Hållbar utveckling har kommit att bli en viktig utgångspunkt inom samhällsplanering och markanvändning. Lagar som ingår i Plan- och bygglagen och Miljöbalken utgår ifrån de regler och bestämmelser som behövs föratt kunna värna om den hållbara utvecklingen. Den hållbara utvecklingen diskuteras även flitigt isamhällsdebatten, vad som bör prioriteras för att uppnå en hållbar utveckling och hur man ska gå tillväga. I min uppsats studerar jag tre grönområden; Nackareservatet, Ryssbergen och Hammarbyskogen, varav Nackareservatet hör till ett skyddat naturområde. Jag undersöker vilka syften de tre grönområdena är tillskrivna och varför. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det att de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna får stå i fokus. I den här uppsatsen ställer mig frågan vilken/vilka av dessa tre aspekter som har prioriterats mest i respektive område och varför. Jag studerar också det geografiska läget av de tre områdena och hur denna placering eventuellt kan ha påverkat förutsättningarna för respektive område. Nackareservatet är ett skyddat naturområde vars syfte är att främja det sociala värdet, såsom friluftslivet och rekreationen. Hammarbyskogen är inte ett skyddat naturområde men har som syfte att främja det ekologiska värdet genom att behålla sambandet mellan Nackakilen ochTyrestakilen. Ett annat syfte är att främja det ekonomiska värdet genom att b.l.a bygga bostäder och skolor i Hammarbyskogen. Ryssbergen, som inte heller är ett skyddat naturområde, har som syfte att främja både det ekonomiska värdet och det ekologiska värdet genom att bli en plats både för exploatering samt en plats för ett nytt naturreservat.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning. Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management. Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension. Studien indikerar också att icke-mätbara värden inte synliggörs om redovisningen endast belyses ur ett perspektiv. Avslutningsvis föreslår författaren att redovisningen har potential att kunna synliggöra institutionsteaterns substantiella värdeskapande, om alla delar av redovisningen betraktas som indikatorer för spelare i en samverkande process. / The thesis attempts to recognize the role of accounting, and its ability to articulate value creation, in the public sector. The study is carried out by two case studies, in publicly funded theaters. The main aim is increased understanding of the accounting’s role in organizations where the core goals are non- financial, or even non-measureable. An additional aim is, to suggest an approach to non-measureable values in accounting and management accounting. At first, the two case studies are presented: Stockholms Stadsteater and Västerbottensteatern. The case theaters are represented in the study by an analysis of performed conversation interviews and observations. In the analysis the author considers relevant literature and theoretical models in the research areas of accounting, management accounting and arts management. The thesis implies that the role of accounting is multi-facetted. The role of accounting can be explained as two tasks, an internal and an external task, which both occur in a tangible and an abstract dimension. The two dimensions of the two tasks makes four characters of the accounting. The study upholds problems in recognizing value creation by only taking one of these characters into account. In order to articulate the value creation, the author suggests that all of the recognized characters of accounting are to be considered, as the value created only can be recognized in the in-between of these characters.

Den fysiska planeringen beskrivs som en viktig beståndsdel för att skapa social hållbarhet. Det finns däremot flertalet hinder som begränsar implementeringen av social hållbarhet i planeringen. Social hållbarhet är ett relativt outforskat begrepp som till skillnad från den ekonomiska och den ekologiska dimensionen av hållbarhet fått mindre uppmärksamhet. Begreppet är subjektivt i sin karaktär, vilket gör att när det vägs mot andra intressen ges de sociala värdena inte lika stor tyngd i planeringen. Det organisatoriska systemet och sektoriseringen medför stuprörstänk och förhindrar helhetslösningar som är viktigt för att uppnå en social hållbar planering. Maktfrågan är även en central del då de aktörer som deltar i processen har stort utrymme att besluta hur begreppet ska implementeras. För att kunna implementera det sociala hållbarhetsbegreppet och ge de sociala värdena större tyngd i planeringen finns därför ett behov av att arbeta mer systematiskt med social hållbarhet. Det finns inom svensk planering ingen standard för att implementera och tillämpa det sociala hållbarhetsbegreppet i planeringen. Studien syftar därtill att studera hur social hållbarhet kan implementeras i planeringen med olika verktyg. Studien har genomförts som en fallstudie där tillämpningen av social hållbarhet genom tre olika utformningar av verktyg utgör fallet. De tre olika utformningar av verktyg som studerats är Göteborgs Stads sociala konsekvensanalys, Spacescapes sociala konsekvensanalys och Södertörnsmodellen. Dessa valdes med anledning av att de använder olika tillämpningssätt för att implementera social hållbarhet i planeringen. Empirin har samlats in genom intervjuer med aktörer som antingen varit med och utformat verktyget eller tillämpar verktyget i praktiken, och genom dokumentstudie av respektive verktygs beskrivning av dess uppbyggnad. Empirin analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket utgår ifrån tre teman: verktygets innehåll, verktygets utformning och verktygets tillämpning, och har legat till grund för att analysera det empiriska materialet. Studien visar på att det finns flera tillvägagångssätt för att implementera social hållbarhet i planeringen och att det inte bara finns ett rätt svar på hur sociala värden ska implementeras i planeringen. De olika utformningarna av verktygen skiljer sig framför allt åt när det kommer till konkretisering av ramverk kring social hållbarhet. De skiljer sig även åt om fokuset ligger på att analysera sociala värden genom kunskap ifrån kvalitativ eller kvantitativ data. Verktygen ser även olika på när det kommer till vilka aktörer som ska involveras och hur stor tilltro som ska läggas på medborgardeltagande.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om litteraturundervisningens betydelse och svensklärares uppfattningar om hur man kanförverkliga demokratiuppdraget i svenskämnet. Ansatsen är kvalitativ och tillvägagångsättet är semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats och tolkats utifrån Rosenblatts, Nussbaums och Biestas teoretiska perspektiv. Resultatet visar att svensklärarna anser att litteraturundervisningen utvecklar elevers språkutveckling och inlevelseförmåga. Vidare visar resultatet att svensklärarna menar att ett medvetet urval av litteratur och undervisningsformen boksamtal är framgångsrika för att verkliga ett värdegrundsbaserat arbetssätt. Slutsatsen är att svensklärarna delar uppfattningen om att litteraturundervisningen skapar möjligheter för att fostra in elever till demokratiska samhällsmedborgare.

"All human beings are born free and equal in dignity and rights” (UN Universal Declaration of Human Rights, Article 1, p.3). Democratic values are concepts that are made visible in the curriculum and which, among other things, form the basis for schools to educate good citizens.  Democratic values are something that can be linked to something that is constantly going on in the school sphere whether it is teaching or not. Teachers have a mission to shape students into good citizens, social studies teachers can be considered to have a particularly important mission, because democratic values are taught within the social studies subject. In this paper, It is examined in this work how educators who teach the subject of social studies in theoretical and practical programmes at upper secondary school interpret and implement democratic values based on the curriculum. Furthermore, it is investigated how teachers argue regarding what should be included in teaching when it comes to the democratic mission. This work is based on findings as well as earlier research. This study is anchored in a qualitative research method, six interviews with teaching social studies teachers.

Titel: Revisorers granskning av uppskattade värden på tillgångar i redovisningen - En studie om hur den omarbetade ISA 540 påverkat granskningen Författare: Rebecca Hasselblom Granedal och Natalie Karlsson Nyckelord: Revision, uppskattade värden, ISA 540 Bakgrund: Vid granskning av uppskattade värden på tillgångar i redovisningen ska revisorer följa ISA 540. Standarden har tidigare blivit kritiserad på grund av att granskningen av uppskattade värden ansågs vara bristfällig och har med anledning av detta omarbetats. Den omarbetade ISA 540 tillämpas för räkenskapsår från och med 2020. Forskningsfråga: Hur har den omarbetade ISA 540 påverkat granskningen av uppskattade värden på tillgångar i redovisningen och vilken betydelse får det för kvaliteten i granskningen? Syfte: Syftet med den här studien är att analysera och skapa förståelse för hur den omarbetade ISA 540 har påverkat granskningen av uppskattade värden på tillgångar i redovisningen utifrån revisorers uppfattningar. Studien ämnar också bidra med förståelse för vilken betydelse omarbetningen får för kvaliteten i granskningen. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning och teorier om bland annat revisionens roll utifrån olika perspektiv, ISA 540 och de områden som den omarbetade ISA 540 fokuserar på. Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell konstruerats. Metod: En kvalitativ studie med en huvudsakligen deduktiv ansats har genomförts. Data samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med revisorer som alla arbetar inom Big Seven. Val av respondenter grundas i att en viss storlek på byrå och dess klienter behövs för att kunna besvara forskningsfrågan. Slutsats: Studien visar att tidsåtgången och dokumentationen har ökat i och med ett mer strukturerat arbete efter omarbetningen av ISA 540. Vidare har riskbedömningen förändrats till att omfatta mer fokus på uppskattade värden på tillgångar med hög inneboende risk och den professionella skepticismen har förbättrats som en följd av en mer utmanande inställning vid granskning, vilket har betydelse för kvaliteten. Studien tyder därmed på en bättre kvalitet i granskningen vilket har betydelse för intressenter som tar del av finansiella rapporter. / Title: Auditors' review of estimated values of assets in the accounts - A study on how the revised ISA 540 has affected the review. Authors: Rebecca Hasselblom Granedal and Natalie Karlsson Keywords: Auditing, estimated values, ISA 540 Background: When reviewing estimated values of assets in the accounts, auditors must comply with ISA 540. The standard has been criticized because the review of estimated values was considered deficient and has been revised due to this. The revised ISA 540 applies for financial years from 2020. Research question: How has the revised ISA 540 affected the review of estimated values of assets in the accounts and what significance does this have for the quality of the review? Purpose: ​​The purpose of this study is to analyze and create an understanding of how the revised ISA 540 has affected the review of estimated values of assets in the accounts based on auditors' perceptions. The study also intends to contribute with an understanding of the significance of the revised standard for the quality of the review.  Theoretical framework: The theoretical framework consists of previous research and theories about, among other things, the role of the audit from different perspectives, ISA 540 and the areas that the revised ISA 540 focuses on. Based on the theoretical framework an analysis model has been constructed. Method: A qualitative study with a mainly deductive approach has been carried out. Data was collected through nine semi-structured interviews with auditors who all work within Big Seven. The choice of respondents is based on the fact that a certain size of agency and its clients are needed to be able to answer the research question.  Conclusion: This study shows that the time required and the documentation has increased due to more structured work since the revised ISA 540 was applied. Furthermore, the risk assessment has changed to include more focus on estimated values of assets with high inherent risk and the professional skepticism has improved as a result of a more challenging attitude when reviewing, which is important for quality. This study thus indicates a better quality in the review, which is important for stakeholders who take part in financial reports.

No description available.

Allt fler äldre byggnader med varierande kulturhistoriska värden går sakta men säkert ett ovisst öde till mötes. Byggnaderna kanske inte längre tjänar något syfte och blir med tiden en börda i form av att vara ekonomiskt ogynnsamma eftersom de endast kräver olika former av underhåll och inte genererar någon inkomst tillbaka. Motivationen till att behålla byggnader som uppnår dessa underhållskrävande kriterier är låg och kanske endast står kvar eftersom de har någon form av kulturhistoriskt värde i behåll.I denna rapport har en studie över den byggnad som verkar tidigare ha varit ett bränneri som ligger vid Ovesholms gods utförts för att se vilka byggnadstekniska brister byggnaden i dagsläget besitter samtidigt som förslag till eventuella nya användningsområden ges till byggnaden. Förslag över hur byggnadens brister kan restaureras kommer även att ges i samband med beskrivandet av de byggnadstekniska bristerna. Eftersom byggnaden inte har haft något större syfte eller användningsområde under en längre period och med tiden har underhållet av den blivit eftersatt. Resultaten består främst av analysen kring byggnadens nuvarande skick, intervjun med byggnadens ägare samt en enklare form av besöksstatistik vid de referensobjekt som byggnader har jämförts med.Rapporten baseras till stor del av multidisciplinär tvärvetenskap då flera olika vetenskapsområden har studerats och analyserats i samband för att ge läsaren en bred bild över flertalet av dessa områden som kan kopplas samman med byggnadens skick, eventuella restaurering och framtida användningsområden. Rapporten är till huvuddel teoretisk och är främst skriven med hjälp av den genomförda litteraturstudien och fältstudien. Studien ska ses som en vägledning till att ta hand om äldre byggnader med kulturhistoriska värden samtidigt som förslagen till nya användningsområden ska hjälpa till att utforma nya möjligheter för byggnaderna att få en större mening och syfte. I denna rapport omfattas området murverk extra mycket på grund av att byggnaden består av murverk.Resultatet består av ett antal förslag till restaurering av själva byggnaden och förslag på nya användningsområden. De restaureringsförslag som föreslås är till stor del av byggnadens stomme då det finns problem med den. De användningsförslag som föreslås till byggnaden är eventlokal, konstutställningshall, museum, erbjudande av filminspelning samt att utöka samarbetet med företaget Absolut och göra om byggnaden till att servera deras produkter med mera.

Syftet med detta självständiga arbete är att göra en kunskapsöversikt om ämneslärares uppdrag i sin yrkesroll att förmedla både ämneskunskap och demokratiska värderingar. Tenderar ämneslärare att prioritera ämneskunskap framför demokratiska värderingar, i så fall vad innebär det för elevers kunskapsutveckling?Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie. I informationssökningsprocessen behandlas vetenskapliga artiklar, avhandlingar, antologier, statliga utredningar och böcker av både pedagogisk och didaktisk karaktär. Litteraturen har granskats och analyserats efter undersökningens relevans.När det gäller undervisningens utformning får läraren å ena sidan en del direktiv att utgå efter såsom lagar, regler, förordningar, läroplaner och kursplaner. Men å andra sidan är planeringen och undervisningens utformning till största del lärarens ansvar, vilket innebär att den enskilde läraren besitter en enorm makt gällande undervisningen. Ämneslärare bör ha god ämneskompetens samt ha goda demokratiska kvaliteter i såväl undervisning som i ledarskap för att uppfylla Skolverkets direktiv gällande elevers kunskapsutveckling i ämneskunskap och demokratiska värderingar.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som framställs vara av betydelse i värdegrundsarbetet utifrån bokserien Tio små kompisböcker. Våra teoretiska resurser valdes utifrån vårt syfte för att synliggöra om och vilka värden som rangordnas högre än andra. Vi undersökte vilka etiska kompetenser som kunde tolkas vara av betydelse och ifall det i sin tur kunde indikera på vilken barnsyn som var framträdande. Ett omsorgsetiskt perspektiv, hierarkiska värdekategorier samt begreppen etik och moral utgjorde våra teoretiska resurser. I insamlandet av empirin genomfördes en narrativ analys av hela bokserien. Utifrån den narrativa analysen kunde vi sedan kategorisera värdena som antingen sociala eller privata. Resultatet av studien visade några återkommande mönster som var genomgående i bokserien. Till exempel framträder en vägledande etik med syfte att karaktärerna i böckerna skall beakta sin individuella utveckling samt utveckla sin sociala förmåga för att fungera i samhället. Ur ett omsorgsetiskt perspektiv enligt vår tolkning kunde vi upprepade gånger se en avsaknad av ömsesidig omsorgsrelation. Detta kopplar vi till den brist av kommunikation mellan de olika parterna som vi kunde uttolka. Utifrån de resultat som blev synliga under processen kunde vi dra slutsatsen att värdena disciplin, ansvarstagande och självkontroll var av störst betydelse. Den vuxne framställs som det etiska idealet och barnet får klä rollen som den vuxnes motpol.