Detta arbete syftar till att undersöka vilka attityder fyra engelsklärare samt en lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7-9 har till digitalisering i skolan i allmänhet och ett specifikt digitalt läromedel i synnerhet i samma kommun. Arbetet syftar även till att översiktligt redogöra för de olika roller som krävs för förändring. Semistrukturerade intervjuer med fem lärare i samma kommun, samt med försteläraren i it har genomförts för att undersöka fördelar och nackdelar som kan finnas med ett digitalt läromedel med fokus på engelska. Forskningen som presenteras samt resultaten antyder att en förändring, som digitalisering i undervisningen innebär, kräver engagerade och positiva lärare som ser fördelar med förändringen tydligt. För att lärarna ska bli positivt inställda krävs en engagerad och positiv skolledning. I den aktuella kommunen ser inte lärarna vinsten med förändringen tydligt vilket kan vara en av orsakerna till att förändringsarbetet går tungt. I slutet av arbetet ges några förslag på hur en skolledning skulle kunna arbeta för att underlätta införandet av ett digitalt läromedel.

Studien har genomförts på Akademiska Sjukhusets Utvecklingsavdelning, i Uppsala. Från förstudien som genomfördes på samma avdelning framkom ett förbättringsområde inom styrning och ledning. Studien fokuserade därigenom på området styrning och ledning och syftade till att kartlägga och ge förbättringsförslag till Utvecklingsavdelningens arbete kopplat till dess syfte och mål. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar använts: 1.Vad är syftet med Utvecklingsavdelningen? 2.Hur arbetar avdelningen? 3.Hur kan avdelningens arbete förbättras? För att svara på frågeställningarna har observationer, medarbetarintervjuer, en gruppintervju med styrgruppen på avdelningen och en enkätundersökning använts som datainsamlingsmetoder.Till analysen användes ett relationsdiagram, träddiagram och fem varför-metoden. Resultatet visade att syftet med avdelningen var otydligt definierat i styrgruppen och därmed otydligt kommunicerat till medarbetarna. Medarbetarna i sin tur arbetade patientfokuserat, som beskrivs som en av två delar av deras syfte med avdelningen. Till analysen har teori kopplat till ledarskap använts. Teorin omfattar kategorierna mål, ledarstil kopplat till gruppens utveckling, prokrastinering, förändringsledning och motstånd till förändring. Från analysen har det konstaterats att medarbetarna befinner sig i det första stadiet i grupputvecklingen, vilket i sin tur påverkar deras känsla av trygghet. Det otydligt definierade syftet (och målen för avdelningen) bidrog i sin tur till ett ytterligare starkare behov av att införskaffa trygghet. Det i sin tur ansågs genom studiens analys vara orsaken till att medarbetarna på avdelningen arbetade patientfokuserade mer än utvecklingsfokuserat, vilket också ingår i syftet med avdelningen. Slutsatserna för studien resulterade i att avdelningen ska följa tre steg. De tre stegen presenteras nedan: 1.Tydliggöra syftet(varför avdelningen finns till) och se till så att syftet är rätt definierat och överenskommet inom ledningen 2.Sätt upp mål som bidrar till uppfyllandet av syftet. Kommunicera målen i hela organisationen genom måldelning med SMARTa mål. 3.Tydliggör ledarskapet, tydligare styrning (som kommer genom att uppfylla punkt 1–2), uppföljning och bekräftelse. Planera arbetet utefter målen och tydliggör vem som ska göra vad och när. / The study has been carried out at the hospital, Akademiska's development unit, in Uppsala,Sweden. From the feasibility study, conducted in the same unit, an area of improvements was found, control and management. The study has therefore focused on that area of managementand control. The study aimed to identify improvements to the development unit's work, related to their purpose and goals. In order to achieve the purpose of the study, the following questions wave been used:  1. What is the purpose of the Development unit in Akademiska's hospital? 2. How do the unit's coworkers work? 3. How can the unit's work be improved?  To answer the following questions, different methods were used, observation, interviews withthe employees, a group interview with the management group and a survey were used. In the analysis, tools like the relationship diagram, a tree diagram and a "five why"-method were used. The results of the data collection found that the purpose of the unit was defined unclearly and not properly communicated to the coworkers. The employees work tended to be patient-focused, which is also described as one of the two parts of the purpose of the unit.  Theories related to leadership and management has been used for the analysis. The theoriesalso refer to goals, group development, procrastination and resistance to development. From the analysis, it has been found that the employees are in the first stage of the group development stages. The uncleared defined purpose tended to be the reason to why employeesworked patient-focused.  The conclusion of the study resulted in the three following steps:  1. Clarify the purpose (why the unit exist)  2. Set goals that contribute to the fulfillment of the purpose. Communicate the goals throughthe entire organization and use SMART goals  3. Slightly change the leadership to more controlling leadership, follow up and confirm thecoworkers work. Plan the work towards the goals and clarify what should be done and when it should be done.  Key words: change, development, group development, leadership, opposition, safety

No description available.

<p>Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete då de anses överlägsna män i att generera såväl förbättrad hälsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som främst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag är centralt: kvinnors villkor ska definieras på gräsrotsnivå, såväl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor därmed ges förutsättningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan på kvinnornas livssituation, och på deras självuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras självtillit växt då isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de något ökat sitt inflytande i familjen. En kritik är att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, då projektet inte beaktar strukturella frågor, som t ex könsarbetsdelning. Medvetandegörande arbete kring dessa och andra strategiska genusfrågor föreslås.</p>

<p>Situationen för många primärkommuner har varit ansträngd under en längre tid, bland annat på grund av en svår ekonomisk situation och negativ befolkningsutveckling. Kommunerna som ingår i Sundsvallsregionen utgör inget undantag. Samarbete mellan kommuner kan vara ett alternativ för att lösa dessa problem. Samarbetet i denna region innefattar sex kommuner i Mellansverige, Hudiksvall, Nordanstig, Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösands kommun. Dessa kommuner samarbetar för att utveckla och öka denna regions attraktionskraft vilket ska kunna vända trenden med en negativ befolkningsutveckling och även förbättra kommunernas ekonomiska situation.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga det regionala utvecklingssamarbetet i Sundsvallsregionen. Frågeställningarna har inriktat sig mot hur samarbetet ser ut mellan kommunerna, varför samarbetet startade och vilka hinder som upplevs finnas för samarbetet mellan kommunerna.</p><p>Undersökningen visar att samarbetet mellan kommuner ses som någonting naturligt för de inblandade i Sundsvallsregionen. Kommunerna har också samarbetat med varandra under en längre tid men det var i och med ett möte i oktober 2004 som kommunerna bildade Sundsvallsregionen. Samarbete sker i första hand runt infrastrukturen i regionen och kommunerna har enats om prioriteringar av vissa delar av infrastrukturen. Det är också kring infrastrukturen som kommunerna ser fördelen med att samarbeta. Tillsammans upplever kommunerna att de har en starkare röst gentemot statliga verk, departement och andra regioner. Storleken på regionen utgör en konkurrensfördel gentemot andra regioner och områden när det gäller att attrahera såväl människor som företag. Hindren för samarbetet i regionen är huvudsakligen tre. Det första hindret är den svenska organisatoriska uppdelningen i län och kommuner som medför svårigheter när samarbetet går över dessa gränser. Det andra hindret är att i ett samarbete gäller det för alla aktörer att hitta sin roll. I detta samarbete finns det tre olika typer av kommuner och då ska alla dessa hitta sin roll i samarbetet. Det tredje och sista hindret utgörs av det mentala hindret. Det mentala hindret finns hos människor som är en del i samarbetet och för att överbrygga detta hinder krävs tid och information till samtliga berörda för att resultatet av samarbetet ska bli det bästa möjliga.</p>

<p>Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.</p><p>Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper.</p><p>Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi.</p><p>Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor.</p><p>Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet.</p><p>Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.</p><p>Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg.</p>

<p>Under de senaste decennierna har rättsliga reformer ökat kraftigt. Idag satsas stora summor pengar och mycket tid på området. Ett stort antal organisationer och länder ser idag rättsreformer som något av det viktigaste i utvecklingssamarbeten med länder i tredje världen. Som grund för de flesta av reformerna finns principerna om rättsstaten. Organisationerna och ett stort antal av världens ledare ser rättsstaten som en lösning för olika problem, inte bara rättsliga utan även ekonomiska och politiska. Med rättsstaten menas bland annat att ett lands rättssystem skall vara rättssäkert och effektivt, att det skall råda likhet inför lagen och att ingen skall stå ovanför lagen. Det är dock inte så enkelt att definiera rättsstaten utan den har en mängd olika betydelser.</p><p>Det finns dock idag en skepticism mot hur rättsstatsbegreppet används. Kritiken mot biståndsaktörerna är omfattande och mycket allvarlig. Den riktar sig mot allt från problemen med att definiera rättsstaten, hur rättsstaten används av organisationerna, hur reformerna genomförs och resultaten av dem. Enligt kritikerna gör biståndssamfundet många fel och det är mycket som behöver förändras.</p><p>Redan på 1960-talet genomfördes rättsreformer, fast då i mindre skala än nu. De genomfördes av en rörelse kallad rätt och utvecklingsrörelsen. Den bestod främst av en grupp amerikanska akademiker och jurister, som ville övertala andra om vikten av rättsliga reformer. I mitten av 1970-talet dog dock rörelsen ut efter mycket kritik mot den. Bland annat kritiserades den för att vara etnocentrisk och för att den inte lyckats med vad den föresatts att göra. Om man ser på kritiken mot dagens rättsstatsrörelse liknar den på många sätt kritiken mot rätt och utvecklingsrörelsen. Flera forskare menar därför att dagens rörelse borde ha lärt sig mer av sin föregångares misstag och inte göra alla de fel den gör idag. De tror att det finns risk att rättsstatsrörelsen kommer att dö ut precis som rätt och utvecklingsrörelsen.</p>

<p>The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.</p>

No description available.

Under de senaste decennierna har rättsliga reformer ökat kraftigt. Idag satsas stora summor pengar och mycket tid på området. Ett stort antal organisationer och länder ser idag rättsreformer som något av det viktigaste i utvecklingssamarbeten med länder i tredje världen. Som grund för de flesta av reformerna finns principerna om rättsstaten. Organisationerna och ett stort antal av världens ledare ser rättsstaten som en lösning för olika problem, inte bara rättsliga utan även ekonomiska och politiska. Med rättsstaten menas bland annat att ett lands rättssystem skall vara rättssäkert och effektivt, att det skall råda likhet inför lagen och att ingen skall stå ovanför lagen. Det är dock inte så enkelt att definiera rättsstaten utan den har en mängd olika betydelser. Det finns dock idag en skepticism mot hur rättsstatsbegreppet används. Kritiken mot biståndsaktörerna är omfattande och mycket allvarlig. Den riktar sig mot allt från problemen med att definiera rättsstaten, hur rättsstaten används av organisationerna, hur reformerna genomförs och resultaten av dem. Enligt kritikerna gör biståndssamfundet många fel och det är mycket som behöver förändras. Redan på 1960-talet genomfördes rättsreformer, fast då i mindre skala än nu. De genomfördes av en rörelse kallad rätt och utvecklingsrörelsen. Den bestod främst av en grupp amerikanska akademiker och jurister, som ville övertala andra om vikten av rättsliga reformer. I mitten av 1970-talet dog dock rörelsen ut efter mycket kritik mot den. Bland annat kritiserades den för att vara etnocentrisk och för att den inte lyckats med vad den föresatts att göra. Om man ser på kritiken mot dagens rättsstatsrörelse liknar den på många sätt kritiken mot rätt och utvecklingsrörelsen. Flera forskare menar därför att dagens rörelse borde ha lärt sig mer av sin föregångares misstag och inte göra alla de fel den gör idag. De tror att det finns risk att rättsstatsrörelsen kommer att dö ut precis som rätt och utvecklingsrörelsen.