Organisationens mål är att de gäster som kommer till hotell/konferensanläggningen skall bli behandlade som kungar. Affärsidén i organisationens lyder: "Ursäkta ers majestät! Hos oss är alla gäster kungar". För att få gästerna att känna sig som kungar krävs samarbete, intresse av arbetsplatsen, kvalitetstänk, kommunikation och förståelse mellan personalen. Studien är en fallstudie i förbättringsarbete och skall ge organisationen verktyg att använda i förbättringsarbetet. Syftet med studien är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras. Ett förbättringsområde ska vidareutvecklas som ett projekt. Det förbättringsområde som valts ut är att studera hur kommunikationen fungerar på arbetsplatsen samt att hitta verktyg för att kunna förbättra och förnya arbetssättet på arbetsplatsen. Målet med studien är att undersöka hur organisationen kan: 1) Förbättra kommunikationen 2) Öka samarbetet 3) Fokusera mer på det positiva De metoder som använts har varit observationer, dokumentationer som dels primär källa samt tidigare fem intervjuer som sekundär källa. Teorin är grundad på förbättringsarbete, kommunikation, ledarskap, lärande organisationer och organisations lärande cykeln. Det framgår fortsatt att just samarbetet och kommunikationen är det som organisationen talar om. De centrala delarna i resultatet visade : Kommunikationen behöver förbättras då personalen har svårt att nå fram till varandra samt att de talar om varandra och inte med varandra. Samarbetet är en mycket viktig del för organisationen och personalen upplever att det finns en del att göra för att få samarbetet att fungera bättre både medarbetare emellan och mellan medarbetare och ledning. Fokusera på det positiva då det finns negativa tendenser som organisationen präglas av då det framgår att stress förekommer mer och att personalen ser att arbetet fungerar sämre. De slutsatser som studien visar är att organisationen behöver se över sitt ledarskap och göra det tydligare. Förbättringsarbetet som har påbörjats bör fortsätta som en del i organisationens kontinuerliga förbättringsarbete. Organisationen behöver också arbeta mera med kvalitetsverktyg. / The organization’s goal is that the guests who come to the hotel/conference establishment should be treated like kings. The business idea of the organization is: "Excuse me your majesty! With us, all guests are kings. In order to make the guests feel like kings requires cooperation, interest of the workplace, quality awareness, communication and understanding among the staff. This study is a case study of improvement work and should give the organization the tools to use in the improvement process. The study aims to identify areas for improvement within an organization’s activities that should be prioritized. One area for improvement will be further developed as a project. The improvement area selected is to study how communication works in the workplace and to find tools to improve and innovate approaches in the workplace. The goal of this study is to examine how the organization can: 1) Improve the communication 2) Increase cooperation 3) Focus more on the positive The methods used have been the observations, documentation, and the primary source and previous five interviews as a secondary source. The theory is based on improvement, communication, leadership, learning organizations and organizational learning cycle. It appears that just continued cooperation and communication is what the organization talking about. The central parts of the results indicate: 1. The communication needs to be improved since the staff finds it difficult to reach each other and that they talk about each other instead of with each other. 2. Cooperation is a very important part of the organization and staff feels that there is a lot to do to make cooperation work better for both employees themselves and between employees and management. 3. Focus on the positive, since there are negative trends that the organization is characterized by stress being more frequent and that the personnel perceive that work functions less well. Where it appears that stress occurs more and that the staff sees that the work function less well. There are tendencies that collaboration, participation and communication do not function so well and that there are missing parts in the communication. The study shows conclusions that the organization needs to see over their leadership and to do it clearer, the work on improvement that has been started should continue as a part in the organization in a continuous work and that the organization lacks a part equipment to work after. The conclusions of the study shows that the organization needs to review their leadership and make it clearer. The improvement work that has begun should be continued as a part of the organization’s continuous improvement efforts. The organization also needs to work more with quality tools.

Situationen för många primärkommuner har varit ansträngd under en längre tid, bland annat på grund av en svår ekonomisk situation och negativ befolkningsutveckling. Kommunerna som ingår i Sundsvallsregionen utgör inget undantag. Samarbete mellan kommuner kan vara ett alternativ för att lösa dessa problem. Samarbetet i denna region innefattar sex kommuner i Mellansverige, Hudiksvall, Nordanstig, Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösands kommun. Dessa kommuner samarbetar för att utveckla och öka denna regions attraktionskraft vilket ska kunna vända trenden med en negativ befolkningsutveckling och även förbättra kommunernas ekonomiska situation. Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga det regionala utvecklingssamarbetet i Sundsvallsregionen. Frågeställningarna har inriktat sig mot hur samarbetet ser ut mellan kommunerna, varför samarbetet startade och vilka hinder som upplevs finnas för samarbetet mellan kommunerna. Undersökningen visar att samarbetet mellan kommuner ses som någonting naturligt för de inblandade i Sundsvallsregionen. Kommunerna har också samarbetat med varandra under en längre tid men det var i och med ett möte i oktober 2004 som kommunerna bildade Sundsvallsregionen. Samarbete sker i första hand runt infrastrukturen i regionen och kommunerna har enats om prioriteringar av vissa delar av infrastrukturen. Det är också kring infrastrukturen som kommunerna ser fördelen med att samarbeta. Tillsammans upplever kommunerna att de har en starkare röst gentemot statliga verk, departement och andra regioner. Storleken på regionen utgör en konkurrensfördel gentemot andra regioner och områden när det gäller att attrahera såväl människor som företag. Hindren för samarbetet i regionen är huvudsakligen tre. Det första hindret är den svenska organisatoriska uppdelningen i län och kommuner som medför svårigheter när samarbetet går över dessa gränser. Det andra hindret är att i ett samarbete gäller det för alla aktörer att hitta sin roll. I detta samarbete finns det tre olika typer av kommuner och då ska alla dessa hitta sin roll i samarbetet. Det tredje och sista hindret utgörs av det mentala hindret. Det mentala hindret finns hos människor som är en del i samarbetet och för att överbrygga detta hinder krävs tid och information till samtliga berörda för att resultatet av samarbetet ska bli det bästa möjliga.

För andra gången startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbättra ett bostadsområde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen Vallås till<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den här uppsatsen är att, ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvärdering. Jag kommer att använda mig av Nils Herttings teorier om deltagardemokratier och analysmodell gällande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en deltagardemokratisk grund och att man lyckats få med gräsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser på att man främst attraherar redan engagerade medborgare. Vidare<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> visar jag att samverkan fungerar väl, det finns mycket delaktighet och engagemang i utvecklingsarbetet och tillit bland deltagarna. Men det finns olika förväntningar bland deltagarna och att man inte har lyckats skapa en enhetlig bild av vad som är syftet med projektet.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap kring vilka framgångsfaktorer och hinder det kan finnas vid utvecklingsprojekt i skolor och hur resultatet av ett projekt kan upplevas av pedagogerna. Syftet är även att undersöka på vilket sätt specialpedagogerna varit delaktiga i utvecklingsprojektet. Vid utvecklingsarbete i skolan är det bland annat viktigt med ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete som grund för utvecklandet av verksamheten. Rektors roll och ledarskap har stor betydelse liksom hur man i utvecklingsarbete tar sin utgångspunkt i den dagliga verksamheten. Annat som kan vara av vikt är till exempel kontinuitet, vilka normer och värderingar som råder på skolorna samt om specialpedagogen har en roll i arbetet. Vi har undersökt ett befintligt projekt som bedrevs i sju skolor i en svensk stad under ett läsår. På fyra av skolorna har vi gjort kvalitativa undersökningar genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger. Vi använde oss av chatintervjuer genom delade dokument i Google Drive. Lärande i organisationer inom organisationsteorin och den institutionella teorin användes för att analysera vårt resultat. Resultatet visar att det fanns många hinder som gjorde projektet mindre lyckat. Till exempel var målen otydliga, pedagoger kände en brist på ledarskap, rektorer slutade, dåliga organisatoriska förutsättningar och svag koppling till verksamheternas vardagsarbete. Målen för projektet nåddes ej och det arbete som sattes igång avstannade på samtliga skolor. Specialpedagogerna var inte delaktiga i arbetet med projektet. En slutsats är att skolan är en komplex verksamhet och varje skola har olika förutsättningar, både organisatoriskt och gällande värderingar och normer. Detta påverkar arbetet i skolan och måste tas hänsyn till vid utvecklingsarbeten. / The purpose of our study is to contribute with knowledge about factors that can hinder and promote developing projects in schools and how the teachers can experience results of a specific project. Our purpose is also to study the participation of special educational needs coordinator, SENCO, in this specific project. When we want to develop our schools it is important to have a systematic circle of analysis and evaluation. The role and leadership of the principal is of great importance as well as how well the developing project is founded in the daily activities of the school. Key factors can also be continuity, norms and values as well as to what degree the SENCO is involved. Our study is of an existing project that were carried out in seven schools in a Swedish city during one year. We have made qualitative studies in four of the schools through interviews with teachers and SENCOs. We used chatinterviews with a shared document in Google Drive. Learning organization in Organization theory and Institutional theory were used to analyze our results. Our results shows that the project were not very successful due to many hindrances. The objectives of the project were for example not explicit, there were lack of leadership, some of the principals ended their jobs, the organizational structures for the teachers were unsatisfying and there were weak correspondence with the daily work of the schools. The objectives for the project were not met and the work that were launched in the beginning of the year stopped after one year in all of the studied schools. The SENCOs did not participate in the project. Our conclusion is that every specific school has its own organizational foundation as well as its own set of values and norms. This has to be taken in consideration when we want to make changes and work with developing projects.

This essay explores the challenges that we as teachers in the extended school can face whenimplementing sustainable special educational methods. With a specific focus on the TEACCHmethod and the use of visual support in communication. Our intention is that we, based on ourstories and experiences, will investigate what can hinder this development work and whetherthere are any success factors for us as leaders at the after-school center. The primary questionsare ”What is it that makes it so difficult to implement sustainable development work withTEACCH in the work teams?” and ”What kind of leaders do we need to be to be able to leadthis sustainable development work?”. As a research method, we use the essay form as we,through the reflexive writing, among other things want to see who we are as leaders andwhich leaders we need to be in an effective development work. In our reflection, we explorewhat knowledge we at the after-school center need to have in the treatment of students in needof special knowledge and understanding. We also reflect on how we gain new importantknowledge and how we as leaders convey that knowledge. / Denna essä utforskar de utmaningar vi som lärare i fritidshem kan möta vid implementeringav hållbara specialpedagogiska arbetssätt. Detta med fokus på tydliggörande pedagogik ochbilder som visuellt stöd i kommunikation. Syftet är att vi, utifrån våra berättelser ocherfarenheter, ska undersöka vad som kan försvåra detta utvecklingsarbete och om det finnsnågra framgångsfaktorer för oss som ledare på fritidshemmet. De primära frågorna är ”Vad ärdet som gör att det är så svårt att implementera ett hållbart utvecklingsarbete medtydliggörande pedagogik i arbetslagen?” och ”Vilka typer av ledare behöver vi vara för attkunna leda detta hållbara utvecklingsarbete?”. Som undersökningsmetod använder vi oss avessäformen då vi, genom det reflexiva skrivandet, bland annat vill få syn på vilka vi är somledare och vilka ledare vi behöver vara i ett effektivt utvecklingsarbete. I vår reflektionutforskar vi vilken kunskap vi på fritidshemmet behöver ha i bemötandet av elever i behov avsärskild kunskap och förståelse. Vi reflekterar även över hur vi får ny viktig kunskap och hurvi som ledare förmedlar den kunskapen.

Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.

Försvarsmakten har under åren efter Berlinmurens och Warszawapaktens fall präglats av neddragningar och inriktning mot internationella militära insatser. Sverige försvaras bäst genom säkerhet och stabilitet på andra platser än inom landets gränser. Försvarsmaktens dimensionering och verksamhet ska styras av det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld men sanningen är att den oftare påverkats av hur de politiska vindarna för tillfället blåst i Sverige. I och med de ryska aggressionerna under konflikterna i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 sker ett säkerhetspolitiskt uppvaknande i Europa och Sverige. Dessa händelser medvetandegör för svenska politiker därmed det läge som kommit att utvecklas sedan Warszawapaktens upphörande i början av 1990-talet. Detta har sedan tydliggjorts ytterligare av händelserna under första kvartalet 2022 då Ryssland på nytt inledde krigshandlingar i Europas absoluta närhet. Med start 2014 har Försvarsmaktens fokus varit på att växa och återtag av förmågan till nationellt försvar. Att genomföra den beslutade tillväxten och återgången till nationellt invasionsförsvar innebär att ett flertal olika förändringsprocesser initieras. Nya utbildningsplattformar ska, tillsammans med nya krigsförband, skapas vilket är exempel på stora och tydliga förändringar som innebär betydande svårigheter och utmaningar. Men även i det lilla sker stora förändringar i form av omorganisering av befintliga krigsförband, något som inte heller sker helt smärtfritt. T.ex. kommer handböcker, metoder och utbildningslinjer m.m. att påverkas. Det lilla hamnar lätt i skuggan av det stora. I denna kvalitativa intervjustudie skapas förståelse för de behov som uppstår hos yrkesofficerarna vid införandet av en ny krigsorganisation. Studien hämtar sin empiri från semistrukturerade intervjuer med nio yrkesofficerare verksamma vid Göta Trängregemente. Kodning av data har skett med metod inspirerad av Grounded Theory. Analysen har genomförts baserat på en referensram där teorier kring organisation och ledarskap samt förändring varit tongivande.   Studiens resultat visar att det är genom den övergripande kärnvariabeln Behov som acceptans och förståelse för förändring skapas. Detta utgör själva grunden för att förändringen ska kunna ske enligt tänkt plan och så smärtfritt som möjligt. Försvarsmakten bör därför dels säkerställa att befintliga processteg respekteras genom hela organisationen, dels sträva efter att utveckla förändringsprocessen för att tillgodose de behov som studien uppmärksammar. / In the years following the fall of the Berlin Wall and the Warsaw Pact, the Swedish Armed Forces has been characterized by downsizing and a focus on international military operations. The political view is that Sweden is best defended by maintaining security and stability outside the nation's borders. The dimensioning and activities of the Swedish Armed Forces should be governed by the general security situation in the surrounding area with a focus on Europe, but the truth is that it has more often been affected by how the political winds are currently blowing. With the Russian aggressions during the conflicts in Georgia in 2008 and the annexation of Crimea in 2014, there is a security policy awakening in Europe and Sweden. These events make Swedish politicians aware of the situation that has developed since the end of the Warsaw Pact in the early 1990s. This has since been further underlined by the events during the first quarter of 2022, when Russia resumed hostilities in Europe's absolute vicinity. Starting in 2014, the Swedish Armed Forces' focus has been on growth and re-building the national defense capability. Implementing decided changes and rebuilding the capacity for national defense means that several change processes are initiated. Examples of major changes that involve significant difficulties and challenges are the creation of new training platforms and military units but even in the trivial things, major changes are taking place in the form of reorganization of existing military units, something that is not painless. Doctrines, methods, training and more will be affected.  This qualitative interview study describes the needs that arise among army officers in the introduction of a new organization to create understanding in the event of change. The study draws its empirical data from semi-structured interviews with nine army officers active at the Logistic regiment. Coding of data has been done with a method inspired by Grounded Theory. The analysis has been carried out based on a reference framework where theories in organization and leadership as well as change have been dominant. The results of the study show that it is through the core variable Requirements that acceptance and understanding of change is created, which forms the basis for the change to take place. The Swedish Armed Forces should therefore ensure that existing process steps are respected throughout the organization and strive to develop the change process to meet the needs that the study addresses.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utifrån ett normkritiskt perspektiv granska ochutveckla en del av verksamheten på en förskola, i syfte att synliggöra och vidga normer. Utvecklingsarbetet skedde tillsammans med delar av ett arbetslag från en förskola i en större stad i Sverige och materialet som granskades är de sånger som vanligtvis sjungs av pedagogerna i projektet.Frågeställningarna som ställs är: hur ser pedagogerna på normer och likabehandling, vilka normer som kan identifieras i materialet samt vilka lärdomar och möjliga effekter som kan dras av projektet. Teorier om normer, kulturell dominans och normkritiskt pedagogik har varit centrala för studien samt begreppen barnkultur och barns kultur. Metoder för utvecklingsarbetet har varit deltagarorienterad ansats med semistrukturerade fokusgrupper som främsta metod. Resultaten visar att pedagogerna har en medvetenhet och till viss del har en kritisk ingång till normer och önskar en utveckling med en kollektiv, gemensam process. Sångrepertoaren förstärker svenska språket och aktivitet som norm och har en snäv representation av upphovsskapare. Pedagogerna kan ses som den dominerande gruppen som har makten att välja vad som ska ingå i sångrepertoaren. Alla barn blir inte representerade och exempelvis blir barn som pratar fler språk än svenska osynliggjorda i sångrepertoaren. En effekt av projektet var de samtal som pedagogerna höll med barn från barngruppen kring vad de skulle vilja sjunga om. Barnens intressen visade sig vara nutida barnkultur och populärkultur. Pedagogernas bakgrund skulle då inte vara avgörande för att kunna inkludera barnens intresse i sångrepertoaren. Genom att samtala med barnen kan deras intressen synliggöras vilket kan leda till att sångrepertoaren blir bredare och barnen blir mer delaktiga i verksamheten.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas. Vi drar slutsatsen att vår planering kan komma att fungera som en del i att utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet kan användas i sin helhet eller mindre delar, men även inom andra teman.

The purpose of this case study was to identify what contributes to motivate elementary teachers to make progress in their profession through development work. A secondary purpose was to find out what aspects of motivation emerge when the theme of professional development were: teacher-student relationships and strategies for a peaceful education environment. Data was collected through mail surveys with open-ended questions and semi-structured interviews with teachers from preschool up to the 3rd grade. Based on a qualitative thematic analysis using self determination theory collected material was analyzed. The themes located were contextual learning, learning with colleagues and participation. Something to observe is the importance of contextual learning. The teachers emphasize their desire for professional development and that they want to take part in methods that are useful in their profession, they also want to discuss issues that concern their current daily work. It appears that teachers appreciate learning with colleagues, they want to meet, discuss, and exchange experiences. It turns out that development work is not characterized by co-determination. Content and participation are determined by the school´s management and the teachers express an increased support from their principals for the development work to further motivate them.   Conclusions: Those responsible for the teachers´ professional development do not make full use of what the research highlights as successful methods. There are reasonable conditions for eliciting all factors of intrinsic motivation in the self-determination theory and it has the potential to contribute to successful and sustainable professional development for teachers. The result of this study points to soft values such as work with good teacher-student relationships, strategies for a peaceful education environment and professional development where a sense of belonging through collegial learning.   A recommendation for further studies in the field could be focusing on successful methods for professional development and how they can be implemented in developmental work. / Syftet med denna fallstudie är att identifiera vad som bidrar till motivation, hos lärare i årskurs F-3, när de ämnar utveckla sin profession genom utvecklingsarbete med temat trygghet och studiero. Data samlades in genom mailenkäter med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer med lärare från förskoleklass upp till årskurs 3. Baserat på en kvalitativ tematisk analys med självbestämmandeteorin som analytiskt ramverk analyserades insamlat material. Teman som lokaliserades var kontextuellt lärande, kollegialt lärande och delaktighet. Något att observera är vikten av kontextuellt lärande. Lärarna framhåller sin vilja till professionell utveckling och att de vill ta del av metoder som är användbara i deras yrke, de vill också diskutera frågor som rör deras nuvarande dagliga arbete. Lärarna värderar högt att lära sig tillsammans med kollegor, de vill träffas, diskutera och utbyta erfarenheter. Det visar sig emellertid att utvecklingsarbetet är präglat av lågt medbestämmande där innehåll och delaktighet bestäms av skolledningen. Lärarna uttrycker en önskan om ökat stöd från ledningen för att utvecklingsarbetet ytterligare ska motivera dem.   Slutsatser: De som ansvarar för lärarnas professionella utveckling använder sig inte fullt ut av vad forskningen lyfter fram som framgångsrika metoder. Det finns rimliga förutsättningar för att framkalla alla faktorer för inneboende motivation i självbestämmande teorin och det har potential att bidra till framgångsrik och hållbar professionell utveckling för lärare. Resultatet av studien pekar på värdet av mjuka värden som arbete med trygghet och studiero och professionell utveckling med en känsla av samhörighet genom kollegialt lärande.   En rekommendation för framtida forskning har fokus på hur framgångsrika metoder för professionell utveckling kan implementeras i utvecklingsarbete.