<p>När företagets ledning ska arbeta fram ”det nya lönesystemet” har vi kommit fram till att de anställda ska vara med och tycka till innan någon implementering sker. Vi anser att medarbetarna har en viktig roll vid framarbetandet av det nya lönesystemet då det ska verka för att motivera just medarbetarna. Vi säger vidare att under och efter implementeringsprocessens gång ska det finnas någon form av stöd och uppföljningssystem som är enkelt och lättåtkomligt för medarbetarna. Ett lyckat framtagande som resulterar i ett attraktivt lönesystem borde leda till att företaget vinner konkurrensfördelar under en längre framtid.</p>

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om globalt utvecklingsarbete angående rätten till en säker abort, och det sociala arbetets relevans för att stärka kvinnors rättigheter i frågan. Genom en kvalitativ innehållsanalys och ett globalt, kritiskt och feministiskt perspektiv analyseras kvinnors rätt till säker abort utifrån strategiska dokument; styrdokument, policys och globala utvecklingsmål från Förenta Nationerna (FN), World Health Organisation (WHO), International Federation of Social Workers (IFSW), International Association of Schools of Social Work (IASSW) och International Council on Social Welfare (ICSW). Studiens resultat visar att globala utvecklingsmål och policys är nödvändiga för att stärka kvinnors rättigheter inom sexuell och reproduktiv vård och hälsa. Genom att länder och professioner tar del av de globala organisationernas gemensamma tillvägagångssätt och riktlinjer skapas förutsättningar för ett gemensamt utvecklingsarbete gällande kvinnors rätt till en säker abort. Vidare uppmärksammas betydelsen av ett starkt samarbete mellan olika professioner (inter-professionella samarbeten) inom sexuell och reproduktiv vård för att se till kvinnors fysiska, psykiska och sociala behov, och de utmaningar som finns för att uppnå en säker abortvård globalt. Socialt arbete står ofta utanför beslutsfattande inom abortvården, trots att beslut och lagar på global nivå influerar utövandet av det sociala arbetet på lokal nivå. I studien argumenteras för att socialt arbete som profession kan bidra med viktiga sociala dimensioner och perspektiv i globalt utvecklingsarbete för kvinnors rätt till en säker abort, för jämlikhet i vården och för att stärka kvinnors rättigheter globalt. / <p>2018-06-05</p>

Verksamheter inom den kommunala sektorn befinner sig i ständig förändring och måste hela tiden utvecklas för att anpassa sig till nya direktiv och förutsättningar. De flesta kommuner står inför utmaningen att införa heltid som norm inom bland annat vård och omsorg utan att försämra arbetsmiljön för undersköterskorna. Inom vård och omsorg är sjukfrånvaron ofta hög och möjligheten att få in nya vikarier minskar hela tiden. Heltid som norm är ett sätt att få de undersköterskor som arbetar att arbeta mer vilket löser en del av resursproblemet. En av orsakerna till ohälsa och sjukfrånvaro är höga krav i kombination med begränsade resurser. Syftet med studien är att belysa hur underskö­terskor i hemtjänsten upplever att med kort varsel byta enhet inom kommunen. En kva­litativ metod har använts och undersköterskor inom kommunal hemtjänst har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Författarna redovisar studiens resultat under de kategorier som utkristalliserats under studiens gång. Rubrikerna på kategorierna är följande: Organisering av arbetet, Förutsättningar, Tillräcklig kunskap och kompetens och Bekräftad genom samarbete. Resultatet visar att det finns både positiva och nega­tiva aspekter att ta hänsyn till när nya arbetssätt ska implementeras. Några av de förde­lar som framkommer i resultatet är ökad hjälpsamhet mellan undersköterskor och olika arbetsgrupper samt att lära av varandra. En av de negativa aspekterna är minskad konti­nuitet hos vårdtagarna och att det kan skapa stress hos undersköterskorna om det brister i informationsöverföring och introduktion. Resultatet visar också att underskö­terskorna kan ha olika personliga förutsättningar för att hantera ett förändrat arbetssätt även om utgångsläget inte skiljer sig åt.

Syftet med rapporten är att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för medarbetarna och ledningen inom äldreomsorgen när deras verksamheter ska digitaliseras med ny teknik. Ledningen och medarbetarna är i behov av att få en bra förberedelse inför digitaliseringen. Digitaliseringen är en viktig del inom vård och omsorg eftersom den svenska befolkningen blir äldre och vården behöver klara av de utmaningar som uppstår. Ny teknik kan underlätta arbetsmetoder om medarbetarna får rätt förberedelser och ledningen vet vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att klara av digitaliseringen. Rapporten är en fallstudie med en kvalitativ inriktning. Metoder som användes för att samla in data intervjuades medarbetare, enhetschef och en verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen. Frågor som har använts är baserats på litteratur inom området. I fallstudiens resultat framgår det att majoriteten av de viktigaste framgångsfaktorerna för ett förändringsarbete inom digitalisering finns i verksamheten. Det som saknas är att medarbetarna inte är delaktiga under utvecklingsprocessen och att det brister med utbildningar kring digitalisering. En slutsats kan vara att ledningen behöver utöka kunskaper kring digitalisering och ny teknik.

No description available.

Ambitionen med utvecklingsarbetet är att planera och genomföra schackundervisning i en förskola samt analysera aktiviteterna utifrån ett didaktiskt perspektiv, i syfte att utveckla och vidga mitt, som blivande förskollärare, arbetssätt att uppnå läroplanens mål i matematik. Huvudsakliga teorier innehåller didaktik och matematikdidaktik. Arbetet utgår ifrån en hermeneutisk ansats och experimentell observation har varit arbetets främsta metod.Resultaten visar att barnen under schackaktiviteter har utövat följande matematiska mål i läroplanen (2016): rumsuppfattning; grundläggande egenskaper hos mängder och antal; mätning; reflektion omkring olika strategier och problemlösningar; urskiljande; förklaring. Under aktiviteterna har barnen visat följande svårigheter för undervisningens innehåll: förstår inte hur man flyttar pjäsen springare; har svårt att kombinera varierade sätt att flytta damen för att undersöka det optimala sättet att uppnå målen; visar inte tillräcklig förståelse att behandla flera problem synkroniserat. Monologen är det dominerande kommunikationsmönstret under aktiviteterna, vilket innehåller en liknade modell. Jag styr monologen och erbjuder barnen ungefär lika många chanser att utrycka sig och delta i aktiviteterna. Dialogen sker mellan mig och barnen, samt mellan barnen. Initiativ till dialog tas i regel av barnen och påverkas endast minimalt av mig. Antalet dialoger skiljer sig dramatiskt åt bland barnen. Metakognitiv dialog uppstår endast under den sista aktiviteten. Jag utgör en viktig roll i metakognitiv dialog för att handleda barnen kring att vara medvetna om sin egen lärandeprocess.Schackaktiviteterna erbjuder en rik möjlighet för barnen att upptäcka och undersöka matematik med ett kritiskt tänkande samt erfara sina brister i schack. Det finns många meningsfulla moment där barnen tar initiativ till att bidra till att utveckla och fördjupa undervisningsinnehåll. En del av barnens funderingar och undersökningar är inspirerande för mitt framtida arbete.

Examensarbetet har inneburit iterationer för att ta reda på hur sektionen Research &amp; Development, Truck layout (RTL) på Scania kan förbättra planering och styrning för att säkra hög leveransprecision. RTL består av sju grupper som arbetar med chassiutveckling. Fler av grupperna på sektionen har börjat resan mot ett agilt arbetssätt för att öka sin flexibilitet och säkra sina leveranser. Det agila arbetssättet visar sig ha en positiv inverkan på leveranssäkerheten hos de grupper som lyckats med implementeringen. Inledningsvis observerades den dagliga styrningen, en gång hos varje grupp. För att ta reda på mer om gruppernas olika förutsättningar intervjuades respektive gruppchef. Fler av grupperna besöktes igen för att komplettera data om nuläget. En enkät skickades ut till medarbetarna på sektionen, svarsfrekvensen blev drygt 70 % och det konstateras att majoriteten svarade positivt i frågor om hur det är att arbeta i sin grupp. Däremot var de inte lika positiva kring hur stor nytta den dagliga styrningen bidrar med. En sprintplanering följdes hos den grupp som kommit längst med att arbeta agilt för att se hur planering av en fyra veckors sprint går till. Intervjuer hölls med sakkunniga för att få reda på mer om agilt arbete samt daglig styrning. Daglig styrning är ett av de forum som finns för planering och styrning, efter att ha studerat daglig styrning, sprintplanering samt teorier om agilt arbetssätt valde vi att fokusera examensarbetet på att optimera den dagliga styrningen. Utifrån observationer, intervjuer och teori kring agilt arbete samt daglig styrning användes kvalitetsverktyg. Utifrån två områden som kvalitetsverktygen resulterade i upptäcktes förbättringspotential för den dagliga styrningen. Syftet med daglig styrning måste klargöras samt regelbundet diskuteras hos samtliga grupper på RTL. De behöver även arbeta med fokus och hålla sig till sådant som är relevant för den dagliga styrningen / In order to find out how the Scania section RTL can improve planning and management to ensure high delivery precision this thesis work has consisted of iterations. The section Research Truck Layout (RTL) consists of seven groups that are working with chassis development. In order to increase their flexibility and secure their deliveries some of the groups have begun working towards agile methodologies. The agile methodologies has proven to have a positive impact on the delivery precision in the groups that succeeded with implementation. Initially, once in every group, the groups daily meetings was observed. In order to find out more about the groups different pre-requisite interviews were conducted with the group managers. Several of the groups were visited again to complete data about their current state. A survey was sent to the employees on the section, the response rate was over 70% and it showed that most employees had positive feeling towards working in their group. However, they were not as positive in regards to the benefits of daily management meetings. A followup was made on the group that was furthest along in working agile, the follow-up was made by observing the planning of a sprint. Interviews was held with experts to find out more about agile work as well as daily meetings. Daily management is a forum for planning and management, after studying daily management, sprint planning and theories of agile working methods, we chose to focus this thesis work on optimizing daily management. Based on observations, interviews, theories about agile methodologies and with the support of quality tools, two areas emerged which both have an improvement potential for a day-to-day management. The first area is the purpose of daily management, it has to be clarified and regularly discussed within all groups. The other area is focus, it needs to be worked on so that the meetings only contain topics that is relevant.

The aim of the thesis is to describe and analyse development partnership as an organisational form for governing and organising developmental work. The partnerships studied in this thesis are within the EU initiative EQUAL, aimed at combating discrimination and exclusion in working life and the labour market. The empirical material consists of quantitative and qualitative data such as interviews, participant observations and a questionnaire. The theoretical approach is derived from theories on political governing and organisation theory focusing developmental work. Another theoretical orientation is a neo institutional approach to organisation where partnerships are understood as results of complex economic, political and social processes which alter and edit the idea of partnerships. The results indicate that the idea of partnerships, as it is put forward in the EQUAL-programme documents, involves a number of positive values and prerequisites for successful and democratic development work. However, the findings show that partnership is not a quick fix to complex societal problems. Combining top-down and bottom-up strategies, democracy and effectiveness, development and planning and working in equal relations are all dilemmas that become visible when the idea of partnerships is put into practice. These dilemmas are discussed as contradictory elements in the idea of partnership and organising development. / Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera utvecklingspartnerskap som ett sätt att styra och organisera utvecklingsarbete. De studerade partnerskapen var verksamma inom Europeiska Socialfondens programsatsning EQUAL med syfte att motverka diskriminering och exkludering på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Det empiriska materialet är genererat ur kvalitativa intervjuer, deltagande observation och en enkätundersökning. De teoretiska utgångspunkterna är ett politiskt styrningsperspektiv och teorier om organisering av utveckling. Vidare används nyinstitutionell organisationsteori för att analysera partnerskapen i relation till en samhällskontext bestående av komplexa ekonomiska, politiska och sociala processer. Resultaten visar att idén om partnerskap i programdokument för EQUAL förknippas med universellt positiva värden och förutsättningar för ett lyckat och demokratiskt utvecklingsarbete. Resultat från de studerade partnerskapen visar dock att partnerskap inte är en enkel lösning för att organisera utvecklingsarbete kring komplexa samhällsproblem. Att kombinera “top-down”- och “bottom-up” – strategier, demokrati och effektivitet, utveckling och styrning och att arbeta i jämlika relationer är dilemman som blir synliga när partnerskapsidén omsätts till praktik. Dessa dilemman diskuteras som motsägelsefulla beståndsdelar av idén om partnerskap som organiseringsform för utvecklingsarbete. / NTG Partnerskap

De globala hållbarhetsmålen, antagna år 2015, ska verka för en global satsning för ökad social, ekonomisk, och miljömässig hållbarhet. I styrdokument publicerade 2018 från FN uppmanas berörda parter på olika nivåer att inkorporera mer ideellt engagemang i form av volontärarbete. Detta för att kunna etablera en lokal förankring som ska underlätta genomdrivandet av de 17 målen, med tillhörande 169 delmål. En typ av volontärarbete som vuxit fram de senaste 20 åren är så kallade volontärresor, där ofta unga västerlänningar åker för att hjälpa till i projekt i utvecklingsländer, i kombination med nöjesresor. I denna studie undersöks hur projekt som erbjuds av svenska volontärresebyråer kan relateras till de globala hållbarhetsmålen, samt hur olika publikationer från FN om volontärarbete och hållbar turism kan förstås utifrån kommersiell volontärturism. Här har fyra svenska volontärresebyråers projektbeskrivningar synats och jämförts med delmålen för Agenda 2030. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys av projektbeskrivningar från volontärresebyråernas hemsidor. Rättighetsperspektivet (Human Rights Based Approach) har använts vid analysen för att se på vilket sätt projektbeskrivningarna kan ses vara rättighetsbaserade. Resultaten visar på att volontärturism främst berör hållbarhetsmål för utbildning och biologisk mångfald, genom engelskundervisning och vård av djur och natur. I de projekt som finns kan kvalitén på de insatser som görs ofta inte garanteras, och en medvetenhet kring hållbarhetsmålen tycks heller inte finnas. Engagemanget kan därför ses adressera effekterna av strukturella problem, men inte verka för en lösning av de grundläggande orsakerna till problemen. En förbättring som föreslås för att volontärturism ska kunna bidra till en väg till utveckling är att öka kopplingen i projekten till Agenda 2030 genom kunskapsspridning. / The sustainable development goals, published in 2015, were created as a global effort to increase sustainable social, economic and environmental development. In documents published in 2018 from the UN, relevant actors are encouraged to incorporate more voluntary work on different levels of society, in order to establish a local anchoring for the 17 goals with its’ 169 sub-targets. One kind of non-profit work that has gained popularity in the last 20 years are the so-called volunteer travels, where tourists, often young Westerners, travel in order to help out in developing countries, in combination with leisure activities. In this study, descriptions of projects that are offered by Swedish volunteer- travel agencies have been examined as to how they relate to the Sustainable Development Goals, along with how different publications from the UN on how volunteerism and sustainable tourism can be understood in regard to commercial volunteer tourism. Here, four Swedish volunteer tourist agencies have been examined and compared to the sub-targets for the Sustainable Development Goals, also known as Agenda 2030. The method used is a qualitative content analysis of the project descriptions found on the web pages of the volunteer tourist agencies. The Human Rights Based Approach has been used to analyse the data in order to investigate in what way the project descriptions can be seen as rights based. The result shows that volunteer tourism primarily is related to development goals concerning education and biological diversity, through English classes and care of animals and nature. The established projects that are available often cannot guarantee the quality of the efforts being made and do not seem to incorporate an awareness of the Sustainable Development Goals. The activity can therefore be seen as addressing the effects of structural problems, rather than a solution of the underlying causes of the problems. A possible improvement that is suggested for volunteer tourism to contribute more to a road to development, is to more emphasize the connection between projects in volunteer tourism and the Sustainable Development Goals, mainly through knowledge sharing.

Syftet med denna studie var att utveckla mer kunskap kring skolan som lärande organisation. Detta gjordes genom en kvalitativ fallstudie där förbättringsprogrammet PRIO och dess effekter på utvecklingsarbetet i Landskrona stads skolor studerades. Aspekterna implementering, uppföljning, avtryck av förändringsarbetet i organisationen idag, kvalitetsökning för eleverna samt koppling mellan skolornas utvecklingsområden och forskningsfältet lärande organisationer i stort undersöktes. Slutsatserna blev att implementeringen fungerat bra i initialskedet men att utvecklingsarbetet kopplat till PRIO på drygt hälften av skolorna sedan stannat av. Detta kan delvis kopplas till stor personalomsättning bland rektorerna, men också till att PRIO-arbetet i många fall inte varit en del av skolornas systematiska kvalitetsarbete. Man upplever en kvalitetsökning för eleverna men kopplingen till PRIO är inte helt självklar. Drygt hälften av de utvecklingsområden som skolorna arbetat med korrelerar med de områden som lyfts fram som väsentliga inom forskningsfältet kring lärande organisationer. Skolorna utvecklade en lärande organisation genom PRIO-arbetet men det är inte alla skolor som kunnat bibehålla den över tid. / Purpose: The purpose of this study was to develop   more knowledge about the school as a learning organization. Design: A qualitative case study was conducted, where   the improvement program PRIO and its effects on the schools in Landskrona were   studied. The aspects implementation, long term improvement, the effects of   PRIO in the schools today, increase of quality for the students and the   connection between the schools' development spheres and the research field of   learning organizations in general were examined. Findings: The conclusion was that the implementation   was successful in the initial phase, but that the improvement then faded in   more than half of the schools. This can partly be linked to large staff turnover   among the principals, but also to the fact that in many cases the PRIO work   has not been part of the schools' systematic quality management. The schools   experiences an increase of quality for the students, but the connection to   PRIO is not entirely evident. More than half of the development spheres that   the schools have worked with correlate with the spheres highlighted as   essential in the research field around learning organizations. The schools   developed a learning organization through the PRIO work, but not all schools   have been able to maintain it over time. / <p>2019-06-26</p>