SammanfattningNy skollag och nya ämnesplaner är några av de förändringar som står för dörren. För den svenska gymnasieskolan väntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram än tydligare i de nya ämnesplanerna. Utifrån de nya förutsättningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvärderats. Uppsatsen är ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande. Den pedagogiska utgångspunkten är att använda skönlitteratur i historieundervisningen. Utvecklingsarbetet har genomförts på en gymnasieskola i södra Sverige. Planeringen har utgått från fem lektioner á 90 minuter rörande andra världskriget, avsnittet är en del av undervisningen om världskrigen och nationalism. De frågeställningar som har legat till grund för arbetet är: på vilket/vilka sätt kan skönlitteratur integreras i undervisningen i Historia 1a1? På vilket/vilka sätt kan denna undervisning fördjupa elevernas historiemedvetande? Resultat som har framkommit under genomförandet och utvärderingen är att skönlitteraturen kan bidra med ett ökat historiemedvetande samt, kanske tydligast i detta arbete, att skönlitteratur kan väcka ett historieintresse.

Av de erfarenheter vi har från förskolan har vi båda känt att upplevelsebaserat lärande inte alls har den centrala roll i verksamheten som vi anser att den borde ha. Därför är syftet med examensarbetet att vinna mer kunskap om ämnet dels för vårt eget framtida arbetssätt men även för andra att kunna ta del av. Vi anser också att utbudet på forskning om upplevelsebaserat lärande är magert, och hoppas att kunna inspirera till mer forskning. Då upplevelsebaserat lärande har under utbildningen varit ett brinnande ämne för oss har vi lagt framförallt tre teorier i minnet, och därför har dessa fallit naturligt in i vårt examensarbete. Dessa är learning by doing, den proximala utvecklingszonen samt det sociokulturella perspektivet. Vi använder oss av metoder som förberedande läsning och dokumentation i form av filminspelning med syfte att lägga en så optimal grund som möjligt för arbetets fortsatta gång. Miniäventyret är den centrala aktiviteten där vi testar våra hittills vunna erfarenheter och kunskaper, den bidrar även en stor del till analysen. För att testa ytterligare av våra kunskaper utförde vi intervjumetoden stimulated recall. Vi har tagit reda på vad upplevelsebaserat lärande är, det vill säga ett lärande som sker i reflektion av upplevelser och erfarenheter. Lärandet är personligt och främjas av lust och nyfikenhet. Strukturen av ett utvecklingsarbete börjar med en problemformulering, förankras i planering och genomförande samt avrundas i reflektion med hjälp av dokumentation. En viktig grund är relevant forskning.

Statistik visar att antalet sökande till Omvårdnadsprogrammet (OP) blir allt färre. Behovet avutbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med dennastudie är att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning –Omvårdnadsprogrammet med samhällsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höjastatusen och intresset för vårdyrken.Genom en enkät till elever på OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog,programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt få fram olika tankaroch uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frågor: Hur upplever en OPsklass, en pedagog, rektorn på OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolansvalmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? På vilka sätt påverkar OP-selevurval och nivågrupperingar? Varför är OP-s nerlagd?Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningensom mycket lyckad, då den gav en gedigen yrkesutbildning och särskild behörighet till mångautbildningar på universitet och högskola. Skolverket kritiserade inriktningen, eftersom deninte gav eleverna möjlighet till individuella val, och OP-s fick läggas ned. Slutsatsen är att ettförändringsarbete är svårt att genomföra ensam. Det krävs stöd från kollegor och ledning föratt åstadkomma en hållbar utveckling.

Detta är ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete på en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av två barnskötare och en förskollärare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas språkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom då arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svårigheter i att ta sig vidare inom detta område, samt att se hur arbetet hjälper barnens språkutveckling. Våra frågeställningar under arbetet var “Hur ser det språkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget på avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom språkutvecklande arbete? Hur kan vi hjälpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?” Vilka är arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet så har vi använt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lärande och tänkande. I studien använde vi oss utav metoderna aktionsforskning och intervjuer. I resultatet framkom betydelsen av att använda sig utav ett reflekterande arbetssätt både individuellt och inom arbetslaget. I och med att det framkom att arbetslaget behövde utveckla deras reflektionsarbete så skapade vi ett reflektionsmaterial med frågor, för att arbetslaget skulle få syn på det de inte ser, vilket arbetslaget sedan gav respons på.

Vår undersökning visar att den lokala arbetsplanen inte har någon nämnvärd betydelse för pedagogerna i deras dagliga arbete. Två av fem intervjuade pedagoger kände inte till begreppet lokala arbetsplan från deras skola. Vi såg en stor variation mellan de olika arbetsplanerna, både när det gäller beteckning, innehåll och funktion. Arbetsplanerna användes inte som ett självvärderande utvecklingsinstrument vilket var en av dess ursprungliga målsättningar. Vår undersökning visade även att förutsättningarna för pedagogerna att diskutera, reflektera och analysera kring målen är begränsade. Trots att den lokala arbetsplanen har verkat i 25 år, har den inte fått den genomslagskraft som intentionerna föreskrev; det finns svårigheter att genomföra den vilket vi behandlar i detta arbete. Syftet med och innebörden av den lokala arbetsplanen är enligt vår undersökning, inte implementerad hos pedagogerna. / Intentionen med den lokala arbetsplanen är att den ska fungera som ett utvecklingsinstrument i förändringsarbetet inom skolan. Detta för att effektivisera, demokratisera och professionalisera verksamhete. Pedagogerna ska genom kollegiala samtal utvärdera sig själva och den verksamhet som bedrivs för att höja kvaliteten och finna nya vägar för att nå målen. Vårt arbete kan ses som ett försök att kartlägga pedagogernas förutsättningar, deras delaktighet och medvetenhet kring den lokala arbetsplanen. Syftet med undersökningen har således varit att lyfta fram pedagogernas syn på den lokala arbetsplanen samt att få en uppfattning om hur den fungerar som ett utvecklingsinstrument.

Syftet med den här uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplägg för hur man kan arbeta tvärvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. Vårt mål har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de båda kurserna, istället har vi utgått ifrån tanken att tvärvetenskapligt arbete enbart är gynnsamt då det finns naturliga överlappningar mellan ämnena. Med hjälp av en ingående litteraturstudie har vi samlat in fakta på vilken vi baserar vårt kursupplägg. I kursupplägget visar vi på hur ett samarbete skulle kunna gå till när man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem världsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmålen för de båda kurserna uppfylls av vårt tänkta upplägg, trots att upplägget inte sträcker sig över hela kurserna. Samtidigt uppfylls också kraven från övriga styrdokument såsom Lpf 94. Vi tror att ett samarbete mellan lärarna, och en tvärvetenskaplig grundsyn på ämnen, ökar elevernas möjligheter att lära sig, inse relevansen i kunskapen och kunna skapa sig en klarare helhetsbild över hur världen hänger ihop. / The purpose of this thesis has been to create an outline for how you can work interdisciplinary between the courses biology A and religion A. Our aim has not been to force a collaboration between the courses. Instead we started out with the idea that interdisciplinary work will only be fruitful when there is a natural overlap between the two discourses. By doing an extensive literature search we have gathered facts upon which we base our outline for the courses. In the outline we give an example of how the interdisciplinary work could be achieved when working with the topics genetics and evolution in biology and ethics & morale and the worlds big religions in religion. We discovered that, even though we didn’t strive for it, we were able to fulfil large parts of the course goals for both biology A and religion A, despite the fact that our outline does not cover the entire courses. We believe that cooperation between teachers, and an interdisciplinary underlying outlook on the different subjects, will enhance the students probabilities to learn, to see the relevance of what they are studying and to form a sharper picture of how the world is woven together.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utifrån en språkutvecklande aspekt bidra till elevernasskrivutveckling. Detta har vi valt att göra genom ett skrivprojekt med elever i årskurs 4.Den teori och tidigare forskning som behandlas i uppsatsen är teorier som tar uppelevers skrivutveckling samt vikten av att göra projekt samt vikten av att skriva för hand ochanvända sin hjärna och kamrater, för att lära sig nya saker. De metoderna som använts ärlärardagbok samt observationer med viss närläsning av elevernas texter.Resultatet visar att elevernas texter visar på en början i en skrivutveckling. Det visaräven på vikten av att man som lärare har kunskaper om hur man arbetar så att eleverna fårmöjligheten att utveckla de kunskaper som behövs för att lära sig att skriva texter på mångaolika sätt. På det viset kan läraren både hjälpa eller stjälpa eleverna och deraskunskapsinhämtning. Även elevernas förkunskaper kan spela en roll när det kommer till attutföra skrivprojekt. Dock så är skrivprojekt något som man behöver arbeta långsiktigt medför att eleverna ska kunna hjälpa varandra och för att skapa sig sina egna kunskaper.

Utvecklingssamtal mellan pedagog och vårdnadshavare är främst förskollärarens ansvar att förbereda och genomföra. Trots den frihet som läroplanen ger kring hur samtalen görs är min upplevelse att utvecklingssamtal är ett relativt osynligt utvecklingsområde i förskolan. Enligt en inventering, i form av intervju och enkäter, framkom att pedagoger upplevde en otydlighet kring utvecklingssamtalets förberedelser och genomförande. Samtalsunderlaget som användes i förskoleområdet sågs av pedagogerna som bristfälligt. Därför valde jag att som utvecklingsinsats göra en analys av samtalsunderlaget och tillsammans med förskollärare reflektera kring det.  Den övergripande målsättningen för arbetet var att synliggöra utvecklingssamtal som kunskapsområde. Delmålen var att granska och utveckla det befintliga underlaget. Analysen gjordes i form av en diskursanalys och visade bland annat hur ordval och formuleringar kan påverka samtalets innehåll. I fokusgruppssamtalet, som tog sin utgångspunkt i vetenskaplig text, framhävde deltagarna betydelsen av att som förskollärare visa på förskolans uppdrag samt att beskriva barnets agerande utifrån förskolans miljö och förutsättningar. Samtidigt betonade förskollärarna vårdnadshavares aktiva deltagande i samtalet som viktigt för att samverka kring barnets trivsel, utveckling och lärande.  Resultatet av utvecklingsarbetet blev ett reviderat samtalsunderlag som framöver ska provas i förskoleområdet. Det innefattar såväl samtalsfrågor till vårdnadshavare som tillhörande samtalsstöd för pedagoger. Underlaget har utvecklats som ett stöd för samtalets struktur och för att skapa dialog. Det är tänkt att styra samtalet bort från bedömningar i relation till normalitet och istället bidra till en nyanserad bild av vem barnet kan bli.

The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.

Vet barnen varför de är på fritidshemmet, vilka mål verksamheten har och aktiviteternas syfte?Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn talar om förmedlingen av målen med verksamheten i fritidshemmet. För att ta reda på detta undersöktes dessa frågor: Vad säger barnen att de gör på fritidshemmet? Vilket lärande syns i barnens berättelser om fritidshemsverksamheten? Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv med en kvalitativ forskningsansats. Tre kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i studien i form av observation, enskilda intervjuer och fokusgruppssamtal. I studien deltog barn från två fritidshem i två olika kommuner. Barnens berättelser skiljde sig åt avseende deras beskrivningar av aktiviteter och lärande. På det första fritidshemmet beskrev barnen en fri och självständig vardag, där de flesta aktiviteter var skapta av dem själva. Lärandet som de ansåg sig få genom att vara på fritidshemmet betonade ett socialt lärande och relationsskapande. På det andra fritidshemmet syntes fritidslärarnas planerade aktiviteter betydligt mer i barnens berättelser om vad de gjorde på fritidshemmet samt vilket lärande de ansåg sig få genom att vara där och även här syntes det sociala lärandet tydligt. Samtliga barnen i studien beskriver, besynnerligt nog, att de inte vet om att fritidshemsverksamheten har några mål. Det är bara ett ställe där de kan vänta innan de får komma hem, och i bästa fall ett ställe att ha roligt på.