Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ”utsatta”, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete. Halmstads kommun har sedan år 2007 ingått ett lokalt utvecklingsavtal med staten för stadsdelen Andersberg. Detta fungerar som bakgrund till uppsatsen vars syfte är att pröva den s.k. vehikelteorin på det lokala utvecklingsavtalet i Halmstads kommun. Vehikelteorin säger att det lokala utvecklingsavtalet är ett sätt för staten att styra kommuner till att arbeta nätverksbaserat och tvärsektoriellt med urbant utvecklingsarbete. Uppsatsen vill med andra ord klargöra graden av nätverksbaserat och tvärsektoriellt utvecklingsarbete i Halmstads kommun, och framförallt utreda huruvida dessa samverkansformer och detta utvecklingsarbete är ett resultat av det lokala utvecklingsavtalet. Uppsatsens resultat visar att det inte finns belägg för att de samverkansformer som existerar inom utvecklingsarbetet är ett direkt resultat av det lokala utvecklingsavtalet. Vad som dock kan fastslås är att det lokala utvecklingsavtalet har inneburit en klar ökning av utvecklingsaktiviteter.

Syftet med denna studie är att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hållbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i Västra Götalands län. Därutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvärderas och det lärande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlätta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under två halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förståelse kring dessa begrepp. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats som utgångspunkt för utförandet av vår studie och den forskningsmetod vi använt oss av är aktionsforskning. För att kunna analysera våra data och få fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna är positivt inställda till utvecklingsarbetet, men att en viss förändringströtthet och skeptisism till förändring finns. För att utvecklingsarbetet ska kunna integreras i verksamheterna och fortleva anser deltagarna att vissa förutsättningar krävs, såsom tid, ett tydligt och engagerat ledarskap och trygghet i arbetsgruppen. Trots förändringströttheten och den korta tid som gått mellan sista utbildningstillfället och tillfället för utvärdering visar resultatet att ett visst lärande och vissa förändringar skett i verksamheterna.

ABSTRACT Titel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommun Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anja Ljungh Handledare: Pär Vilhelmson Datum: 2011-Januari Syfte:   Jag ville undersöka hur skolan använder verktyget Incito, som är framtaget som hjälp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. Två skolor, Färila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gå till. Metod: Jag har använt en kvalitativ metod med inslag av ”mikroetnografi”. Jag ”skuggade” mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestående av observation och ostrukturerade intervjuer. Empiri ledde till fler frågor än frågeställningen räckte till, så resultatet delades in i två analyser där den första avhandlar min frågeställning och den andra öppnar för fler frågor som under arbetets gång visade sig ha tänkbar betydelse, jag tar här stöd i ny teori och ny teoribildning. Resultat & slutsats: Inställningen till kvalitetsarbetet som bedrivs med hjälp av Incito i Färila skola och Stenhamreskolan varierar. Detta kan ha flera förklaringar där jag bedömer organisationens kultur och rektorns ledarskap som betydande. Ytterligare en förklaring som dök upp var ett resultat av de förutsättningar som råder för utvecklingsarbete i skola och att olika aktörer har olika syn på detta arbete. En tänkbar benämning och förklaring på detta problem är ”brustna styrkedjor”, tillika mitt förslag på teoribildning. Förslag till fortsatt forskning: Brustna styrkedjor är ett mycket intressant fält för teoribildning som förtjänar mer forskning än vad jag hade utrymme för. Uppsatsens bidrag: Jag tror min uppsats kan bidra till vetenskapen genom att lyfta fram den komplexitet som finns för kvalitetsarbete i skolan, vilket är viktigt för alla dess intressenter. Nyckelord: Kvalitetsarbete, utvecklingsarbete, målstyrning, lärande organisationer och brustna styrkedjor

Syftet med detta utvecklingsarbete är att utforma och utvärdera en lektionsserie för att se om det är möjligt att lära geometri med hjälp av konkret material och vardagsnära matematik, för elever i åldern 8-9-år. För att utforma och utvärdera utvecklingsarbetet har intervjuer använts som metod. I arbetet planerades och genomfördes fyra temadagar tillsammans med 13 elever där varje lektionstillfälle hade fokus på ett område inom geometri. Genomförandet visar att arbetet med konkret och vardagsnära matematik inte behöver vara invecklat utan är fullt av möjligheter. Intervjuerna visar också att det är lustfyllt för eleverna och de visar stort engagemang och intresse för uppgiften. Slutsatsen är att man med hjälp av konkret material och vardagsnära matematik kan öka lusten för att lära geometri i, alla fall beträffande studiens elevgrupp. Vidare framförs att detta arbetssätt är mångsidigt, lustfyllt och inte kräver ett bestämt material.

I detta utvecklingsarbete ligger fokus på den fysiska miljön, dess betydelse och förändringen av den. Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa ett rum som utmanar barnens kreativa förmågor och utvecklar ett multimodalt arbetssätt. Med arbetet vill vi även fördjupa förståelsen för miljön och skapa en förändring. Vi har genomfört arbetet i en förskoleklass, där önskemålet om en förändring från ett outnyttjat rum till en kreativ ateljé och ett stimulerande dansrum fanns. Metoder som använts är: intervjuer i form av feedback, observationer och den fysiska miljöförändringen. Resultatet från feedbacken och observationen visade på förändringar i pedagogernas arbetssätt och att rummet efter den fysiska miljöförändringen nyttjades till olika kreativa uttrycksformer.

Studiens syfte är dels att undersöka effekter av förstelärarimplementeringen, dels hur skolledning kan organisera kring pedagogiskt utvecklingsarbete. Jag använder mig av frågeställningen: Hur beskriver och hur går skolledningen tillväga när de organiserar implementeringen av förstelärare? På vilka sätt kan implementeringen av förstelärare påverka pedagogiskt utvecklingsarbete och kollegialt lärande? Denna studie har genomförts inom utbildningsledning och utgår från ett ledarskapsperspektiv med stöd av teorier inom organisation, ledning av förändring och pedagogisk utveckling. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Studien har en etnografisk, hermeneutisk inspirerad forskningsansats. Resultatet visar att samtliga i skolledningen ansåg att förstelärarimplementeringen så som den har organiserats i Vårskolan har varit av stort värde för utvecklingen av det pedagogiska utvecklingsarbetet, vilket har visat sig i effekter i kollegialt lärande som utvecklingen av ett gemensamt metaspråk som har underlättat kommunikationen och interaktionen mellan lärare i form av ett mera kontinuerligt samarbete över stadierna och ämnena. Detta har bidragit till ökad förståelse för kollegialt lärande och till mera strukturerade former av kollegialt lärande där innehåll i diskussioner har bidragit till en strävan att fortsätta utvecklas. Resultatet har också visat att det finns en oro kring frågan om hur de ska fortsätta organisera för pedagogiskt utvecklingsarbete. Att ha förstelärare som ansvariga och ledare har visat sig ställa höga krav som förstelärare och skolledningen är tvungna att hantera.

No description available.

Sammanfattning/Abstract Murphy, Maria (2021). Utvecklingsarbete i praktiken -en fallstudie om implementeringen av tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att belysa hur en skolverksamhet har förändrats efter deltagande i ett skolutvecklingsprojekt för implementering av tillgängliga lärmiljöer.  På vilket sätt har framgångsfaktorer och hinder påverkat implementeringen av skolutvecklingsprojektet?Hur ser samverkan ut mellan olika aktörer och hur ser specialpedagogens roll ut i detta arbete? Teori Arbetet utgår från systemteori och inkluderingsbegreppets olika dimensioner. Teorierna ligger till grund för att synliggöra de olika faktorer och roller som påverkar processen vid ett utvecklingsarbete för tillgängliga lärmiljöer.   Metod Studien är en fallstudie där kvalitativa intervjuer har använts för att samla in empirin. Informanterna består av rektor, biträdande rektor, specialpedagog, två lärare samt en resurspedagog. Materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Baserat på respondenternas svar har nio kategorier valts ut som sedan grupperats i tre olika teman.  Resultat Resultatet visar att utvecklingsarbetet för tillgängliga lärmiljöer och inkluderande arbetssätt över tid, systematiskt utvecklats och blivit en naturlig del av det vardagliga arbetet på skolan. Framgångsfaktorer för detta är ett väl förankrat utvecklingsarbete med tydlig processplan.  Personal som överlag är positiv till förändring och arbetar utifrån elevernas bästa är en god förutsättning och grund att utgå från. Svårigheterna som visat sig i studien ligger i fysiska begränsningar av skolmiljön samt pedagogers känsla av otillräcklighet i att tillgodose alla elevers behov utifrån differentiering och tillgänglighet.   Specialpedagogiska implikationer Samsyn skapar grunden för en mötesplats där vardagens utmaningar och framgångar kan diskuteras. Samsyn skapar också möjlighet att genomföra pedagogiska förändringsarbeten och förtroendet att på lång sikt skapa lärmiljöer som är tillgängliga för alla elever. Detta arbete är väsentligt för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna att lyckas i skolan. Arbetet för ökad tillgänglighet tillsammans med hälsofrämjande och förebyggande insatser visar vikten av att använda specialpedagogens kompetens på rätt sätt. Nyckelord Inkludering, systemteori, tillgängliga lärmiljöer, utvecklingsarbete, yrkesroller

Syftet med min studie är att få veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus på pedagogiska diskussioner, utvärdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog två rektorer och två lärare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget från tre olika gymnasieskolors omvårdnadsprogram, var av en är en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera år tillbaka. De två kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning. Däremot arbetar de kommunala skolorna med utbyte och samarbete med andra instanser i samhället, som även detta är pedagogisk utveckling.

Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera relationen mellan idrott, biståndsorganisationer och utvecklingsländer för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingsländer och dels samhällsutvecklingen i stort. Vidare syftar uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för biståndsorganisationer som väljer att använda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex biståndsorganisationer telefonintervjuades. Utöver intervjumaterial ianspråktogs även litteratur, artiklar samt hemsidor. Intervjufrågorna som ställdes hade en låg grad av såväl strukturering som standardisering, detta med avsikt att tydliggöra så utförliga svar som möjligt avseende biståndsorganisationernas arbetsfilosofi och metoder. Intervjumaterialet analyserades och strukturerades tematiskt varefter det bearbetades utifrån Maslows behovsteori. Resultaten visade på att idrott förekommer som arbetsverktyg inom flera biståndsorganisationer, där de två främsta arbetsmetoderna är att antingen utgå från idrott som arbetsmetod, eller använda idrotten som en av flera metoder. Resultaten visade även på att idrotten medför möjligheter och problem som förenklar respektive försvårar biståndsorganisationers utvecklingsarbete. Avslutningsvis visade analysen på vad en handlingsplan bör innehålla och ta hänsyn till för att kunna användas för biståndsarbete med idrott som verktyg. / The purpose of this study is to examine and present the problem regarding the relationship between sport, aid organizations and development countries, this to see what sport means to individuals in development countries as well as the largely development of the society. Further more the study aims at improving an action plan for aid organizations which choose to use sport as an implement in developing work. A qualitative method of investigation was used where six aid organizations was interviewed by telephone. Besides data from the interviews literature, articles and homepages was used. The asked interview questions had a low level in structuring as well as standardization, this with intent to give as detailed answers as possible regarding the aid organizations working philosophy and methods. The interviews was analyzed and structured thematically whereupon it was worked up from Maslow’s theory of behaviour. The results showed that sport occur as an implement in work within several aid organizations, where the two most principally methods of working are either to assume sport as the method of working, or use sport as one of many methods. The results also exhibited that sport brings possibilities and problems which simplify respectively make the aid organizations development work more difficult. To conclude, the analyze exhibited what an action plan ought to contain and consider for the purpose to be used in development work with sport implemented in it.