Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring eventuella mål- och intressekonflikter som kan uppstå när vägledningen ska utformas med utgångspunkt från individens intressen, förmågor och fria vilja samtidigt som arbetsmarknadens behov ska beaktas för att säkerställa en bättre kompetensförsörjning. Kopplat till förekomsten av eventuella målkonflikter undersöks även hur studie- och yrkesvägledningen skulle kunna utvecklas med hänsyn till både individens och arbetsmarknadens behov. Frågeställningarna lyder; hur resonerar studie- och yrkesvägledare i grundskolan kring eventuella målkonflikter i vägledningsarbetet när det gäller att tillgodose enskilda elevers intressen, förmågor och fria vilja, å ena sidan, och kompetensförsörjningsbehoven på arbetsmarknaden å andra sidan samt hur kan arbetet kring vägledningen utvecklas för att på bästa sätt tillgodose både individens intressen och arbetsmarknadens behov enligt studie- och yrkesvägledare i grundskolan? Utifrån undersökningsområdet har vi valt att använda kvalitativ metod. Det empiriska materialet har analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; STF, CIP-teorin och begreppet handlingshorisont. Huvudresultatet visar delvis på hur studie- och yrkesvägledare resonerar kring eventuella målkonflikter, där flertalet informanter upplever att målkonflikter förekommer i det dagliga vägledningsarbetet samt att individens behov i dagsläget är det som främst sätts i fokus. Resultatet visar även på att det finns en del förbättringspotential gällande målkonflikterna såsom brister i den vida vägledningen, avsaknad av studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar samt brist på engegemang från och samverkan med näringslivet, kommuner och regioner.

Detta studentinitierade utvecklingsarbete har som syfte att få inblick i lärares uppfattning av begreppet läsflyt, samt att få kunskap om hur lärare beskriver sin användning av ekoläsning som metod för läsflytsundervisning i svenskämnet på lågstadiet. Tidigare forskning visar att förmågan att läsa med flyt är en central del av att uppnå en god läsförmåga och nära förknippat med förståelsen av det lästa. Ett av de främsta målen med undervisning på lågstadiet är att lära elever att läsa, så att de sedan kan läsa för att lärasig. Trots det har läsflyt lyfts fram som den minst uppmärksammade läsförmågan. Studiens metodval utgörs av intervjuer med lärare i årskurs 2 som prövat ekoläsning som explicit metod för undervisning av läsflyt. Ekoläsningen har genomförts utifrån en lärarhandledning och dokumenterats i en reflektionsdagbok. Resultatet pekar påbetydelsen av ett ämnesspecifikt språk för lärare inom området läsflyt samt hur deras motivation till att använda ekoläsning påverkas av elevernas kunskapsutveckling. Vidare visar resultatet att ekoläsning bidrar med stöttning för eleverna. Därutöver lyfts möjligheter och svårigheter med ekoläsning. Sist presenteras tänkbara perspektiv på vidare forskning inom området läsflyt.

Denna kvalitativa studie fokuserade på effektiviteten av svenskt utvecklingsbistånd i Zimbabweutifrån på organisationernas synpunkter samt hur de arbetar med utvecklingen i landet. Sammanlagt genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med kvalificerade biståndsarbetare somrepresenterade svenska utvecklingsorganisationer och partnerorganisationer i Zimbabwe.Dessa organisationer var Diakonia, Zimbabwe Women's Resource Center & Network, Afrikagrupperna och Unionen. Resultaten har visat att det finns positiva och identifierbara inverkanav utvecklingsbistånd trots utmaningarna i landet. Dessutom presenteras i denna uppsats deförändringar som biståndsorganisationerna har genomfört i olika städer i Zimbabwe. Slutsatsensom studien har kommit fram till är, för att de möjligheter som biståndsorgan skapar ska varahållbara bör regeringen välkomna aktörerna i det civila samhället och den privata sektorn somhar resurser för att komplettera det som regeringen inte har. Samt skapa en bra politisk miljödär regeringen och det civila samhället kan samarbeta. / This qualitative study focused on the effectiveness of Swedish development aid in Zimbabwe,based on the organizations' views and how the aid organizations work with development in thecountry. A total of four semi-structured interviews were conducted with qualified developmentworkers representing Swedish development organizations and partner organizations in Zimbabwe from, Diakonia, Zimbabwe Women's Resource Centre & Network, Afrikagrupperna andUnionen. The results have shown that there is a positive impact of development aid despite thechallenges in the country. We have presented in this essay the positive and identifiable changesthat aid agencies have accomplished in various cities in Zimbabwe. The conclusion of this studyis, for the opportunities created by aid agencies to be sustainable, the government should welcome the civil society actors and the private sector that have the resources to complement thosethat the government does not have. As well as create a good policy environment in which government and civil society can cooperate.

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare. / Program: Lärarutbildningen

Titel: Anställdas reaktioner vid kvalitetsdrivet utvecklingsarbete, fokus på motståndens art, konsekvenser och hantering Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Marie Olsson, Emelie Mårtensson Handledare: Tomas Källquist, Stig Sörling Datum: 2013-06-11 Syfte: Studiens syfte är att belysa motstånd från anställda mot kvalitetsdrivet utvecklingsarbete och belysa olika sätt för ledningen att bemöta dessa motstånd. Metod: Litteratur och tidigare forskning om kvalitetsarbete och motstånd från anställda studerades. Även ledare- och ledningens roll i arbetet mot motstånd studerades. Därefter undersöktes hur respondenterna i fallföretagen arbetar med kvalitet och vilka erfarenheter de har av motstånd. Reflektion: Det visade sig att tidigare forskning och den insamlade empirin hade flera likheter, bland annat huvudteman som kommunikation, struktur och mänskligt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie belyser endast motstånd, som är en av många olika reaktioner. Detta bör tas fasta på i andra studier, och därför belysa vilka reaktioner som kan uppstå vid en kvalitetsdriven förändring. För fortsatt forskning vore det också intressant att överblicka hur motstånden kan te sig mot förnyelsearbete rent generellt, och bortse från kvalitetsfokus. Är det samma faktorer som påverkar som vid ett kvalitetsdrivet utvecklingsarbete? Förutom att belysa motstånd finns också möjligheten att rikta sig mot de koncept som finns, och belysa hur de används idag jämfört med tidigare. Studien har även uppmärksammat att TQM inte används i samma utsträckning idag, och att företag istället väljer att inspireras av dem. Vad kan denna utveckling bero på, varför har företag som implementerat konceptet valt att frångå detta? Uppsatsens bidrag: I dagsläget finns mer teoretiskt material än empiriska synvinklar på motstånd från anställda i ett kvalitetsdrivet utvecklingsarbete. Det finns en mängd litteratur och tidigare forskning kring ämnet men färre fallstudier, hur problemen verkligen förefaller i praktiken, varför denna studie behövs. Nyckelord: Kvalitetsdrivet utvecklingsarbete, Motstånd, Kvalitetsarbete, Anställda, Ledare- och ledningens roll. / Title: Employee reactions to quality-driven development, focus on resistance, its nature, consequences and managing. Level: Final assignment for Bachelor's Degree in Business Administration Author: Marie Olsson, Emelie Mårtensson Supervisor: Tomas Källquist, Stig Sörling Date: 2013-06-11 Aim: The purpose of this study is to illustrate resistance from employees towards quality-driven development and ways for management to respond to these resistors. Method: The literature and previous research of quality work and resistance from employees was studied. Leaders and leadershiprole in the resistance was also studied. Next, the study examined how respondents in the case company committed to quality and their experiences of resistance. Reflection: It turned out that previous research and the collected empirical data had many similarities, including keytopics such as communication, structure and human behavior. Suggestions for future research: This study has only studied resistors, and therefore would a study that illustrates the reactions that occur in a quality driven change be interesting. For future research it would also be interesting to conduct a study overviews how resistance may seem to renewal in general, apart from the quality focus. Is it the same factors that affects as in a quality-driven development? In addition to illustrate resistance is also the possibility of targeting the concepts that are available today, and how they are used. The study has noted that TQM is not used to the same extent today, and that companies instead choose to be inspired by them. What might this evolution depend on, why have companies that implemented the concept chosen to deviate from this? Contribution of the thesis: In the current situation there is more theoretical than empirical perspectives on resistance from employees in quality-driven development. There are a variety of literature and previous research about the subject but fewer case studies where you can really see how the problems seem in practice, wich is why that this study is necessary. Keywords: Quality-driven development, Resistance, Quality work, Employees, Leaders and leadershiprole.

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik.   I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen?   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.

Forskningsresultat når inte alltid ut i vården till patienter och kliniskt verksam personal. Detta kan leda till att den vetenskapliga grund, som vården enligt svensk lagstiftning ska vila på, inte erbjuds. Anledningen till att vetenskapligt belagd kunskap inte når ut kan vara til lexempel avsaknad av kunskap om hur forskningsresultat sprids och om hur resultat kan omsättas till den egna verksamheten. Ett omfattande forskningsfält inom omvårdnad rör samtal, kommunikation och reflektion kopplat till relationen mellan vårdpersonal och patient. Reflektion bör ses som en central företeelse inom vården dels för att förstå patienten dels för att förändring skall komma till stånd. Reflektioner inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt torde leda till förändringar i relation till vårdpersonals förståelse och attityder till patienten. Syftet med studien var att undersöka om förändringar sker i personals syn på sig själv och på patienten i samband med att de deltog i ett aktionsforskningsbaseratutvecklingsarbete. Fokus för utvecklingsarbetet var bedömning av patienters smärta. Studien är kvalitativ. Data har inhämtats i samband med fokusgruppsamtal, transkriberats och analyserats utifrån en hermeneutisk analysmetod. Följande tre huvudteman framkom vid analysarbetet; patienten blir en person; professionell identitet blir tydligare; teamanda förstärks. Innebörderna i dessa tre teman tolkas i relation till teorier om personcentrerad vård och transition. Deltagarbaserad aktionsforskning kan vara ett sätt att öka användning av forskning och omsätta den nya kunskapen till egen handling. I studien gav deltagarna uttryck för att deras arbete resulterade i ett förändrat arbete med smärta och smärtbedömning mot en patientnärmre vård. / Research results do not always reach out in care to patients and clinically active personnel. This can lead to the result that the scientific basis, as health care, according to Swedish law must rest upon are not offered. The reason that scientifically knowledge does not reach out can be such a lack of knowledge about how research is disseminated and how the results can be translated into its own practice. An extensive field of research in nursing relates conversation, communication and reflection related to the relationship between health professionals and patients. Reflection should be seen as a central phenomenon in health care to gain new understanding and lead to develop and change. Reflection in the context of anaction research project should lead to changes in relation to health professionals understanding and attitudes to the patient. The purpose of this study was to investigate whether changes occur in the staff´s view of oneself and the patient in an action research basedproject. Focus of the development project was the assessment of patients' pain. The study is qualitative. Data have been collected during focusgroup, transcribed and analyzed based on a hermeneutic method of analysis. Three main themes emerged from the analysis:the patient becomes a person, professional identity becomes clearer, team spirit is strengthened. Meanings of these three themes interpreted in relation to theories of personcentered care and transition. Participatory action research can be a way to increase the use of research and translate new knowledge to its own practice. In the study, participants expressed that their work resulted in a changed work with pain and pain assessment.

När företagets ledning ska arbeta fram ”det nya lönesystemet” har vi kommit fram till att de anställda ska vara med och tycka till innan någon implementering sker. Vi anser att medarbetarna har en viktig roll vid framarbetandet av det nya lönesystemet då det ska verka för att motivera just medarbetarna. Vi säger vidare att under och efter implementeringsprocessens gång ska det finnas någon form av stöd och uppföljningssystem som är enkelt och lättåtkomligt för medarbetarna. Ett lyckat framtagande som resulterar i ett attraktivt lönesystem borde leda till att företaget vinner konkurrensfördelar under en längre framtid.

Healthcare in Sweden are in need of a drastic change to meet the requirements of highly developed societies, and information technology is seen as an essential part to get there. However, the Swedish healthcare have to challenge their traditional innovation approaches as well. For example, it has become more common to engage patients in the innovation process through web-based platforms. We have been focusing on an approach called co-creation by studying a workshop, in which potential users and other stakeholders are cooperating creatively to come up with innovative solutions in order to improve healthcare practice. Our findings suggests that co-creation may increase the mutual understanding between different stakeholders, for example healthcare professionals and IT developers, enable horizontal learning through and outside the organization and also to raise concepts and actions that are responding to healthcare needs. However, we have found important challenges in bridging barriers that may occur when gathering people of different competencies, and involving proper participants that are representative of their groups.

The purpose of the study is to examine, in relation to the curriculum for the Swedish preschool demands of assessment, evaluation and documentation what kind of knowledge that becomes possible through the use of pedagogical documentation, and how this knowledge answers to expectations of development of content, form and organisation of the early childhood educational context. Another purpose is to examine what a post-pragmatic perspective and an immanent idea of evaluation can imply for the two-folded task of the preschool: the societal reproduction of knowledge and the staging of possibilities for children’s own production of knowledge. Three theoretical perspectives have been used: curriculum theory, post-structural theory and an immanent philosophical perspective. Curriculum theory points out that it is essential to use and develop perspectives and methods of evaluation that relates to the goals of the preschool as tools for evaluation govern and shape both questions and analysis. The main study here is directed towards examining pedagogical documentation through an empirical study of one preschool’s use of pedagogical documentation during one year. When dealing with the empirical material my intention has been to make visible both kind of learning processes that this study interprets that the curriculum prescribes. Therefore one method used where curriculum theory and descriptions and categorisations as a part of a discursive analysis of how teachers use pedagogical documentation together with the children and in their planning-sessions. The second method consists of an immanent following up of the rhizomatic web of threads that appear and transform through the practice and where pedagogical documentation is part of the relational field of potentiality.