Syftet med vårt arbete är att undersöka om högläsning i en mindre grupp barn på förskolan kan vara en språkutvecklande aktivitet. Syftet är också att belysa hur man kan arbeta med en bok. Den metod vi använt oss av är fältstudier på en förskola med aktiviteter runt en bok. Vid fyra tillfällen träffade vi fem barn. Vi filmade deras aktiviteter samt transkriberade samtal. Vi ville med denna metod undersöka om högläsning kan vara språkutvecklande för barn i förskoleåldern. Vårt resultat visade en tydlig skillnad mellan första och sista tillfället då vi kunde se en utveckling i barnens språkanvändning. Slutsatsen vi drar är att högläsning och aktiviteter runt boken är språkutvecklande för barn

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus på att förändra den traditionella högläsningen i grundskoleverksamheter med hjälp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella högläsningen inte har varit planerad utifrån rådande styrdokument. Med högläsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i högläsningssituationen vilket gynnar deras språkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas även elevernas språkliga förståelse. Resultatet av min studie påvisar att högläsning kan ske med hänsyn till rådande styrdokument. Högläsning kan vara en aktivitet där elever tillåts att samspela med varandra samt vara delaktiga med förutsättning att läraren tidigare byggt upp en god relation till sina elever.

<p>Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd. Avbrotten under dagen har blivit färre, vilket har lett till att barnen får leka färdigt. Att barngruppen fördubblats märks inte på grund av att ytorna blivit större. Läroplanen är djupt förankrad i verksamheten.</p>

Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd. Avbrotten under dagen har blivit färre, vilket har lett till att barnen får leka färdigt. Att barngruppen fördubblats märks inte på grund av att ytorna blivit större. Läroplanen är djupt förankrad i verksamheten.

Av egen erfarenhet har jag märkt att läsning inte längre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhälle har tagit över och den traditionella läs-och skrivundervisningen sker idag ofta från en dator. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka elevernas läs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de är vana vid och att ge dem en inblick i hur samhället vi lever i har förändrats, inte bara livsmiljön utan även vårt sätt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i årskurs fyra där eleverna får läsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvärderat temat såg jag en positiv förändring på elevernas syn på läsning och skrivning och att det traditionella undervisningssättet visade sig vara lärorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna får en fortsatt positiv syn på läsning och skrivning på detta sätt. Förutom denna rapport har utvecklingsarbetet presenterats vid oppositionsseminarium den 9 juni 2011 genom en Power point-presentation för att visa fotografier på elevernas arbeten

Eftersom man aldrig kan förutspå vilka frågor och funderingar en bok kan väcka hos en elevgrupp ska man aldrig använda sig av en bok för högläsning som man själv tidigare inte har läst. Jag har i mitt utvecklingsarbete läst in mig på barnlitteratur, gjort en sammanställning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolåren med hjälp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har läst ett skönlitterärt verk har jag utformat en rad diskussionsfrågor som man kan föra löpande med högläsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har läst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrågor och konkreta uppgift kopplats till Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, så att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lämplig bok att arbeta med i klassrummet.

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera. I utvärderingen av aktiviteterna kunde jag se att eleverna tyckte de var roliga och att de var medvetna om vad de tränade. Så slutsatserna av utvecklingsarbetet är att det är bra att variera sin undervisning och plocka in aktiviteter som motiverar och lockarfram elevernas nyfikenhet för att få ett större engagemang från elevernas sida.

No description available.

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lärarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lärare till att använda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV påbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lärararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvärdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förväntningar, svårigheter och möjligheter som lärare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lärarna är positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet använder utomhuspedagogik i sin undervisning. De förväntningar som finns på projektet handlar om att få nya infallsvinklar på vad man kan göra utomhus, och att öka elevers och lärares motivation till lärande. Utomhuspedagogerna upplever att det finns en osäkerhet i genomförandet av projektet. Lärarna upplever främst svårigheter med att vara utomhus. Av arbetet kan man dra slutsatsen är att det finns en samsyn och en dialog mellan utomhuspedagogerna och lärarna. Detta är av vikt för att uppnå syftet med projektet, och utgör en grund för fortsatt utvecklingsarbete av såväl användningen av utomhuspedagogik inom arbetslaget som av naturskolans arbete med fortbildning av lärare.