilket motiverar dem att utveckla sitt skrivande.

Studiens syfte är att undersöka om utvalda lärosäten genom sitt utbildningsinnehåll, på ett likvärdigt sätt, förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. Forskningsfrågorna är ”Fokuserar olika svenska lärosäten i samma utsträckning på begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare? Om inte: Vad skulle det kunna bero på?”.För att finna svar på forskningsfrågorna studeras utbildningsdokument från fyra lärosäten. De metoder som används är innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Studien är teoretiskt förankrad i verksamhetsteori, men då endast dokument har studerats kan vi bara säga oss vara inspirerade av denna teori.Studiens resultat visar att utvalda lärosäten, utifrån dokumenten, inte på ett likvärdigt sätt förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. Lärosätena fokuserar inte begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare i samma utsträckning. Med inspiration från verksamhetsteori har denna studie försökt förklara orsakerna till skillnaderna. Utifrån verksamhetsteori kan rimligen antas att det på de olika lärosätena finns aktörer som uppfattar utbildningens syfte på olika sätt.Studien har handlat om att kartlägga ett område som inte studerats i så stor utsträckning. Ytterligare studier behövs inom detta område för att kunna se om skillnaderna också existerar i praktiken.Vi tror dock att studien kan bidra till diskussioner om specialpedagogens roll som utvecklingsledare på de olika lärosätena, eller till diskussioner om autonomi kontra likvärdighet i professionsutbildningar.

I ett samhälle som ständigt förändras och där majoriteten av framtidens byggnader redan är byggda, är det av största vikt att vi kan utveckla och bevara dessa byggnader för en hållbar framtid. Byggnader och byggnadsmiljöer berättar om samhällets utveckling över tid och om föregående generationers liv och arbete. De berättar även om materialkännedom, tekniskt kunnande och om hantverksskicklighet. Att renovera äldre arkitektur kan dock ses som riskabelt och svårt eftersom kraven avseende utveckling och bevarande ofta är motstridiga. Ibland väljer man därför att inte renovera dessa byggnader, vilket i förlängningen leder till negativa konsekvenser och ibland även till byggnaders förfall. Balansen mellan att bevara och utveckla var högst aktuell under renoveringen av Nationalmuseum. I början av 2000-talet ansåg man att byggnaden var i akut behov av en omfattande renovering pga alla de fel och brister som hade uppdagats. En renovering genomfördes därför mellan åren 2013–2018. Syftet med studien är att se hur man kan kombinera dagens moderna krav med äldre arkitektur, genom att studera renoveringen av Nationalmuseum. Målet med studien är att belysa vikten av bevarande samt att bidra till medvetenhet om att det går att kombinera dessa två krav. Studien är en kvalitativ fallstudie där information inhämtats via en litteraturstudie, arkivanalys och intervjuer. Intervjuerna, som utgör den största delen av studien, är gjorda med en projektchef, arkitekt, konstruktör, underleverantör och en byggnadsantikvarie. Studien är begränsad till att endast omfatta delar av renoveringen och då främst tillkomsten av den nya spiraltrappan och det nya hisstornet. Vidare fokuserar studien helt på det arkitektoniska arbetet och hur man kom fram till de designmässiga lösningarna. Studien baseras på en frågeställning: hur kombinerade man kraven avseende utveckling och bevarande? Resultatet av studien visade att renoveringen av Nationalmuseum genomfördes på ett föredömligt vis. De två viktigaste förutsättningarna bedöms vara kunskap om objektet och samarbete mellan alla parter. Vidare visar studien på vikten av att inventera för att se vad som är original, att man måste utgå från det specifika objektet samt att man måste begränsa den negativa påverkan i de fall då bevarandekraven och utvecklingskraven krockar med varandra. Studien visar även hur tillägg kan göras på ett enhetligt och varsamt sätt genom att upprepa utförande och materialval, genom att utsmycka det som inte går att gömma samt genom att integrera flera funktioner i de tilläggen som måste göras.  Slutsatsen av studien är att det går att kombinera kraven avseende bevarande och utveckling av befintlig bebyggelse men att det krävs stor kunskap och ett stort engagemang från alla involverade aktörer.

I detta examensarbete har jag intervjuat förskolepedagoger på några olika förskolor isödra Sverige. De förskolor jag har varit på ligger i samma kommun i södra Sverige,men alla har inte samma förskolechef. Detta gör att förskolorna har olika mycketerfarenhet av att använda sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation. Jagskriver mer om vad skillnaden är på dokumentation och pedagogisk dokumentationsenare i arbetet. Under arbetets gång betraktade jag hur de olika förskolorna användersig av skilda sätt att dokumentera, för att ha en viss framåtskridande utveckling iförskolans verksamhet. De pedagoger jag har intervjuat har till stor del dokumenteratbarnens utveckling, för att sedan kunna visa föräldrarna. De har då inte använt ochanalyserat dokumentationen för att se på förskolans verksamhet och hur denna fungerarmed barngruppen.Förskolorna använder sig av två olika sätt att dokumentera. De använder sig avobservationsschema/ kvalitetsredovisning eller SWOT-analys. Det finns en vissavvikelse på sättet att utvärdera sin dokumentation. Hjälpdokumenten ska då göra detlättare för pedagogerna att utveckla sin verksamhet om det behövs. I inledningenbeskriver jag hur pedagogerna dokumenterar. Till att börja med uppfattade intepedagogerna på hur dokumentationen påverkat deras arbetssätt. Jag har förstått attmånga av förskolans pedagoger som ställt upp i detta arbete upplever attdokumentationen är tidskrävande och att de inte vet hur den ska användas. Detta kanvara frustrerande för personalen.Mitt resultat är det som gäller för dessa förskolor, alltså inte för hela landet. Jag harställt mig olika frågor när jag analyserat färdigt resultatet och dessa frågor har jagförsökt besvara i diskussionen, jag har även med hjälp av litteraturen sökt svar för att fåett vetenskapligt svar på frågorna jag ställde i detta examensarbete.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om chefers uppfattningar om villkoren för att medarbetare ska stanna kvar på arbetsplatsen. Särskilt fokus läggs på synen på kompetensutvecklingens roll. Studiens metod är av kvalitativ karaktär. Inledningsvis presenteras relevant litteratur och tidigare forskning kring området. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide har sedan sex chefer med någon form av personalansvar intervjuats. Det insamlade empiriska materialet har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar vilka strategier cheferna använder sig av för att utveckla och behålla sina medarbetare. De aspekter som anses avgörande är: utvecklingsmöjligheter, inflytande och delaktighet, personlig dialog och feedback, öppet arbetsklimat, närvarande ledarskap, belöningar och förmåner samt tillhörighet och gemenskap. Slutsatsen är att cheferna lägger stor vikt vid att värna om sina medarbetare och arbetar aktivt med dessa aspekter för att få dem att utvecklas och vilja fortsätta sin anställning.

The aim of this study was to investigate how school counselors experienced collaboration with social services and whether they felt they have the ability to improve upon this collaboration. The empirical data consists of qualitative interviews with eight school counselors from public schools, ages 13 to 15, in eight separate municipalities in the Stockholm area. The main results showed that the school counselors recognized the positive benefits from collaboration, but that they in practice experienced difficulties turning this into a high-quality collaboration. The school counselors experienced that due to uncertain expectations in the collaboration it led to unclear distribution of areas of responsibilities. The school counselors expressed small or no possibilities for them to improve upon collaboration but pointed out that higher commitment and a positive attitude are valuable attributes to improving collaboration. The results of the interviews were analyzed using the new institutional theory of organization and the role theoretic perspective. The conclusion states that the school counselors can help improve collaboration by taking initiative to better communication in order to clarify the collaborators expectations and conditions. The study highlights importance of school counselors trying to overcome obstacles and difficulties presented by different conditions of different organizations.

Syftet med studien var att bilda kunskap om hur feedback ges och upplevs inom ramen för  ett företag i lager- och distributionsbranschen. I studien undersöktes vilka skillnader det  fanns mellan medarbetarnas upplevelser av feedback avseende kön, anställningstid och  ålder. Vidare undersöktes vilka likheter och skillnader det fanns mellan chefernas och  medarbetarnas upplevelser av feedback. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats.  Datainsamlingsmetoden som användes var enkäter och totalt svarade 55 medarbetare och  8 chefer. Data analyserades med t-test med oberoende mätningar. I resultatet visades två  signifikanta skillnader. Den första visade att de manliga medarbetarna oftare fick höra att  de gjort ett mindre bra arbete. Den andra skillnaden visade att de manliga medarbetarna  oftare fick beröm av cheferna. Resultatet visade även skillnader i hur cheferna och  medarbetarna upplevde feedback på företaget. Medarbetarna ansåg att det var viktigast att  få feedback som hjälper dem att utvecklas. En slutsats i studien var att medarbetarnas  upplevelser av feedback tenderar skilja sig åt beroende på kön. / The purpose of the study was to provide knowledge about how feedback is given and  experienced within a specific company context in the warehouse and distribution industry.  The study examined the differences between employee experiences of feedback regarding  genders, period of employment and age. Furthermore, similarities and differences were  found between managers and employees' experiences of feedback. The study was  quantitative with a deductive approach. Surveys were used to collect the data and a total  of 55 employees and 8 managers answered the survey. The data were analyzed with  Independent Sample t-test. In the result, two significant differences were noticed. The first  showed that the male employees were more often told that they had done a less good work  and the other difference showed that the male employees more often received praise from  the managers. There were also differences in how managers and employees experienced  feedback. Employees felt it was important to get feedback to help them develop. A  conclusion in this study was that employees' experiences of feedback tend to differ  depending on gender.

Sveriges väg in i det kunskapsintensiva samhället har bidragit till att mänskliga resurser och den kompetens de besitter kan ses som organisationers största konkurrensfördel. Samtidigt råder en låg grad av arbetslöshet vilket skapar en ökad konkurrens om arbetskraften för organisationerna på arbetsmarknaden. Organisationer kan stärka sin konkurrenskraft och säkra sin överlevnad på marknaden genom att arbeta med strategin Talent Management. Föreliggande studies syfte behandlar området Talent Management och på vilket sätt organisationer, genom strategin arbetar med att attrahera, utveckla och behålla personal. Syftet uppfylls genom att besvara studiens tre frågeställningar som berör arbetet med att attrahera personal genom Employer Branding, utveckla personal genom kompetensutveckling och behålla personal genom motivation. Dessa delar utgör även grunden för den teori som används i studien. Studien bygger på en kvalitativ metod där sju organisationer undersöks genom intervjuer med personer från respektive verksamhet. Merparten av intervjupersonerna är verksamma inom HR-området medan fåtal intervjupersoner besitter annan ledande befattning. För att genomföra analys och utläsa resultat används teoristyrd tematisk analys som metod. Studiens resultat visar att struktur och ansvarsfördelning av Talent Management och dess huvudområden är centralt för strategins implementering i organisationerna. Resultatet visar även att organisationerna lägger stor vikt vid området attrahera, medan arbetet inom området behålla har viss utvecklingspotential. Studiens resultat visar även att organisationerna ålägger chefer ett stort ansvar för delar inom arbetet med Talent Management.

Studiens syfte är att vi vill undersöka och redogöra för vilka olika läsinlärningsstrategier och arbetssätt klasslärare i åk 1–3 använder sig av i svenskundervisning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra olika informanter som arbetar i två olika skolor, detta för att kunna få svar på våra forskningsfrågor. Dessutom har vi använt oss av litteratur och forskningsartiklar för att kunna genomföra vår studie. I resultatdelen har vi kommit fram till att de olika informanterna arbetar med olika arbetsmetoder och läsinlärnigsstrategier i klassrummet. Till exempel ordbildsmetoden, ljudningsmetoden, 7-stegs metoden och digitala verktyg. Därmed belyste informanterna vikten med högläsning som är avgörande metod för elevernas läsutveckling. Det vill säga eleverna utvecklar ordförrådet, ger möjlighet att skapa diskussioner i klassrummet och främja fantasin. Slutligen kom vi fram till att läraren har stor betydelse för elevernas första läsutveckling, detta innebär att läraren ska stödja och skapa intresse för läsinlärning hos eleverna. Av den orsaken ska lärarna arbeta och använda sig av olika arbetssätt, metod och material för att lära och utveckla elevernas läsinlärning. / pedagogik