Detta examensarbete handlar om att utveckla några begreppslådor att använda i kemiundervisningen för att få eleverna att diskutera, observera och experimentera kring olika kemiska begrepp. Begreppslådorna har utformats från de olika, av litteraturen beskrivna, svårigheter och missuppfattningar som eleverna kan tänkas ha. Målet med undervisningssituationen har varit att få eleverna att under grupparbetet diskutera och med hjälp av varandra lära sig de olika kemiska begreppen. Fokus i arbetet har dels varit utvecklingen av lådorna och dels undersöka hur eleverna upplever användandet av lådorna i undervisningen. Tre begreppslådor har utvecklats: en om molbegreppet, en om redoxreaktioner och en om syra/bas-reaktioner. Empiriska undersökningar har gjorts främst genom enkäter, men några elevintervjuer och deltagande observationer har också gjorts. Enkäten delades ut på lektionen efter att redoxlådan genomförts och intervjuerna gjordes också i anslutningen till det undervisningstillfället.I enkäterna svarade 75 % av eleverna att de tyckte att övningarna i redox-lådan hade hjälpt dem förstå redoxbegreppet och hälften av eleverna tyckte att fler sådana övningar skulle hjälpa dem att förstå kemiska begrepp bättre.

Syftet med detta examensarbete är att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för kommunikation kring historia. Bloggens målgrupp är elever på grundskolans senare år och intentionen med bloggen är att den ska stimulera ett intresse av historia såväl som ett historiemedvetande hos dess läsare. Arbetet grundas i en kvantitativ enkätundersökning kring målgruppens intresse av historia och bloggar. Resultatet av arbetet är en, i teorin, uppbyggd blogg vid namn ”Historiabloggen”. Det visar sig att bloggens form i teorin kan främja ett intresse av historia samt ett historiemedvetande. Främst på grund av dess möjlighet att alltid utgå från nuet, dels genom att den kan uppdateras löpande och därmed hålla en stark förankring i dagsaktuella händelser och skeenden och dels eftersom den kan utgå från läsarens egna frågor och funderingar till historien genom dess kommunikativa möjligheter. / The aim of this thesis is to develop a blog which can function as a tool for communication about history. The blog’s target group is students in age 12 to 15. The intention is that the blog should stimulate an interest in history and history awareness among its readers. The thesis is based on a quantitative survey about the interest in history and blogs in the target group. The result of the thesis consists of a blog named “Historiabloggen”. It turned out that the form of the blog could, in theory, endorse a stimulated interest in history and history awareness. The reason for this is mainly the strong capability of the blog to start in the present. This is partly due to the fact that the blog can be updated several times a day, and therefore be anchored in present day events; and partly due to the communication the blog enables, which makes it possible to start in the reader and his or hers questions and thoughts.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att ta fram en kravspecifikation till ett läromedel i Etik till gymnasieskolans ämne Religionskunskap. Teorin är att en litteratur- och diskursanalys på olika texter såsom styrdokument, kurslitteraturlistor, rekommendationer från skolverket och framvaskat material ska kunna bidra med idéer till hur ett sådant läromedel kan utformas med avseende på form och funktion. Studien hittar sin empiri från nämnda styrdokument och normerande verk, såsom litteratur inom området från lärarutbildningen och rekommendationer från Skolverket. Det tänkta resultatet är ett läromedel indelat i tre grova kategorier; huvudbok, uppgiftsbok och referensbok med ett innehåll som uppfyller ämnesplanens alla mål och centrala innehåll. Studien kommer också fram till att etikdidaktisk forskning inte finns enkelt tillgänglig, och etikdidaktiska överväganden förmodligen inte är beforskat i befogad utsträckning.

Föreliggande studie syftar till att utifrån retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgränsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgångspunkt i teoretiska antaganden som gör gällande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden är kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger på semistrukturerade intervjuer vid två tillfällen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som närmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats. Resultatet analyseras utifrån en retorisk modell som gör gällande att all kommunikation vilar på tilliten till den som kommunicerar, till det kommunicerade och till de emotioner som kommunikationen väcker hos mottagarna.Undersökningen visar att skolledaren verkar i en mycket sammansatt kommunikativ kontext och att ledarskapet i hög grad är avhängigt av en rad olika kommunikativa premisser. En slutsats är att diskrepansen i hur medarbetarna uppfattar skolledarrollen i hög grad påverkar det kommunikativa ledarskapet. En tydlig premiss är att det från lärarhåll finns en förväntan på skolledarrollen som påverkar den kommunikativa kontexten på en rad olika sätt. En andra slutsats är att skolledaren kommunicerar med en, sett till förståelse, heterogen mottagargrupp. En tredje är att kommunikationen i hög utsträckning påverkas av en rad emotionella premisser. Sammantaget ställer de kommunikativa premisserna mycket höga krav på skolledares förståelse för och förmåga att kommunicera ledning.

Detta examensarbete har karaktären av ett utvecklingsarbete, där slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieämnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen är att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt gentemot medievärldens och samhällets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framställningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras på och används i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna är utvalda med syftet att ifrågasätta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssätt med högstadieelever. / This study has the characteristics of a development work where the result of the study is a thematic lesson plan in the discipline of history for students between the ages of fourteen and sixteen. The aim of the study is to help students develop a critical attitude towards the mass communication industry and the normative standards of society. By working actively with problematizing gender stereotypical constructions, the pedagogue will assist his or her students in developing their contemplative minds. The theoretical model that is applied on and utilized in the thematic lesson plan consists of history didactical research theorization concerning history consciousness, as well as gender and class theory. The chosen theories are selected with the intention to question and clarify reproducing perspectives and structures in school, but also to create a basis for concrete ways of working with students between the ages of fourteen and sixteen.

Syftet med vårt utvecklingsarbete har varit att skapa ett tematiskt arbete kring lokalhistoria för elever i en mångkulturell miljö. Vi har valt att utgå från stadsdelen Rosengård i Malmö då det är en mångkulturell miljö i vår närhet. Målet med temaarbetet som vi utformat har varit att göra det lokalhistoriska arbetet meningsfullt och givande för alla elever genom att koppla samman den lokala historien med elevers historier. Då identitetsskapande och historiemedvetande poängteras i både förslag till kommande kursplan för historia och kommande läroplan för grundskolan ville vi att arbetet skulle fokusera på just dessa begrepp. Vi har utformat ett temaarbete som är planerat att sträcka sig över en termin där vi genom olika moment och arbetssätt hoppas kunna fördjupa elevers historiemedvetande och identitet. I vår slutdiskussion har vi knutit samman de teorier kring historiemedvetande och identitetsskapande som vi utgått ifrån med det tematiska arbetets upplägg. Eftersom vi inte utfört arbetet i praktiken har vi inte kunnat utvärdera och analysera det utifrån empiri. Istället har vi gjort detta utifrån den litteratur och de teorier som vi använt oss utav. De slutsatser vi har kunnat dra utifrån arbetet är bland annat att elever vid vårt lokalhistoriska arbete skulle kunna öka sin lust att ta till sig historiekunskap och att detta i sin tur kan ge dem möjlighet till ett ökat historiemedvetande. Detta skulle dessutom kunna leda till att elever fördjupar och nyanserar synen på sig själva.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia? / The purpose with this work of developing is to show and give proposal on how you on a thematic way can educate about the Swedish national minorities and human rights. After including previous research, history didactics and historical awareness as theories, and the new teaching program Lgr 11 I have done an education plan witch concerns pupils in secondary school in the three subject’s history, Swedish and civics The plan span five weeks and has various elements like theoretical lectures, pictures, movies, drama, creativity and writing exercises. This is to fulfill the different needs among the pupils. The developing work rests on the following two issues: Witch aspects are important in a thematic work in school about human rights and the national minorities in the light of the objective in the teaching program Lgr 11, and why? How can a work like this, on a didactical way, get the pupils aware of the subject history?

Current research show challenges in teacher recruitment as well as challenges in schooloperations with regard to high staff turnover. Part of the development work of the schools isprimarily to ensure that the organization is doing well. Not least in order to be able to conductsuccessful development work, but also to get teachers to appreciate their work, be motivatedin it and want to stay for a long time in their profession. The study aims to analyze how theprovision of skills is conducted with the aim of reducing staff turnover in the teachingprofession. The method used is of a qualitative nature with emphasis on interviews. The resultshows that all respondents emphasize the importance of good leadership and that managerswithin the profession bear the main responsibility for creating inclusive learning environmentsthat provide the right conditions for well-being and organizational development. The study'sconclusion is that the opportunities for knowledge and skills development within the schoolcontribute to less staff turnover it would therefore, be interesting to compare the two differenttypes of resources, the knowledge and competence that is needed to create an inclusivelearning environment along with good leadership, that enable this development / Tidigare forskning pekar på utmaningar i lärarrekryteringen samt utmaningar inomskolverksamheter med avseende till hög personalomsättning. En del i skolornasutvecklingsarbete är framförallt att se till att organisationen mår bra. Inte minst för att kunnabedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete men också för att få lärare att uppskatta sitt arbete,motiveras i det samt vilja stanna länge inom professionen. Studien avser undersöka hurkunskap samt kompetensförsörjningen bedrivs med syfte att minska personalomsättningeninom läraryrket i grundskolan. Metoden som används är av kvalitativ natur med tonvikt påintervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter betonar vikten av ett gott ledarskap ochatt chefer inom verksamheten bär huvudansvaret för att skapa inkluderande lärmiljöer som gerrätt förutsättningar för trivsel och organisationsutveckling. Studiens slutsats visar attmöjligheterna till kunskap och kompetensutveckling inom skolan bidrar till mindrepersonalomsättning. För vidare forskning vore det av intresse att jämföra de två olika typernaav resurser, dvs. den kompetens som krävs för att skapa inkluderande lärandemiljöer samt detgoda ledarskapet, som möjliggör denna utveckling

This is a case study conducted in a preschool organization in Sweden. The study is based on the problem of how the organization of collegial development work in preschool can be improved and developed so that it leads to a real and lasting change in pedagogical practise The purpose of the study is to identify success factors in the organization of collegial development work at the preschool. It’s done with the help of the research questions "How has the preschool organization in a municipality chosen to organize an initiative of collegial development work?". and "What factors for successful and sustainable development work can be identified within the organization?".   Several levels in the organization were studied. The study was conducted through qualitative interviews with nine informants: the head of department, two principals and three employees. In addition to the interviews, documents produced by the principals and supervisors which are linked to the collegial development initiative were collected. The interviews and documents were analyzed through thematic analysis and coding. The results of the study show how the organization organized a development work and what success factors were identified through the development effort. Several success factors were identified, such as leadership, mapping to identify the need for the development effort, a culture and group dynamics that support change and development, that there is a local connection so that employees understand and are motivated to drive change, and that there is space and time for a collegial development effort. The conclusion is that there is no given and simple way to organize a collegial development work, there are several different parameters that come into play, although the study finds some common success factors that are highlighted as important for the work to be successful.

Undervisning, och utveckling av densamma, är en av lärarens huvudsakliga arbetsuppgifter och ska sedan 2011 vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier visar att beprövad erfarenhet är ett begrepp som definieras av Skolverket men förstås av verksamma lärare på ett bitvis annat sätt. Föreliggande studie har syftet dels att undersöka hur några erfarna grundskolelärare använder sina erfarenheter för att utveckla sin och sina kollegors undervisning, dels att undersöka beprövad erfarenhet i relation till lärares utvecklingsarbete. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med erfarna lärare som har någon form av pedagogiskt utvecklingsuppdrag i tjänsten. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades delvis genom studiens teoretiska ramverk, vilket utgjordes av Marton & Booths förståelse av begreppen erfara och erfarenhet, Deweys erfarenhet- och reflektionsbegrepp och Schöns reflektionsbegrepp reflektion-i-handling och reflektion-om-handling. Resultatet visar att lärares utvecklingsprocess gällande undervisning skiljer sig åt beroende på om utvecklingsarbetet är på en individuell nivå eller kollegial nivå. Vidare visar resultatet att flera viktiga förutsättningar behövs för att möjliggöra utvecklingsarbete. Till sist visade resultatet att beprövad erfarenhet är ett svårdefinierat begrepp. Resultatet diskuterades i förhållande till studiens bakgrund och tidigare forskning. I diskussionen framgår ett behov av att lärares individuella utvecklingsarbete behöver synliggöras och systematiseras och att vissa förutsättningar är nödvändiga. Slutsatsen är att lärares undervisningserfarenhet utgör en viktig del i lärares utvecklingsarbete, särskilt det som lärare genomför individuellt. En annan slutsats är att utvecklingsarbetet inte uppfyller Skolverkets definition av beprövad erfarenhet, inte minst för att det inte utsättas för kritisk granskning och delning. En annan slutsats är att det individuella utvecklingsarbetet behöver synliggöras systematisk genom till exempel en modell, då kan det generera beprövad erfarenhet. Det kollegiala utvecklingsarbetet uppfyller inte helt definitionen för att beprövad erfarenhet ska ha genererats, vilket bland annat beror på att organisatoriska förutsättningar inte finns i den mån de behövs. En sista slutsats är att flera viktiga förutsättningar för utvecklingsarbete behövs för att lärare ska ha möjlighet att utveckla undervisningen, vilket ger rektorer ett betydande ansvar att organisera verksamheten så att förutsättningarna för lärares utvecklingsarbete stärks, då kan det generera beprövad erfarenhet på ett sätt som kan utveckla skolans verksamhet.