With the starting point in a self percieved dilemma I reflect on how I acted in a crisis situation and if I could have acted in a different way. I ask questions about how preschool educators can handle children and guardians in crisis and the importance of the pedagogues education and experience in dealing with crisis. I have chosen to focus on a socio-cultural perspective, existentialism and tacit knowledge. The methods of the study have been to write a scientific essay and to use qualitative interviews with four educators. I reflect on theories and concepts and discuss how they can be applied in practice. / I denna essä har jag utgått ifrån ett eget upplevt dilemma och reflekterar över hur jag agerade i en krissituation och om jag hade kunnat agera på något annat sätt. Jag ställer mig frågor om hur förskolan kan hantera barn och vårdnadshavare i krissituationer samt vilken betydelse pedagogers utbildningsbakgrund och erfarenhet har när de hanterar kriser. Det teoretiska ramverket utgörs av ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med litteratur om relationskompetens, utvecklingspsykologi, existentialism och tyst kunskap. Jag kommer att reflektera kring detta och diskutera hur teorierna kan tillämpas i praktiken. Metoderna för undersökningen har varit att skriva i vetenskaplig essäform och att använda kvalitativa telefonintervjuer med fyra pedagoger.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers face children who they perceive as children with behavioral problems and how they act in the daily work to prevent and counter violations. The study aims to observe how preschool teachers deal with children who they experience as having behavioral problems in the form of aggression. The study also intends to compare two preschool classes in two municipalities where some residential areas are socio-economically vulnerable. For the collection of empirical data, the study was conducted as a qualitative study consisting of interviews with teachers and observations of children and teachers. The two selected schools were deliberately chosen based on geographical areas with known socio-economic vulnerability. The results predict that the preschool teachers encountered situations where difficulties arise, and which can be considered crucial for the children's biological, cognitive, and emotional development. The difficulties highlighted in this study are analyzed with theoretical concepts such as the punctual and relational perspective, the intercultural perspective and theories of socio-economic impact, conflict management, power and norms, aggression, and more. These theories count as significant developmental aspects in children's critical periods. The results show that the teachers in theory share a common view of the prosocial development work with children who are regarded by the preschool teachers as "children with behavioral problems". Despite this, we found significant contradictions that create a distance between what preschool teachers say they do and what they do in practice. The results of this study also show that preschool teachers use methods and strategies, in which children who are perceived as having behavioral problems get reprimanded, are threatened with punishment, and are made invisible. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare bemöter barn som de upplever som barn med beteendeproblem och hur de agerar i det dagliga arbetet för att förebygga och motverka kränkningar och beteendeproblem i form av aggression. Studien ämnar även att jämföra två förskoleklasser i två kommuner där en del bostadsområden är socioekonomiskt utsatta. För insamlingen av empiriska data genomfördes studien som en kvalitativ studie bestående av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och förskollärare. De två utvalda skolorna valdes medvetet utifrån geografiska aspekter med känd socioekonomisk sårbarhet. Resultaten förutspår att lärarna stött på situationer där svårigheter uppstår och som kan anses vara avgörande för barnens biologiska, kognitiva och emotionella utveckling. De svårigheterna som lyfts fram i denna studie analyseras med teoretiska begrepp som det punktliga och relationella perspektivet, det interkulturella perspektivet samt teorier om socioekonomisk påverkan, konflikthantering, makt och normer, aggression med fler. Dessa teorier räknas som viktiga utvecklingsaspekter i barns kritiska perioder. Resultaten visar att förskollärarna i teorin delar en gemensam syn på det prosociala utvecklingsarbetet med barn som av förskollärare betraktas som "barn med beteendeproblem". Trots detta fann vi betydande motsättningar som skapar ett avstånd mellan vad förskollärare säger att de gör och vad de faktiskt gör i praktiken. Studiens resultat visar även på medvetna och omedvetna metoder och strategier som förskollärare använder sig av i bemötandet av barn som upplevs ha beteendeproblem. Barnen blir tillsagda, hotade med bestraffning och osynliggjorda respektive bemötta med positiv uppmuntran.

For phenomenology, subjective experience is essential, as is the relationship with the other. But despite these central themes, the relationship between bodies is not primary focus. Philosophical understanding of bodily encounter is lacking. It is for this reason I have put Maurice Merleau-Ponty in dialogue with psychoanalyst and paediatrician Donald Winnicott who claims that the meeting between bodies is vital. Merleau-Ponty talks about the body's relationship with the other based on an intentional act of the subject. How the body comes into being with the world. Winnicott talks about the subject as continually developing through the interaction of bodies where the intention is expressed somewhat differently. He argues that it ́s not always the child's intention that matters. Winnicott also claims that my own body has not always had the experience of being a separate body. There is a phase in development where the child is a subjectobject as he puts it. With no border between the other. The purpose of this thesis is to investigate the formation of subjectivity. The thesis contribution is a complement to philosophical understanding of subject-construction with the desire to point toward the responsibility of the body who has come further in life.

Psykologiska    processer    där    identifikationen    med    jaget    och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i  dagens  samhällskultur  där  centrering  kring  jaget,  stress,  depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som  en  relativt  stabil  perspektivförändring  som  utvecklats  under livsloppet.  Sex  personer  mellan  54  och  100  år  med  erfarenhet  av självtranscendenta   perspektiv   intervjuades   i   studien   i   syfte   att induktivt  generera  mer  kunskap  om  hur  självtranscendens  kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk    analys    framkom    att    en    regelbunden    aktivering    av självtranscendenta     medvetandetillstånd     särskilt     inverkade     på utvecklingen   och   kopplades   till   principer   om   neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen     medförde     även     förändringar     i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller   känslighet,   jagupplevelse   och   möjlighet   till   distans   och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa.