Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete då de anses överlägsna män i att generera såväl förbättrad hälsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som främst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag är centralt: kvinnors villkor ska definieras på gräsrotsnivå, såväl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor därmed ges förutsättningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan på kvinnornas livssituation, och på deras självuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras självtillit växt då isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de något ökat sitt inflytande i familjen. En kritik är att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, då projektet inte beaktar strukturella frågor, som t ex könsarbetsdelning. Medvetandegörande arbete kring dessa och andra strategiska genusfrågor föreslås.

This study is motivated by the needs to critically reflect upon development aid. Foreign aid work has since the 1950s expanded to become a large and complex enterprise, where every country is either an aid donor or aid recipient, or being both. Foreign aid has always been viewed as a moral issue and the benefits have been contested and challenged. There are few voices that are questioning the provision of emergency aid, however, development aid have had its critics since the modern idea was raised of providing aid continuously. The question is whether it could ever produce the desired effect. It has also been criticized because of the way that decisions about who to give it to are influenced by political, strategic and commercial interests of donors. The purpose of this essay was to review the ideas that international aid workers have of development aid. This essay is based on qualitative data, where I have interviewed seven respondents about their experiences of working with international development aid. The empirical data has been interpreted using development theories specifically theories of social capital and human resources, rationality and the ideas of empowerment. The conclusions of this essay shows that it is very complex to talk about any obvious results of development aid, though it all depends on the significance of development. What where noticeable in this essay where that hardly anyone of respondents was committed to national aid work of any kind before they took the assignment. Since they got home, most of the respondents were devoted to national aid work. In order to generate help to self-help, the result shows that essential for development aid is cooperation.

No description available.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket. Även det skriftliga språket har utvecklats under arbetets gång. Eleverna har haft en positiv inställning till arbetet och har enligt dem själva och pedagogerna utvecklats mycket. Slutsatsen är att detta utvecklingsarbete har utvecklat barnens språk men även andra områden såsom att lyssna på varandra, samarbeta, arbeta med personer som de inte är vana att arbeta med, respektera och ta hänsyn till varandra.

Öppna uppgifter kan generera flera lösningar och låter även eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga. Syftet med undersökningen har varit att ta del av erfarenheter som lärare gjort genom att delta i ÄlMa, ett fortbildningsprojekt med fokus på öppna uppgifter. Undersökningens frågeställning är: Vad behöver lärare kunna för att arbeta med öppna uppgifter och hur har lärarna utvecklats genom att delta i projektet? Undersökningen har bestått av intervjuer där sex lärare som deltagit i projektet, beskriver sitt arbete med öppna uppgifter. För att arbeta med öppna uppgifter anser lärarna att de behöver kunskaper som flexibilitet, att läraren låter eleverna diskutera, att läraren vågar släppa kontrollen, samt att läraren har matematisk kunskap. I intervjuerna framgår att deltagarna saknar detta i sin lärarutbildning, utan har stället, fått utveckla dessa kunskaper genom erfarenheter i arbetslivet. Undersökningen synliggör även faktorer som påverkat lärarnas arbete med öppna uppgifter. Det handlar om arbete med öppna uppgifter i praktiken, lärarens egen kunskap och erfarenhet, kunskap om läroplanen, matematiska sammanhang, instruktioner, lärarnas syn på elevers förmåga att lösa problem, reflektion, samt läromedel. Deltagandet i projektgrupperna har lett till att lärarna har utvecklat praktikgemenskaper. De känner en ökad gemenskap och inser vikten av att ta del av andras erfarenheter. De har insett att för att kunna utvecklas i sitt arbete med öppna uppgifter behöver de få fortsatta möjligheter att träffas och diskutera. För att lärarna ska känna större säkerhet när de arbetar med öppna uppgifter, bör de få möjlighet att utveckla kunskaper för det, under sin lärarutbildning.

Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process. Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper. Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi. Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor. Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet. Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv. Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg.

I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean. Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt. När Lean först infördes i Vara kommun var många skeptiska då de trodde att detta var ett sätt att skära ner på personalstyrkan, men syftet med Vara Lean är att frigöra tid som skall användas för brukarna. Medarbetare och chefer beskriver flera positiva effekter av Vara Lean, så som en tydligare ansvarsfördelning samt tydliga rutiner och standards. Vara Lean beskrivs också som stärkande för medarbetarna, då detta är verktyg som ger dem möjlighet att arbeta med utveckling av verksamhetsnära frågor. En av de viktigaste faktorerna i Vara Lean, enligt medarbetarna, är att det avsätts tid att arbeta med utveckling och uppföljning. Chefen står till stor del utanför utvecklingsarbetet genom Vara Lean, vilket uppges vara positivt då det lättar deras arbetsbörda. Chefer och medarbetare nämner förutsättningar för att Vara Lean skall vara ett fungerande tanke- och arbetssätt i nuläget, men också vad som måste ske för att kunna bedriva ett fortsatt arbete med Lean inom äldreomsorgen i Vara kommun. Erfarenheter av värdeflödeskartläggningar ser såväl medarbetare som chefer ger en ökad förståelse och insikt i Vara Lean. Stöttningen från projektledare och Lean-handledare ses dessutom som essentiellt för en lyckad kartläggning. Chefen ger förutsättningar för ett lyckat arbete med Vara Lean genom såväl sin attityd som genom att ge tid och stöttning till medarbetarna i utvecklingsarbetet. Värdeflödeskartläggningarna innebär dock en kostnad för enheterna och förhoppningar finns om att en kort-version kan tas fram.

<p>I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.</p><p>Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt. När Lean först infördes i Vara kommun var många skeptiska då de trodde att detta var ett sätt att skära ner på personalstyrkan, men syftet med Vara Lean är att frigöra tid som skall användas för brukarna.</p><p>Medarbetare och chefer beskriver flera positiva effekter av Vara Lean, så som en tydligare ansvarsfördelning samt tydliga rutiner och standards. Vara Lean beskrivs också som stärkande för medarbetarna, då detta är verktyg som ger dem möjlighet att arbeta med utveckling av verksamhetsnära frågor. En av de viktigaste faktorerna i Vara Lean, enligt medarbetarna, är att det avsätts tid att arbeta med utveckling och uppföljning. Chefen står till stor del utanför utvecklingsarbetet genom Vara Lean, vilket uppges vara positivt då det lättar deras arbetsbörda.</p><p>Chefer och medarbetare nämner förutsättningar för att Vara Lean skall vara ett fungerande tanke- och arbetssätt i nuläget, men också vad som måste ske för att kunna bedriva ett fortsatt arbete med Lean inom äldreomsorgen i Vara kommun. Erfarenheter av värdeflödeskartläggningar ser såväl medarbetare som chefer ger en ökad förståelse och insikt i Vara Lean. Stöttningen från projektledare och Lean-handledare ses dessutom som essentiellt för en lyckad kartläggning. Chefen ger förutsättningar för ett lyckat arbete med Vara Lean genom såväl sin attityd som genom att ge tid och stöttning till medarbetarna i utvecklingsarbetet. Värdeflödeskartläggningarna innebär dock en kostnad för enheterna och förhoppningar finns om att en kort-version kan tas fram.</p>

No description available.

Idéen med att utveckla en förskolas utomhusmiljö har utgått ifrån att vi har uppmärksammat en bristfällig utomhusmiljö som var i behov av att utvecklas. Utomhusmiljön var en gammal skolgård på 6400 m² som endast bestod av en torftig asfaltsgård och en sandlåda. Det var tre småbarnsavdelningar som utnyttjade utomhusmiljön och sammanlagt var det ca 48 barn och 10 personal som vistades där. Syftet har varit att skapa en mer meningsfull och lustfylld utomhusmiljö som främjar leken och andra utomhusaktiviteter. Med samtalsintervjuer som metod fick vi ta del av barnens intressen och vad de gjorde i utomhusmiljön innan vi genomförde utvecklingen. De berättade om deras tolkningar och uppfattningar om vad barn hade för intresse i utomhusmiljön. Samtalsintervjuerna lyfte fram personalens åsikter, tankar och teorier om utomhusmiljöns betydelse för barns utveckling och lärande. Det inledande arbetet och samtalsintervjuerna ledde till beslutet om att måla vägbanor, parkeringsplatser, övergångsställen och skapa tillhörande trafikskyltar. Utvecklingsarbetet har lett till att barnen använder utomhusmiljön på nya sätt, att utomhusmiljön har fått en ny innebörd. Tema trafik och olika fordon blir väldigt tydliga och alla barn som gick till matsalen passerade vägarbanorna och låtsas köra. Utvecklingsarbetet har också utgått ifrån ett samarbete mellan personalen och oss för att uppnå det slutgiltiga resultatet. Vi anser att utvecklingsarbetet har lett till nya förutsättningar och möjligheter till ökade utomhusaktiviteter med hjälp av enkla medel och metoder.