Vi har valt att undersöka hur etikundervisningen ser ut i skolan idag, hur medvetenheten är bland lärarna till det som sägs om etikundervisningen i Lpo-94, samt om de tror att etikundervisning har någon betydelse. Vår undersökning bygger på intervjuer med lärare på olika skolor i Bollnäs innerstad. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.Christina Johansson har senare bytt efternamn till Larsson.

Uppsatsens syfte rör personliga intressen till viss del. Intresse av barn och ungdom tillsammans med viljan att se hur tron påverkas av åldersskillnader. Genom en intervju med åtta informanter kom resultatet att bli omfattande, med tydliga spår av skillnader och likheter i sätt att tro beroende på informantens ålder. Syftet kom därigenom att uppfyllas. Vidare berättar bakgrundsfakta om hur just barn och ungdomar i vissa åldrar tänker beroende på utveckling av hjärnan, utan att ta omfattande hänsyn till kön eller social bakgrund. Diskussionen talar då sitt tydliga språk då den upptar mina egna reflektioner och värderingar av sagda undersökning. Att en stor skillnad mellan de olika åldersgrupperna råder kan jag nu påstå. Största skillnaden tycks vara Gudstron. De små barnen ansåg att Gud var den de trodde på. Liksom att den man bad till var Gud, samt att det är honom man kom till efter sin död. Ungdomarna menade att det inte var viktigt att tro på en speciell man utan det viktiga var tron på något, att känna en sorts trygghet. På något sätt finns det en ”makt” som ger människan trygghet och lugn. Detta sätt att se på Gud och på tro kan då enligt mina egna reflektioner bero på deras utvecklingsstadium. Ungdomarna har en mer vetenskaplig syn och även en mer egocentrerad bild av världen. Barnen har sin tro på det magiska och lever i en sagovärld där en Gud är självklar. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Söderlund".

En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna. De kan inte alltid uttrycka vad de känner. När orden inte räcker till för att uttrycka känslorna kan symboler vara till hjälp. De symbolerna kommer barnen i kontakt med via sagorna. Sagornas symboler kan också vara en förenande länk mellan länder och olika kulturer. Gamla folksagor har ett djupt och meningsfullt innehåll som förmedlat livsvisdom över de geografiska gränserna i generationer. Med hjälp av sagan kan barnet förstå och hantera sina känslor. Nyare sagor är anpassade till den tid barnet växer upp i. Både gamla och nya sagor kan ge barnet trygghet, framtidstro och glädje. Sagan kan ge svar på barns funderingar över livsfrågor. Barn behöver få känna att de kan själva och att de kan påverka sitt eget liv. Det är viktigt att inte skynda på barnets utveckling. Man ska svara på frågorna vartefter barnet självt ställer dem. En bra saga ska vara lite spännande, gärna rolig. Barnet ska kunna identifiera sig med handlingen. Det onda och det goda ska mötas och det goda ska segra. Sagan ska ge barnet upplevelser. Sagor får inte vara så otäcka att de ger mardrömmar. Barnet måste kunna förstå rädslan och bearbeta den. Varje sagofigur är väldigt endimensionell för att barnet ska förstå figurens handlingar och reaktioner och därmed sig självt. Barn måste få bekräftelse på att deras känslor är respekterade för att kunna förstå andras känslor. Denna bekräftelse får barnet delvis genom sagorna som också visar barnet hur en större klarhet över verkligheten kan växa fram ur fantasin. Barn gillar magi på grund av att de har ett animistiskt tänkande. De upplever världsordningen utifrån föräldrarna och vad som sker i hemmet. Sagor kan minska rädsla och fördomar. Fantasin gör att barnet har lätt för att leva sig in i andra människors känslor. Det barn som tror på sagans sanning vågar också tro på att en ny kamrat som barnet är osäkert på och därför lite skrämt av med tiden kan förvandlas till en god vän. Det bästa med sagor är att de kan användas för att uttrycka sig på olika sätt. Barn gillar sagor med lyckliga slut som de kan identifiera sig med och som innehåller vardagliga händelser, humor, spänning och magi. Genom att lyssna, samtala, måla, dramatisera och musicera sagan får barnet tillgång till hela sin personlighet och genom upplevelserna sagan ger sker också en andlig utveckling.

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet. Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning. Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut. En presentation av tidigare genomförda studier, visar tydliga tecken på att man med rätt sorts stimulans, aktivt kan påverka moralutvecklingen hos elever. Centralt i sammanhanget är även huruvida en ökad moralisk medvetenhet, och en högre moralstadietillhörighet, faktiskt resulterar i ett mer moraliskt agerande. För att komma denna fråga närmare, presenteras i uppsatsen teorier och studier som tycks peka på att det finns ett samband mellan moralisk kompetens och moraliskt handlande. Inför det moralutvecklande arbetet i skolan, betonas vikten av att som pedagog skaffa sig kunskap om sin egen roll som moralutvecklare. Av flera forskare betonas vikten av att man som pedagog känner sina elever, samt tränar upp sin förmåga att tolka elevernas argument, för att kunna hjälpa dem vidare. Arbetssätten kan sedan variera. Den mest beprövade metoden är gruppdiskussion. Studier av tidigare genomförda projekt, samt råd från moralutvecklingsforskare, pekar på nyttan med att kartlägga elevernas utgångspunkt, för att på ett effektivt sätt kunna starta arbetet där behoven finns. Mot denna bakgrund är uppsatsens empiriska undersökning genomförd. Undersökningen syftar till att utprova en metod för att enkelt kunna kartlägga en klass' sammansättning i moraliska frågor. I utvärderingen av undersökningen, konstateras att metoden kan användas i syfte att kartlägga elevernas inställningar och attityder i vissa frågor och sammanhang. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

As a leisure time pedagogue I find it hard to have an insight into what children are playing, and how they play when it comes to free play. My experience is that in some free play, conflicts arise, which reveal hierarchies and power structures containing violations, whereas other occasions of free play suddenly come to an end as the pedagogue interferes. In this essay I investigate my responsibility as a leisure time pedagogue during children´s free play, based on two differing play situations. I also investigate the play as a phenomenon by looking into previous research on children’s play and development psychology. By reflecting on the two play situations I can further understand how to act in a more supportive way during the children´s free play, and how I should relate to the free play I have in my essay found that the free play does not handle itself and that the leisure time pedagogue´s responsibility in the free play is to be present and observe when children are playing. In that way I can get an insight into the world of the children and I can give my support when the game becomes problematic or I can back away when I notice that I have disturb a free play that works well.

Studiens syfte är att genom en litteraturstudie undersöka psykosociala riskfaktorer till ungdomsbrottslighet. Riskfaktorer som undersöks är individuella attribut, familjeförhållanden, individens egna psykiska förutsättningar, betydelsen av skolgång samt vänner och grupptillhörighet. Då fokus ligger på individen, kommer studien att analyseras utifrån sociala och utvecklingspsykologiska teorier. Forskare i psykologi och kriminologi förklarar att bakomliggande orsaker till att individen begår brott i ung ålder, måste förstås i ett sammanhang med fler faktorer i beaktande, exempelvis individuella egenskaper, men även villkor och erfarenheter i förhållande till dennes miljö. I annan mening krävs det mer än en riskfaktor för att ett brottsligt beteende ska formas, men de betonar däremot att en enda  riskfaktor även kan härleda till en utveckling av fler. Viktigt att belysa är också att sammansättningen av faktorer inte är identiska för varje individ. Ungdomsbrottsligheten kännetecknas av ett reaktivt kriminellt tänkande, vilket innebär att brott i hög utsträckning begås impulsivt och oplanerat. Andra konstaterade riskfaktorer är  ungdomens familjeförhållanden. Att leva i en dysfunktionell familj, präglad av konflikter mellan syskon, otydlig hierarki mellan barn- och föräldraroll, våld i hemmet samt föräldrar med beroendeproblematik av olika substanser och psykiska bekymmer, ökar sannolikheten med 86% för ungdomar att begå våldsbrott. Vidare har det konstaterats att egenskaper såsom spänningssökande, impulsivitet, svårhanterlig aggression, brist på motivation till studier och ambitioner för livet, utgör en riskfaktor för att falla i kriminaliteten. Att ha en ADHD diagnos har också visat sig vara en sårbarhet och cirka var femte interner i den svenska kriminalvården har diagnosen. Även en hög skolfrånvaro och misslyckande med studier är förknippat med en individs uppvisande av våldsamt och kriminellt beteende. Faktum är ungdomar redan inom 12 månader utan skolgång uppvisar ett normbrytande beteende. Slutligen är influenser från vänner avgörande när barnet når tonåren. Att umgås med någon som begår brott utgör en stor riskfaktor för att själv hamna i ungdomsbrottsligheten. / The aim of this literature study is to research the psychosocial (risk) factors behind juvenile criminality. Researchers in psychological and criminological fields explain that, the underlying factors that lead an adolescent to criminality, need to be analysed through multidimensional lenses, since there are several factors leading to juvenile criminality. Usually, there is more than one factor that leads to juvenile delinquency, nevertheless, researchers claim that a single risk factor can also lead to the development of other factors, hence, leading young people to commit crime. It is also important to highlight that the combination of factors is not identical to every individual. Juvenile criminality is characterised by reactive criminal thinking, therefore, crimes are largely committed impulsively and unplanned. Moreover, other established risk factors are the family circumstances of the adolescent. The probability of adolescents committing crime, increases by 86% when living in an environment that is characterised by a dysfunctional family, dominated by sibling conflicts and unclear hierarchy between parents and children, violence in the home, and parents with drug addictions and psychological instability. Furthermore, it is proven that characteristics, such as, sensation seeking, impulsiveness, aggression, lack of educational motivation and lack of life ambitions, are also risk factors for falling into crime. Additionally, having an ADHD diagnosis has also been shown to be a vulnerability and about every fifth inmate in the Swedish prison system has the diagnosis. Moreover, school absenteeism and failure to study are also associated with an individual's display of violent and criminal behavior. In fact, adolescents who have been 12 months without schooling, show a norm-breaking behavior. Finally, the influence of friends is crucial when the child reaches adolescence. Hence, spending time with someone who commits a crime is a major risk factor for the individual to fall into juvenile delinquency.

<p>Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande. En grundläggande förutsättning för detta är lärarnas pedagogiska förhållningssätt, samt att de har en medveten och genomarbetat handlingsplan när det gäller etiska och moraliska frågeställningar. Vår studie visar att de undersökta skolorna saknar detta.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan. För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga: Hur kan barn i olika åldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna? / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1995.

Detta är ett arbete som visar en del av de teorier som finns inom moralutvecklingen idag. Tyngdpunkten har lagts på Lawrence Kohlberg och hans stadieutveckling. Därtill kommer kritiker till dessa teorier att tas upp. Nancy Eisenberg och Carol Gilligans ”bry sig om”-perspektiv på moralutveckling kommer att ställas mot Kohlbergs mer rättviseinriktade teoristadier. De forskare som även kommer att tas upp är bortsett från ovannämnda, Earl Barnes, Margaret Schallenberger, vilka var de första som forskade i om barn hade en moralisk utveckling. Jean Piaget, vilkens teorier ligger till grund för Kohlbergs stadier och John C. Gibbs, som har delat upp Kohlbergs stadier i ett mer existentiellt utvecklingsschema kommer även att diskuteras. Dessa kommer att presenteras i kronologisk ordning. En undersökning gjord i England bland femåringar tas även upp vilken ska granska giltigheten i teorierna, samtidigt som resultatet ska tolkas och ses ur två perspektiv. Eisenbergs ”bry sig om”-perspektiv, vilken undersökningen är baserad på, ställs i jämförelse med Kohlbergs rättviseanpassade utvecklingsteori. Resultatet av undersökningen visar att teorierna stämmer överrens med verkligheten, men med kritikernas tankar i beaktande. Det visade även en skillnad i utveckling mellan pojkar och flickor. Denna uppsats är en teorigrund för vidare studier och handling inom detta område. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande. En grundläggande förutsättning för detta är lärarnas pedagogiska förhållningssätt, samt att de har en medveten och genomarbetat handlingsplan när det gäller etiska och moraliska frågeställningar. Vår studie visar att de undersökta skolorna saknar detta. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.