Bakgrund Vård och omsorg arbetar under höga krav på kvalitet och säkerhet i sin verksamhet. Många förbättringsområden är kända, och nya tillkommer hela tiden. Vårdens och omsorgens organisationer arbetar hårt för att möta de utmaningar, krav och möjligheter de ställs inför. Många metoder och förslag på lösningar finns att tillgå, men det har visat sig svårt att med säkerhet veta vad som fungerar, och i vilket sammanhang. Kanske är frågorna om hur och varför någonting fungerar, eller ej, ännu viktigare att söka svar på. Avhandlingen riktar sitt fokus mot facilitering av förändring och utvecklingsarbete i vårdens och omsorgens organisationer. Omfattande forskning finns kring stöd och facilitering av utvecklings- och förbättringsarbete för små grupper, främst i kärnverksamheten. Forskning om systemövergripande och organiserad facilitering av utvecklingsarbete är inte lika vanligt förekommande. Genom att i min avhandling följa tre fall, där faciliterande grupperingar var aktiva under pågående systemövergripande ansatser för utveckling och förändring, önskar jag att jag kan bidra till ökad kunskap om utmaningar för och potentialen i att skapa förutsättningar för sådana faciliterande funktioner. Metoder Avhandlingen bygger på fyra studier från tre empiriska fall. I samtliga fall studerades faciliterande grupperingar med uppdrag att stödja systemövergripande utvecklingsarbete i en geografisk region med många aktörer, organisationer och verksamheter, enheter, avdelningar och beslutsnivåer. De flesta av respondenterna tillhörde någon av de faciliterande grupperingarna, men data samlades också in från andra nyckelaktörer, aktiva i utvecklingsarbete. Datainsamlingen omfattade semistrukturerade intervjuer, processdagböcker, observationer och dokument. Avhandlingen bygger på innehållsanalys av kvalitativa data. Den innehållsanalys som tillämpats innefattar en systematisk och replikerbar teknik för att innehållskategorisera stora mängder data genom att tillämpa fasta definitioner och regler för kategorisering. För att stärka validiteten tillämpades triangulering av data från flera källor. För ökad reliabilitet har flera bedömare oberoende analyserat samma data när så varit möjligt. Resultat Analysen av data från de tre fallen visar på stora utmaningar, men också lovande utsikter för stöd till förändring och utvecklingsarbete i vård och omsorg med hjälp av faciliterande grupperingar. Resultaten kan sammanfattas i fyra perspektiv: de faciliterande grupperingarnas interna relationer, roller och arbete; relationen mellan de faciliterande grupperingarna och de organisationer och verksamheter de arbetade med; förutsättningarna som skapades för facilitering inom organisationerna; och utvecklingen av faciliterande funktioner med kapacitet att fungerar som ett stöd för det uppdrag som organisationen har att utföra. Slutsatser För att leda och stödja ett uthålligt förändrings- och utvecklingsarbete inom vård och omsorg behövs solid och mångfacetterad information och kunskap, förståelse för många typer av processer, och en flexibilitet som gör det möjligt att arbeta i ständig förändring och i en verklighet som uppvisar stor variation. Det förefaller finnas en stor potential i att använda faciliterande grupperingar med uppdrag att stödja utvecklingsarbete. För att kunna nyttja potentialen i sådana funktioner krävs kapacitet både inom grupperingarna och inom organisationen. Att bygga kapacitet för en fungerande faciliterande funktion omfattar både internt arbete i den faciliterande grupperingen och arbete på alla nivåer i organisationen. Något som omfattar planering, genomförande och uppföljningssystem där det dagliga arbetet och arbetet med att utveckla är sammanvävt och systematiskt. Det är idag oklart var nödvändig analys och reflektion kring utvecklingsarbete i ett systemövergripande perspektiv sker. Faciliterande grupperingar skulle kunna utgöra navet för en sådan kontinuerlig process om de äger kapacitet, mandat och förtroende att fylla den funktionen. / Background Health care and social services are complex entities, operating under high demands of quality and safety. There are many areas for development and new findings on what can be improved are presented continuously. To meet these demands and options organizations engage in efforts to change and develop what they do, and how they do it. Many interventions and methods are at hand, but it has proven difficult to answer the question of what works where and when. It is also stressed that an even more important question is how and why things work, or do not work. This thesis is focused on the facilitation of organizational development and quality improvement efforts. While a lot of research is found on the facilitation of improvement work in smaller workgroups, there is less on the more strategic and system-wide facilitation of organizational development and quality improvement. By following the facilitation of change and development work in three cases I aim to generate knowledge on the challenges in and the potential of using facilitation teams. Methods The thesis is based on four studies from three empirical cases. In all case settings, the teams had the task of facilitating system-wide organizational development and quality improvement, covering geographical regions with several actors, organizations, units and decision levels. Key respondents where the facilitation team members, and data was also collected from other key actors involved in development efforts. Data collection included semi structured interviews, process diaries with defined areas for reflection, observations and archival data such as minutes, information sheets, presentations, annual reports and project reports. Qualitative data was analysed using content analysis, which is “a systematic, replicable technique for compressing many words of text into fewer content categories based on explicit rules of coding”. The two keystones for the type of content analysis used are the clear definitions of categories and mutually exclusive and exhaustive categories. Validity is strengthened by triangulation of data from multiple sources and reliability, when possible, by independent classification of data by two researchers. Results Data from the three empirical cases show patterns of challenges as well as common promising prospects for facilitation of change and development in health care and social services. Challenges were identified within the formal and informal aspects of facilitation teams, in composition and organizational positions of facilitating teams, and in their understanding of premises, change and development processes. Results also revealed important factors influencing the possibilities to apply a facilitating approach that would be sustainable, serving the perspectives of a multi-level organization and building capacity for continuous development and improvement in the organisations, as well as within the facilitating teams. Conclusion Sustainable change and development work in health care and social services organizations must be built on solid and multifaceted information, great understanding of processes in a broad sense and an ability to function in continuous change. There seems to be a great potential in having teams function with a role and mandate to facilitate organizational development and quality improvement processes through capacity building. This capacity building involves the facilitating team, the staff and management of the organization, and the forms and structures of planning, and implementation and follow-up systems where daily work and improvement efforts are interlinked. It is unclear where analysis and reflection on development work and improvement processes are carried out in health care and social services organizations today. Facilitating teams could be the hub of such an ongoing process, provided that they have the capacity, mandate and trust to fullfill such a function. / På väg mot uthållighet i innovationer och organisatoriskt lärande inom vården / Framtidens välfärdstjänster / Nationella riktlinjer för vårdens hälsofrämjande arbete / SFO-Vård

The ambition to involve younger people in future planning processes in order to get full participation of all groups in the society requires a deep and well-planned dialogue. Although, participation not always means inclusion. The purpose of this study was to analyze how the younger generation in the society is included in the future work. This is based on a case study of the developmental work in the municipality of Skellefteå. Questions that were answered were how the municipality has made the participation possible? To what extent has the younger generation been involved? How did this group experience their participation? The methodology consisted of mixed methods that include observations, surveys to the session leaders and to the participants in the dialogue and three interviews with two participants and one municipal civil servant. The result showed that the open information didn´t reach the younger generation to the open dialogues although the dialogue design gave good conditions for participation. Also the younger had highrepresentativeness of the dialogue thanks to outreach meetings, but that a greater ambition to get them to the open meetings may lead to greater inclusion in the future work of the municipality.

Syftet med denna studien är att få ökad kunskap om dokumentationsarbetet i förskolan utifrån rektorers perspektiv. Vidare syftar studien till att undersöka vad rektorer ser för hinder när det gäller dokumentationsarbetet i förskolan. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Hur arbetar rektorer för att förskollärare ska kunna utveckla dokumentationsarbetet i förskolan? Vilka hinder anser rektorer att det finns när det gäller dokumentationsarbetet i sina förskolor?  Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sex rektorer från två grannkommuner i sydvästra Sverige. Resultatet har analyserats med hjälp av en förståelseorienterad och problembaserad skolutvecklingstriangel. Resultatet visar på att de hinder som rektorer anser finns i dokumentationsarbetet är tidsbrist och okunskap i vad förskollärarna ska dokumentera, hur det ska gå till och vad det ska användas till. Rektorerna beskriver framförallt analysarbetet som ett utvecklingsområde. För att att förskollärarna ska få de bästa förutsättningarna att utveckla dokumentationsarbetet så strävar rektorerna efter att skapa arenor för kollegialt lärande, bland annat genom pedagogiska samordnare och reflektionsgrupper. Slutsatsen i studien är att reflektera tillsammans kring dokumentationsuppdraget och utveckla en gemensam förståelse.

Utifrån egna erfarenheter över elevernas svårigheter att använda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklärare där vi undersöker och utvecklar ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan ämnena slöjd och matematik. För att få svar på detta utgick jag ifrån fyra frågeställningar som berörde fördelar, hinder, förutsättningar och på vilket sätt ett ämnesintegrerat arbetssätt kan ske på. Med stöd av både läroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en ämnesintegrering däremellan. Metoderna jag har valt för studien är intervjuer, observationer och forskningsloggbok.I resultatet framkom det att trots goda förutsättningar schematekniskt upplevdes ändå tiden som det största hindret då andra yttre drivkrafter tog anspråk på den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sågs ur ämnesmässig och pedagogisk karaktär då eleverna drog paralleller och såg samband vid lektionsobservationerna. Även ur pedagogisk synvinkel sågs fördelar, då matematikläraren såg problem hos eleverna som hon trodde var självklara, då eleverna tränade i ett moment jag lyft som ett problem för henne i slöjden. Det framkom också att ämnesintegrering inte nödvändigtvis behöver handlar om ett stort projektarbete över lång tid utan kan ske i vardagen med små enkla medel såsom att ta problem från slöjden till matematiken och tvärt om. För att ett ämnesintegrerat arbetssätt över huvud taget ska vara möjligt visar resultatet på att pedagogerna som ingår i ett sådant arbete måste vara insatt i de ämnenas kursplaner som ingår i integreringen. Utvecklingsarbetet har gett ringar på vattnet där fler pedagoger har visat intresse för ämnesintegrering och menar att om vi arbetar med samma moment i våra olika ämnen ger det utbildningen en helhet och skapar sammanhang för eleverna i sitt lärande. Samarbetet har fortsatt med matematikläraren efter denna studie.

This thesis is a qualitative study of "Bryggan" ("The Bridge"), a three-year co-operation project between the public library and different associations in Vastervik. The aim of the project was to find new forms for co-operation, which could help both parts in their marketing. "Bryggan" is characterized as an action-related research project, where experiences from the work have been evaluated regularly and have been incorporated to the following process. A study of literature, dealing with adult education activities, developing activities, library extension and democracy, gives the theoretical basis both to the project and to the thesis. The case study describes the different kinds of co-operation during the three years, both with the associations and with other groups and institutions involved. A qualitative interview study was made with five library employees and five association members. After having participated in the "Bryggan" project and analysed the interviews, I assert that it is possible to change and develop the activities of the public library through a purposeful collaboration with different associations.

InledningStudien behandlar ett genusrelaterat planerings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet. I studien lyfts betydelsen av pedagogers medvetenhet om genus samt olika arbetssätt. Vår ambition med studien är att den ska ge ökade kunskaper om hur genusarbete i förskolans verksamhet kan förstås och utvecklas.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger resonerar kring genus i förskolans verksamhet med fokus på planerings- och utvecklingsarbete.MetodStudien har utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och hermeneutik som metodansats. Vid intervjuerna användes en intervjuguide. Datainsamlingen analyserades och kategoriserades utifrån olika teman som bearbetats fram under analysprocessen.ResultatPedagogerna resonerar kring två olika sätt att möta genus i verksamheten, det ena som ett förhållningssätt och det andra som ett innehåll i undervisningen. De betonar att genusarbete innebär att skapa lika möjligheter och förutsättningar för varje barn oavsett kön. För att skapa lika förutsättningar tänker pedagogerna kring utformningen av verksamheten samt reflekterar över sitt eget bemötande för att barn inte ska hindras av stereotypa könsroller. Det framkommer att pedagogerna tar hänsyn till genus i sitt planerings- och utvecklingsarbete i vissa situationer och vid behov. Pedagogerna uttrycker även att genus finns med i verksamheten trots att de inte medvetet arbetar med det.

Bakgrunden till denna uppsats grundades i en farhåga om att gruppcheferna för Trafik och Service på SJ hade ett lågt engagemang inför den årliga medarbetarundersökningen. Oron grundades bland annat i att svarsfrekvensen var relativt låg om man jämförde med resten av företaget och i upplevelsen av att gruppchefer kan ha uttryckt en viss trötthet när den årliga medarbetarundersökningen ”kommer igen”. Denna studie är i stora drag tänkt att utreda hur engagemanget ser ut och varför. För att lyckas med detta har uppsatsen som syfte att undersöka hur gruppchefer, som är de åkande medarbetarnas närmaste chefer, på SJ arbetar med medarbetarundersökningar idag, vilka utmaningar de möter och i vilken utsträckning verktyget fungerar värdefullt för deras ledarskapsutveckling. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod, med intervjuer som angreppssätt. Vi intervjuade totalt nio personer, varav sju gruppchefer, en produktionsområdeschef och en representant från HR. Detta för att skapa oss en bild av gruppchefernas arbetssituation kopplat till medarbetarundersökningen. Den teoretiska referensramen har valts ut med syftet som utgångspunkt och består av teori om medarbetarundersökningars utformning, utvecklings- och förändringsarbete, chefer och ledningens påverkan på medarbetarnas engagemang, kommunikation och motivation. Resultatet av undersökningen visade att gruppchefernas största utmaning i deras arbete med medarbetarundersökningen är att leda på distans i rollen som mellanchefer, där de dels ska förhålla sig till medarbetarnas önskemål och dels till ledningens direktiv. Vi kan konstatera att skillnaderna i svarsfrekvensen till stor del grundas i att gruppcheferna arbetar utifrån andra förutsättningar än de som arbetar administrativt, innefattande skilda möjligheter att involvera medarbetarna i dialog och reflektion kopplat till undersökningen. I frågan om chefernas möjligheter till ledarskapsutveckling kopplat till undersökningen tycks dialog vara ett nödvändigt komplement för att gruppcheferna ska nå insikter att utveckla sitt ledarskap utifrån. Sammantaget har vi kommit fram till just distansledarskapet är den största problematiken i gruppchefernas arbeta med medarbetarundersökningen.

ABSTRACT Mohamed, M. 2019, Att öka attraktiviteten i miljonprogramsområden. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet Denna uppsats undersöker kommunernas sätt att arbeta när det gäller att öka attraktiviteten bland miljonprogramsområden. I uppsatsen studeras tre olika miljonprogramsområden i tre olika kommuner, Stockholm (Rinkeby), Botkyrka (Alby) och Uppsala (Gottsunda). Dessa områden är mindre attraktiva än innerstadsområden och det beror på att de är belägna i yttre delen av staden samt andra faktorer som jag tar upp i uppsatsen. Uppsatsen fokuserar på att undersöka hur de tre olika kommunerna arbetar för att öka attraktiviteten samt om de skiljer sig åt i arbetet för att öka attraktivitet. Metoden som applicerades i denna studie var kvalitativa intervjuer med tjänstemän från respektive kommun. I studien studerades även vad begreppet attraktivitet hade för betydelse samt hur kommunerna uppnår en attraktivare plats med hjälp av Kotlers (1999) teori om platsmarknadsföring. Resultatet visade att kommunerna arbetade med att öka attraktivitet i respektive områden och vissa delar av detta arbete gjordes på ett liknande sätt i flera av kommunerna. Exempelvis genom skapandet av ett nytt köpcentrum/handelsgata eller att det befintliga upprustades. Dock skilde det sig åt i andra delar av kommunernas arbete eftersom varje kommun gjorde olika bedömningar om vad som behövde göras i respektive område.Sammanfattningsvis tydde resultatet på att alla tre kommuner uppfattade att det fanns en bristande attraktivitet och att de använde olika planer och strategier för att öka attraktiviteten i dessa områden. Dessa planer och strategier togs fram utifrån forskning, tidigare erfarenhet och samarbete med andra myndigheter och förvaltningar.

BakgrundHär presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsättningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhållningssätt påverkar tillgänglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan påverka och möjliggöra en tillåtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka små barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration från etnografin. Observationer användes för att undersöka barnens skapande möjligheter. Därefter planerades och iordningsställdes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under två veckor. Sedan observerade vi för att se om det skett några förändringar.ResultatStudiens resultat visar att det har skett en förändring i barnens skapande efter utvecklandet av ateljén. Aktiviteterna skedde mer på barnens initiativ och förutsättningar och pågick under dubbelt så lång tid. Interaktionen barnen emellan skiljde sig åt före och efter utvecklingsarbetet. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lärande och om hur bland annat miljö, material och vägledning kan främja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bästa förutsättningarna för barns lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns språkliga utveckling.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förändringar i barns språk och lek. Informella intervjuer av pedagoger på fältet har använts som underlag för resultat och reflektion. Både observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data. Enstaka mer formella intervjuer har spelats in i diktafon och transkriberats.ResultatResultatet visar att barnen har blivit mer språkintresserade och mer angelägna till uttryck. En tillvaro för samtal har skapats genom "kvalitettid" i mindre barngrupper. Utifrån ändringen har miljön fått en tydligare funktion, vilket har påverkat barnens lek och stimulerat dem till att uppta meningsfulla aktiviteter. Utvecklingsarbetet har ändrat hur barnen engagerar sig med i miljön. / Program: Lärarutbildningen