Studiens syfte är att skapa ett pedagogiskt redskap i form av en musikhandledning för att ge förskollärare och andra yrkesverksamma ett hjälpmedel för lärande och utveckling i musikaktiviteter med barn. Musikhandledningen har utformats för att uppmärksamma barns utveckling i samband med musik och har sedan prövats och utvärderats av åtta förskoleavdelningar. Förskollärare och barnskötare på avdelningarna har besvarat en enkät och deras åsikter har sedan analyserats och diskuterats. Resultaten visar att musikhandledningen gav inspiration samt underlättade för musikaktiviteter tillsammans med barn och kan användas som ett återkommande pedagogiskt redskap i förskoleverksamheten. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

No description available.

The aim of our graduate work is to study the importance of image and shape’s in children's development and learning and also the preschool teacher’s views on image and shapes. Our research aims to explore the value of image and shapes creation and how it is expressed among children and in classroom activities. We are also interested in finding out how it differs from adults' views and what materials teachers use to promote the image and shapes creation in the curriculum. In our own experience, image and shapes activities are often structured differently in different curriculum activities. We therefore want to study how certain preschools work with image and form creation with children in preschool. We have performed the study through five qualitative interviews with preschool teachers and four observations on three different preschools in Stockholm. The main theory of the extension of our work is about Vygotsky's sociocultural perspective. We will find out about how according to the sociocultural perspective children can develop learning. The conclusion we have reached is that the preschool teachers interviewed seem to agree greatly with each other about how image and shapes creation affects for children's development and learning. Although there were some minor differences, for example, if the children learned by imitating each other in creative work. But in this part it was just one preschool teacher who differed from the others' vague.

Mitt intresse för hur pedagogiskt drama används i förskolan för att främja barns utveckling och lärande har avgjort studiens innehåll. Mitt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger använder pedagogiskt drama i förskolan som ett meningsfullt verktyg. Jag vill också veta hur pedagogiskt drama kan främja barns utveckling och lärande samt empatiska förmågor och undersöka hur pedagoger i förskolan kan använda pedagogiskt drama som ett lustfullt lärande. Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på när lärandet sker i ett samspel.Min studie grundar sig på kvalitativa intervjuer med tre verksamma förskollärare som arbetar på samma avdelning. De tre intervjuande pedagogerna är alla överens om att pedagogiskt drama är ett lustfyllt lärande både för barn och pedagoger. Det bidrar till ett gemensamt lärande där glädjen är i fokus. Studien visade att pedagogiskt drama är ett bra verktyg att använda för att främja barns utveckling och lärande samt empatiska förmågor. Min studie visar att pedagogiskt drama bidrar till ett socialt samspel och ett gemensamt lärande för deltagarna. / My interest in how educational drama is used in preschool to promote children's development and learning has brought the study content. My purpose with this study is to examine how teachers use educational drama in preschool as a meaningful tool. I also want to know how educational drama can promote children's development and learning and empathic abilities and to examine how teachers in preschool can use educational drama as a pleasurable learning.   My study is based on qualitative interviews with three active preschool teachers who work in the same department. The three interviewed teachers all agree that educational drama is an enjoyable learning for children and educators. It contributes to a shared learning where the joy is in focus. The study showed that educational drama is a good tool to promote children's development and learning and empathic abilities.   I started from a sociocultural perspective with focus on when learning occurs in interaction. My study shows that educational drama contributes to social interaction and joint learning for the participants.

This graduate work is about didactic issues related to the preschool environment. The study aims to contribute to a deeper understanding of how the preschool teachers can plan and design the indoor environment to promote children's development and learning. We will also examine how the work of the preschool indoor environment relates to the kindergarten curriculum. This will be examined through qualitative interviews with teachers at a preschool in Botkyrka municipality. The thesis is based on an inductive study method so the theoretical approach has been chosen by the informants' responses. As a complement to the previous research, we have chosen to base our study in Vygotsky's educational psychology to clarify the interactions between the environment and children's development and learning. The informants in our study described, among other things, that their work with preschool indoor environment is based on an environmental document, which is an evolving supplement to the kindergarten curriculum. They create various "corners" or base environments where children can meet and learn from each other. These base environments are designed in the way that they are self-explanatory, that is, the children develop into independent individuals.

Under vår förskollärarutbildning på Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om sitt förhållningssätt. Som vuxna är vi förebilder för barn, vilket innebär att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, därför är barns olikheter i allmänhet av intresse att uppmärksamma och därför känns angeläget att skriva om. Vi vill tacka våra fyra pilotpersoner, samt våra åtta intervjupersoner som var villiga att ställa upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vår fantastiska handledare Lena Jensen som trodde på oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi även tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss är att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med den pedagogiska verksamheten på förskolans gård i relation till tidigare forskning. Det är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom tre fokusgruppsamtal där ljudinspelningar kompletterats med fältanteckningar. Fokusgruppsamtalen bestod av totalt tio förskollärare, två grupper bestod av tre förskollärare och en grupp av fyra förskollärare. Den insamlade empirin har analyserats med en tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på tre centrala begrepp: den proximala utvecklingszonen, kontext och artefakter. I resultatet framgår det att förskollärarna arbetar med att interagera barns intressen under utevistelsen. Det framkommer att ett närvarande och lyhört arbetssätt är en förutsättning för det. Utevistelsen är ofta en stund som används till att genomföra praktiska uppgifter. Det bidrar till att förskollärarna sällan genomför planerade aktiviteter i utemiljön och barnen får leka fritt. Förskollärarna belyser vikten av att tillföra material som barnen kan utforska gården med, grundläggande är att det ska vara material som barnen visar intresse för. Förskollärarna beskriver att samarbete och kollektiva diskussioner mellan personalen är nödvändiga inför arbetet på förskolans gård.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring den fysiska lärandemiljön inomhus och hur delaktiga barnen är i utformningen av den. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorierna om loose parts och affordances. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna anser att den fysiska lärandemiljön är viktig och att den diskuteras ofta i arbetslaget. Förskollärarna säger vidare att de ofta ändrar om i miljön men hur mycket barnen görs delaktiga i processen varierar. Hur tillgängligt materialet kan vara för barnen lyfts men delar också förskollärarnas svar åt. Men alla ser problematiken i att ha en fysisk lärandemiljö där precis allt är tillgängligt för alla. En slutsats som vi kunnat dra utifrån resultatet är att förskollärarna förstår att den fysiska lärandemiljön är viktig för barns utveckling och lärande men att de ser olika hinder för att kunna skapa den fysiska lärandemiljö som de önskar.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem och idrottsledare i idrottsföreningar upplever samverkan kring elever som går i fritidshem och vad den kan bidra med när det gäller deras lärande och utveckling. Följande frågeställningar har formulerats: Hur samverkar fritidslärare och idrottsledare i idrottsföreningar med varandra? Vad upplever parterna att samverkan mellan fritidshem och idrottsföreningar kan bida med när det gäller elevers utveckling och lärande? Studien använde en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturella intervjuer. Datamaterialet har tolkats genom fenomenologisk ansats och där igenom analyserats genom Georgis analysmetod. I resultatet framgår det att fritidslärarna och idrottsledarna anser att fysisk aktivitet är positivt för elevernas fysiska och psykiska hälsa. Det framgår även att eleverna får möjlighet att skapa nya sociala relationer samt att elevernas koncentrationsförmåga och arbetsminne påverkas positivt av fysisk aktivitet. Resultatet beskriver även vilka utvecklingsmöjligheter det finns i denna form av samverkan. Enligt fritidslärarna och idrottsledarna finns det flera olika sätt att utveckla samverkan mellan verksamheterna. Det kan till exempel handla om mer ekonomiska resurser för skolan och föreningarna, fler olika idrotter samt en kontinuitet där eleverna lär känna idrottsledarna för att skapa en trygghet för eleverna i arbetet med samverkan.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om bedömning som begrepp och som pedagogisk praktik i det förskolepedagogiska fältet. Studien bygger på en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare från sex olika förskolor i södra Sverige. Resultatet har analyserats utifrån didaktikens frågor; vad, hur och varför, begreppen formativ och summativ bedömning samt Piagets utvecklingspsykologiska teori. I studiens resultat framkommer att bedömningsbegreppet tolkas olika av olika personer samt att förskollärarna inte tydligt uttrycker att de gör bedömningar på de enskilda barnen. Samtidigt beskriver förskollärarna att de vid ett utvecklingssamtal lyfter barnets utveckling och lärande med fokus på målområden ur läroplanen, med hjälp av digitala mallar. I diskussionen motiveras varför begreppet bedömning behöver läggas till i läroplanen för förskolan. Bedömningsbegreppet behöver definieras för att skapa en samsyn kring begreppet och för att underlätta arbetet kring hur det individuella barnets utveckling och lärande synliggörs. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about assessment as a concept and as a pedagogical practice in the preschool pedagogical field. The study is based on a qualitative approach where six semi-structured interviews were conducted with preschool teachers from six different preschools in southern Sweden. The results have been analyzed on the basis of didactics' questions; what, how and why, the concepts of formative and summative assessment and Piaget's developmental psychological theory. The results of the study show that the concept of assessment is interpreted differently by different people and that the preschool teachers do not clearly express that they make assessments of the individual children. At the same time, the preschool teachers describe that in a developmental conversation they highlight the child's development and learning with a focus on target areas from the curriculum, with the help of digital templates. The discussion justifies why the concept of assessment needs to be added to the preschool curriculum. The assessment concept needs to be defined in order to create a consensus around the concept and to facilitate the work on how the individual child's development and learning is made visible.