Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett intresse, en motivation och nyfiken för biologin och matspjälkningen hos elever i årkurs 2-3 där eleverna på självständigt, roligt, varierande och lustfullt sätt kan skapa sig och utveckla kunskaper om matspjälkningen. Materialet består av en elevbok om matspjälkning i form av en faktasaga, bilder, frågor och praktiska övningar. Materialet innehåller dessutom en lärarhandledning med instruktioner till läroboken, mål från läroplanen samt svar till frågorna. Framtagningen av detta material har gjorts med hjälp av intervjuer och forskning i området. Materialet har fått har testats i en årkurs 2 och en intervju med eleverna. Resultatet visade att matspjälkningen väcker ett intresse hos eleverna om den är på en anpassad nivå. / The purpose of this report was to create a teaching material aimed at teaching students in second and third grade the basics of the digestive system in a fun and relaxed manner. The teaching material contains a booklet with facts, pictures, follow up questions as well as exercises for the students to work with, either individually or in class. In addition, there are instructions for the teacher with information about the booklet, the objectives of the lesson, and the key for the questions and exercises. This work builds on interviews and previous research and the teaching material was tested on second grade students and subsequently followed up by interviews. The findings of the study shows that the teaching material became successful only when adapted to a level comprehensible for the student.

Den här intervjustudien inriktar sig på hur pedagoger upplever användandet av digitala webbverktyg för att dokumentera på förskolor. Eftersom det är ett relativt nytt fenomen att dokumentera digitalt så saknas det omfattande forskning på området. Studiens syfte är att få en inblick i hur pedagoger använder sig av ett digitalt webbverktyg för dokumentation som en del av det pedagogiska utvecklingsarbetet på förskolan. För att kunna förstå användandet av ett digitalt webbverktyg har vi utgått från Vygotskijs sociokulturella teori där vi ser dessa webbverktyg som kulturella artefakter. I studien har det genomförts åtta intervjuer med pedagoger som har olika arbetsroller på den förskola som de arbetar. Respondenternas svar har bearbetats för att därefter kunna identifiera centrala teman som pedagogerna betonar i intervjuerna. Resultatet av studien visar att pedagoger upplever användandet av digitala webbverktyg som positivt för att deras administrativa arbete underlättas av att kunna göra dokumentationer i barngrupp. De upplever också att vårdnadshavare får en större inblick i verksamheterna vilket märks när vårdnadshavarna ger pedagogerna snabb respons på vad deras barn får uppleva i verksamheten. Dock finns det vissa nackdelar med att ha en textbaserad dokumentationsform, till exempel för pedagoger och vårdnadshavare som har språkliga svårigheter men också för att barnen får svårare att vara delaktiga i sin egen dokumentation till skillnad från när det endast fanns väggdokumentation på förskolorna eller när barnen hade egna dokumentationspärmar. Slutsatsen utgår från hur pedagogerna upplever att användandet av detta dokumentationsverktyg påverkar förskolans arbete, både administrativt men också i arbetet med barnen.

I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningsspråket påverkar resultatet när man lär sig ett nytt språk. Studien genomfördes i en klass i år ett där två grupper fått engelskundervisning på olika språk, ena gruppen via instruktioner på svenska och den andra enbart på engelska, vilket utgjorde min metod. Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fått undervisning på engelska kunde svara på fler frågor än de som fått det på svenska.  Då eleverna även kan ha tränat olika mycket inför detta test, måste jag också se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser. Elever som får höra ett nytt språk oftare har också fler chanser att lyssna till hur det låter och hur man använder det, och kan på så sätt samla information som hjälper dem att själva använda språket. Min slutsats att undervisningsspråket har viss betydelse när man lär sig ett nytt språk.

Pedagoger i förskolan har lite tid för pedagogisk reflektion, detta begränsar möjligheter för pedagoger att samtala kring dilemman i verksamheten. Det begränsar även möjligheter för pedagoger att synliggöra och kritiskt granska sina egna handlingar och koppla dem till sina värderingar samt till ett teoretiskt perspektiv för att bli medveten om sin praktikteori, vilket är syftet med studien. Kollegiala samtal används som metod i studien för att skapa möjlighet för pedagoger att kritiskt granska sin verksamhet, sina handlingar samt sin praktikteori. Studien har ett aktionsforskningsinriktat arbetssätt där handledarna är aktiva i de pedagogiska samtal som äger rum med utgångspunkt i pedagogernas vardagdilemman. Samtalen analyseras med hjälp att två analysverktyg för att medvetandegöra de olika delar som utgör praktikteori. Resultatet visar att teoriförankringen inte sker naturligt i pedagoger samtal. Det är först när handledaren introducerar olika teoretiska perspektiv som samtalet når en ny nivå, där alla delar av pedagogers praktikteori blir synlig och kan granskas kritisk.

Syftet med undersökningen ”Kollegialt lärande - Förskollärares upplevelser och arbete med kollegialt lärande” (Collegial learning - Preschoolteachers experiences and work with collegial learning) är att bidra med kunskap om hur förskollärarna definierar begreppet kollegialt lärande och hur de säger sig arbeta med kollegialt lärande i verksamheten. I studien undersöktes också vilka positiva effekter och vilka svårigheter som finns med ett kollegialt lärande. De teoretiska perspektiven -som ligger till grund är det sociokulturella perspektivet och Foucaults synsätt kring makt. Åtta stycken förskollärare har intervjuats med en kvalitativ metod där empirin har kategoriserats och slutligen analyserats. Resultatet visar på en stor variation och förståelse kring begreppet kollegialt lärande. Även hur förskollärare arbetar med kollegialt lärande varierar kraftigt men vad respondenterna hade gemensamt var att det kollegiala lärandet ofta var något som skedde på deras arbetsplatsträffar (APT). Undersökningen visar att det kollegiala lärandet har många positiva effekter såsom en starkare sammanhållning i arbetslaget och att personalen i större utsträckning arbetar mot samma mål. Respondenterna visar på svårigheterna med ett kollegialt lärande i form av motstridigheter, svårigheter i att vara professionell och till sist tidsbrist

Organizational changes often fails. The strategic communication has shown to be a key factor for the chance of success. At the same time, the perception of the communication professional is vague and obscure (Heide, 2017; Johansson & Heide, 2008). This study aims to illustrate the communication professional role and work method in organizational change and development processes. Seven qualitative interviews was performed in two organisations, one private and one municipal. The data was analysed through an inductive thematic method. Seven roles that the communication professional adopted during these processes could be identified. The roles was different depending on who initiated the change and in what phase they were involved. Some of the roles was more prominent in the private organisation compared to the municipal organisation. Four challenges and phases that the communication professional encountered was also identified. The result showed that the change process was more likely to succeed if the communication was involved before or in the beginning of the process. If the strategic communication was be planned well, the organisation could be prepared for eventual risks.

En utmaning för slöjdlärare idag är att det finns en brist på läromedel och vägledning för hur man ska arbeta med hållbar utveckling inom slöjden. I detta arbete presenteras en lektionsplanering för undervisning av hållbar utveckling med fokus på materiallära. I lektionsplaneringen förekommer de didaktiska metoderna EPA, agenda och exit-ticket. Planeringen har genomförts över två lektioner, med två olika klasser i årskurs fem. Upplägget har analyserats genom observationer, enkäter och intervjuer, både för att utvärdera vad eleverna har tagit till sig från undervisningen, men också med avsikt att utvärdera elevernas deltagande. Syftet var att ta fram en möjlig lektionsplanering för undervisning om hållbar utveckling i slöjd, och undersöka hur eleverna ser på den undervisningen. Genomförande av det studentinitierade utvecklingsarbetet föll ut väl, och slutsatsen är att dessa elever har hög motivation för ämnet slöjd, men att de hellre arbetar med praktisk handarbete än teoretisk arbete kring hållbar utveckling på slöjdlektionerna. Däremot uppskattar de ett lektionsupplägg som innefattar uppgifter som utförs på ett lekfullt sätt. Utifrån observationerna kunde det visas att det är positivt för elevernas engagemang att låta eleverna reflektera kring ett problem enligt EPA modellen. Resultatet av studien tyder på att upplägget av arbetsgången hjälper eleverna att utveckla ett reflekterande förhållningssätt kring hållbar utveckling.

Genom detta arbete så har det undersökts huruvida gitarrelever på ett gymnasium gynnas utav att undervisas om övningsstrategier. Det handlar om hur de påverkar sin egen övning, utveckling och vilka verktyg eller övningsstrategier som är bra lämpade till att uppnå detta. Undervisningen skedde i kursen instrument eller sång 1 under individuella gitarrlektioner och anpassades mer eller mindre för varje gitarrelev. För att ta reda på detta användes en kombination av observation och intervjuer under framför allt första och sista lektionen av en lektionsserie. Lektionsserien handlade om ett flertal övningsstrategier vars syfte var att effektivisera elevernas övningsrutiner och har sitt ursprung från tidigare forskning. Det gick inte att observera någon märkbar progression hos eleverna utifrån undervisningen och detta kan ha att göra med den begränsade tidsramen för arbetet. Däremot så gick det att se en förändring i elevernas övningsrutiner och att de mer medvetet började använda sig av övningsstrategier. Det var ingen av övningsstrategierna eller verktygen som framstod som bättre eller sämre lämpad till att utveckla elevernas övningsrutiner.

Syftet med den här uppsatsen var att utforma ett kursupplägg till A-kursen i historia pågymnasiet som utgår från perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sådantupplägg kunde uppnå kursmålen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupahistoriemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var två centrala teoretiskabegrepp i utformandet och utvärderingen av upplägget. I kursupplägget arbetar vi oss framåtgenetiskt från år 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden1900-2009 delades in i 10 arbetsområden, där viktiga händelser och skeenden behandlades,och utifrån vilka genealogiska kopplingar gjordes. Vi fann att samtliga kursmål för historia Abör kunna uppnås med detta upplägg. Genom att fokusera på nutidsperspektivet i elevenshistoriemedvetande tror vi också att de övriga perspektiven förstärks, vilket förhoppningsvisleder till ett fördjupat historiemedvetande. De genealogiska kopplingarna i vårt kursuppläggtror vi förtydligar sambandet mellan nutid och dåtid och stärker den enskilde elevensuppfattning om sig själv och sin plats i historien. / The aim of this thesis was to construct an outline for the A-course in history in senior highschools, focusing on the period 1900-2009. We wanted to investigate if such an outline couldachieve the aims for the course and deepen the history awareness of the students. In theoutline we work forward genetically from the year 1900 and make genealogical connectionsto the earlier history. History awareness and genealogy were important concepts in theconstruction and evaluation of the outline. The period 1900-2099 was divided into 10 studyareas, where essential events and developments were touched on and from which genealogicalconnections were made. We found that all the aims of the History A-course should beachieved with this outline. By focusing on the present perspective in the history awareness ofthe students we believe that the other perspectives are improved as well, which hopefullyleads to deepened history awareness. We believe that the genealogical connections in ouroutline clarify the link between the present and the past and increase the individual student’sconception of herself and her place in history.

Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder medåttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärandeoch lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökningom hur barn lär om väder.Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner fråneleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt attgamla föreställningar har förändrats. Det finns en utbredd rädsla och forskningen är eftersattkring barns lärande om naturvetenskap. Jag har i min undersökning upplevt att åttaåringar kanförstå komplexa väderfenomen, med hjälp av olika pedagogiska inlärningsstilar .