Friluftslivet har starka och långtgående traditioner, men trots detta är området åsidosatt både som disciplin och akademiskt fält. Beskrivningarna i kursplanen är undermåliga och många lärare finner det svårt att undervisa i området. En bredare implementering inom högre utbildningar skulle kunna generera ett större akademiskt värde och ett större erkännande vilket skulle gynna friluftslivet som undervisningspraktik. Föreliggande litteraturstudie ämnar bidra till utvecklingen av friluftsliv som disciplin och akademiskt fält genom att undersöka hur friluftsliv kan användas för att utveckla individen, samt hur det genom sin undervisningspraktik kan bidra till samhället. För att finna underlag till denna studie sökte vi systematiskt och manuellt i databaser och tidskrifter. Med utgångspunkt i friluftslivets undervisningspraktik gjordes ett urval på 24 artiklar som samlades in, lästes, analyserades och kategoriserades. Artiklar som inte berörde friluftsliv i naturen exkluderades. Resultatet visar att friluftslivet har potential att dels utveckla individen i flertalet aspekter på ett personligt plan, dels att det finns samhälleliga värden som kan undervisas i området. Dessutom förs en diskussion kring friluftslivets egenvärde och säregna pedagogik. Slutsatserna som denna studie kommer fram till belyser behovet av att stärka friluftslivet som disciplin. Dels handlar detta om att mer forskning behövs för att stödja det som resultatet visar, dels behövs en vidare undersökning av möjligheter och utvecklingspotentialer inom friluftslivet som kan underlätta lärares undervisningspraktik.

Det finns värden och förväntningar på hur en medborgare bör agera och en medvetenhet kring deras ansvar som medborgare. Läroplanen för förskolan är ett dokument som förklarar vad barn redan i en tidig ålder ska introduceras i för att utvecklas i sin roll som medborgare. Den här studien är en kvantitativ innehållsanalys som jämför den engelska läroplanen för förskolan mot den svenska läroplanen för förskolan. Syftet med studien är att mäta frekvensen av värden och i vilket sammanhang som de förekommer men även vilka skillnader och likheter det finns mellan de två läroplanerna. Metoden kvantitativ innehållsanalys valdes ut för att svara på syftet att mäta frekvensen av värden inuti två läroplaner från två olika länder. Socialkonstruktivismen och mediering i det sociokulturella perspektivet används till hjälp för att analysera materialet efter studiens frågeställningar som inkluderar vilka värden som förekommer mest frekvent i läroplanerna och i vilka sammanhang som dessa värden presenteras. Utöver det analyseras de likheter och skillnader som framträder mellan läroplanerna utifrån värden och deras sammanhang. Värden i den här studien utgår från OECD:s nyckelkompetenser kommunikation, lära att lära, social och medborgerlig kompetens. Resultatet visar på att lärande är det värde som förekommer mest gånger i både den engelska och den svenska läroplanen. Demokrati och värden som inflytande och delaktighet lyfts fram i den svenska men inte i den engelska, istället lyfter England fram hälsa och skolförberedelse som viktiga värden. Länderna delar även ett antal värden utifrån ordfrekvensens närvaro, där utforskande, tillit till sin förmåga samt att kunna reflekteras värderas högt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på värdegrundsuppdraget samt hur det gestaltas i So-undervisningen. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare verksamma på olika skolor.Analysen av resultatet visar att det finns en gemensam syn hos lärarna där värdegrundsarbetet inte endast blir synligt genom So-undervisningen. Värden och normer beskrivna inom värdegrunden ska ligga till grund för lärarens förhållningssätt och personlighetsdrag vilket ska genomsyra hela lärarens vardag i skolan. Arbetet med värdegrunden är något som sker kontinuerligt, både i och utanför undervisningen. Vi kan urskilja två utmärkande förhållningssätt vad gäller gestaltning av värdegrundsuppdraget. Det ena är det reaktiva, där lärarna förhandlar värdegrundsfrågor implicit genom att direkt reagera och agera på händelser och skeenden i realtid. Här förhandlas värdegrunden genom lärarens förhållningssätt med hjälp av diskussioner där läraren försöker skapa förståelse för demokratiska värden. Det andra är när det sker explicit istället för implicit, vilket innebär att arbetet med värdegrunden sker inplanerat i form av undervisning inom So-ämnena men också genom exempelvis temadagar och elevråd. Samtliga lärare uttrycker att det finns utmaningar med värdegrundsarbetet men att det kommer till uttryck på olika sätt.Genom vår studie kan vi se att lärarna uppfattar värdegrundsuppdraget som komplext och stundtals abstrakt. Kanske behöver värdegrundsuppdraget förtydligas. Vi ställer oss frågande till vad det skulle innebära för lärarnas profession och i nästa led till elevernas möjlighet till en likvärdig utbildning.

This study deals with the reception of world literature novels and authorships between 1997 and 2003. The study analyses the Swedish book publishers' presentations and the newspaper reviews of fifteen authors and novels from geographical areas that are seen to be peripheral to Swedish culture. Using Gerard Genette's concept of paratext and various evaluation categories, the study explores how presentation and reception situate so-called peripheral authorships. With a discourse analytical approach, the study identifies the themes and tropes used to situate these authorships and what kind of norms govern the peripheral literature. Taking a step from the focus on the worldling processes of world literature which usually occupies postcolonial oriented studies, this thesis rather highlights the valuing processes of world literature. The analysis consists of four parts. The first part demonstrates how the novels are introduced with almost exoticising statements. Thus, paradoxically, inclusion also means exclusion, as the authorships are presented as a cultural other. The second part highlights two different legitimisation strategies, either by attributing the authorship to a Eurocentric or Anglo-Saxon context or solely to the author's own literary continent. The third part focuses on how publishers and reviewers determine literary value through the knowledge that novels and authorships convey about other cultures and societies. The authorship can be attributed to social and emotional values in these first three parts. The statements rely on the particularities of authorship as truth-tellers for their own culture. The fourth part, focuses on statements that do not revolve around the author's geographical starting point, but instead on the author as standing between or across cultures. In these cases, values of authenticity, originality, style and form are attributed.

Innovation som process blir allt mer förekommande i debatten på fastighetsmarknaden både i Sverige och internationellt. Fastighetsbolag och andra aktörer investerar allt mer i digitaliserings- och innovationsprocesser. I den akademiska litteraturen är forskningsfälten innovation och fastighetsförvaltning väl utforskade områden separat men forskningsfältet för hur dessa samverkar är ännu inte så utvecklat. Denna masteruppsats undersöker därför hur en innovationsprocess kan samverka med en fastighetsförvaltningsprocess och ämnar på så sätt bidra till forskningsfältet. Vidare undersöks vilka värden som innovation bidrar med för fastighetsägare och andra aktörer på marknaden. Detta har undersökts genom en fallstudie på fastighetsföretaget Akademiska Hus som äger, utvecklar och förvaltar kunskapsmiljöer i Sverige. Fallstudien har möjliggjort en djupgående analys av hur processerna samverkar samt identifiering av förbättringspotential för de två enheterna Innovation och Hållbar Utveckling och Förvaltning på Akademiska Hus. I fallstudien har bland annat en intervjustudie om 22 respondenter från Akademiska Hus och externa aktörer på marknaden genomförts. Enligt studien bidrar innovation med värden i form av nya affärsmodeller och intäktsmöjligheter, individuella och organisatoriska värden som utveckling och lärande. Innovation skapar även värden för fastighetsbolaget i sin helhet genom att de är fortsatt relevanta på marknaden i framtiden, gynnar rekrytering av hög kompetens och engagerar medarbetare. Studien visar även att de fem viktigaste förutsättningarna och parametrarna för att Akademiska Hus innovationsprocess ska samverka med förvaltningsprocessen är tid, finansiella resurser, gemensam målbild, lärande och komplexitet. Resultatet kan även vara relevant för andra aktörer i fastighetsbranschen. Utifrån analysen utvecklades en modell baserad på de fem parametrarna, den kan användas i ett fastighetsföretags strategiska arbete med att bedriva innovation i förvaltningsorganisationen. Modellen förklarar vad som behöver göras för att bättre integrera innovation i fastighetsförvaltningen och varför. Vidare har även en verktygslåda för innovation i förvaltning utvecklats som beskriver hur ett företag kan styra och utveckla dessa kritiska förutsättningar. / Innovation is a growing phenomenon in the real estate field both in Sweden and internationally. Real estate companies and other players on the market are investing capital on digitalisation and innovation processes. The research fields innovation and property management are well-explored areas in the academic literature as separate topics. However, the academic literature and research on innovation and property management as a combined field is deficient and rather unexplored. Therefore, this master’s thesis aims to explore how an innovation process can interact with property management and thereby contribute to the gap in the academic literature. Furthermore, the study aims to investigate what values innovation contributes with to property owners and other actors on the real estate market. This study has been conducted as a case study on the real estate company Akademiska Hus AB. The company owns, develops and manages university and educational environments in Sweden. The case study provides an analysis of how the two processes work together and has also identified improvement potential for the Innovation and Sustainable Development and Property Management units within the company. Collected data consisted of documents from the case study regarding innovation, strategy and property management and qualitative data from 22 semi structured interviews. The interviewees consisted of respondents from Akademiska Hus and other relevant actors and experts on the Swedish real estate market. The results from the empirical study were analysed thematically and theoretically on the basis of the thesis's theoretical framework on innovation and organization. The study shows that innovation contributes with values in terms of new business models and revenue opportunities, individual and organisational values such as development and learning. In addition, innovation creates a value for the real estate company in terms of the company’s relevance on the market in the future. Innovation also enables the company to recruit skilled and committed employees. Furthermore, the study shows that the five most important requisites for an innovation process to integrate with property management are time, financial resources, shared vision, learning and complexity. Based on the empirical material collected and presented theoretical frameworks, a model could be developed based on the five parameters. The model can be used in developing a strategy for a real estate company to pursue innovation within the property management organisation. Additionally, a toolbox for innovation in property management has been developed. The toolbox aims to describe how a company can steer and develop the five critical conditions presented in the model.

Abstrakt   Bakgrund: Under många år har det varit brist på sjuksköterskor inom offentlig sektor. Ökat vårdtryck, tung arbetsbörda och pensionsavgångar har lett till en pressad bemanningssituation. Trots detta finns alltjämt en stor och stark sjuksköterskekår som kämpar på och jobbar hårt för att upprätthålla en stabil sjukvård, denna studie vill medverka till förståelse för vilka faktorer som driver och motiverar dem i deras arbete. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som får sjuksköterskor att trivas på och stanna kvar på sina arbeten i offentlig sektor. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie där resultaten från 9 kvalitativa intervjustudier sammanställs. Analys har gjorts efter inspiration av Fribergs analysmetod. Resultatet tolkades och jämfördes med tidigare studier och forskning inom området. Resultat: Resultatet visar att det i hög utsträckning är de sociala faktorerna som får sjuksköterskorna att trivas på sina arbetsplatser, där patientkontakt, tid för vårdarbetet, glädje i arbetslaget och multiprofessionellt lagarbete med ömsesidig utbildande dialog var faktorer som fick sjuksköterskorna att trivas, glädjas och känna sig värdefulla i sin arbetssituation. Konklusion: På organisatorisk nivå kan göras mycket för att få sjuksköterskorna att trivas, en översikt av scheman, utvärdering av enskilda behov och ett aktivt arbete för att skapa starka multiprofessionella arbetsteam med högt till tak, är viktiga parametrar för att nå hög arbetstillfredsställelse inom gruppen. Detta är billiga om än arbetsamma processer som kräver ett tydligt, envist och målinriktat ledarskap.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några yrkesverksamma gymnasielärare i svenska arbetar med skönlitteratur i skolan i relation till de värden som skönlitteratur antas förmedla, såsom empati och medmänsklighet, samt hur detta påverkar vilka skönlitterära verk som används i litteraturundervisningen. Studiens syfte är också att undersöka hur dessa lärare tar reda på om skönlitteraturen faktiskt lyckas förmedla önskade värden till eleverna. Inledningsvis ges en kort bakgrundsbeskrivning av hur skolans uppdrag som fostrare av demokratiska medborgare har förändrats över tid till att idag snarare handla om att förmedla en specifik värdegrund. Detta ställer nya frågor om skönlitteraturens funktion och lärarens didaktiska avvägningar i samband med litteraturundervisningen. Teoretiska utgångspunkter som litteraturens legitimeringar, narrativ fantasi och deliberativa samtal sammanfattas. En redogörelse för tidigare forskning innefattar Gunilla Molloy, Eva Hultin, Malin Alkestrand och Gustav Borsgård som alla har gjort studier om litteraturundervisning, litteratursamtal och olika former av värdeförmedling i relation till skönlitteraturen. Studiens metod utgörs av en kvalitativ studie där två lärare på en folkhögskola och två lärare på ett gymnasium intervjuas. Analysen utmynnar i slutsatser som visar den stora behållningen av sådan skönlitteratur som ger möjlighet till perspektivbyte, tematiska diskussioner och kunskaper om samhället. Särskilt framhålls boksamtalens betydelse för att synliggöra olika värden och reflektera över mänskliga levnadsvillkor och erfarenheter. Studien avslutas med att slutsatserna diskuteras och jämförs med den tidigare forskningen och formulerar sedan frågor för framtida forskning om exempelvis ämnesövergripande arbete i litteraturundervisningen och specifika litterära genrers unika möjligheter att förmedla en värdegrund.

Uppsatsens syfte är att närmare undersöka varför företag flyttar från Kista Science City som under många år haft nationell och internationell stjärnstatus. Det kommer genomföras med en kvalitativ intervjumetod av olika aktörer med anknytning till Kista samt en mindre innehållsanalys av nyhetsartiklar som rapporterat om utflyttningen. Vidare studeras traditionell klusterteori mot teori om implementerandet av sociala värden inom kluster. Därefter studeras teori om klusters livscykel men anförande om att eventuellt skapa djupare förståelse för hur Kista Science City strategiskt ska utvecklas. Återkommande teman som diskuterats med samtliga informanter är, upplevd otrygghet, Kistas image, Kista efter arbetstid och hur informanterna förhåller sig till Kista som ett renodlat tech- kluster. Denna uppsats kan i nuläget inte konstatera varken varför Kista tappat status eller hur de strategiskt ska gå till väga. Uppsatsen är ett första anförande till att, i största möjliga mån, skapa grundlig förståelse för Kistas historiska utveckling och nuvarande situation. Vidare forskning är nödvändig för att konkret konstatera hur lukrativ attraktivitet förflyttas mellan verksamhetskluster samt hur industrikluster i geografisk närhet till socioekonomiskt svaga områden korrelerar.

Idag är visualiseringar ett viktigt kommunikationsverktyg inom arkitekturen för att effektivt och korrekt kunna kommunicera arkitektoniska värden. En visualisering kan säkerställa att byggprocessens olika aktörer i högre grad har en mer gemensam förståelse för projektet. Datorgenererade bilder är det visualiseringsmedium som idag är den mest använda inom arkitekturen när en byggnad ska presenteras. Trots att datorgenerade bilder möjliggör korrekt kommunikation av arkitektoniska värden finns det indikationer som visar att de kan kommunicera ut felaktig information. Denna studie undersöker hur visualiseringar bör utformas för att nå en så gemensam, korrekt och positiv perception som möjligt av den tilltänka byggnaden. Studien undersöker även hur visualiseringarna kan bidra till en effektivare gestaltningsprocess och vilka hinder, möjligheter och funktioner som datorgenererade bilder har idag. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där litteratur- och intervjustudie har varit de metoder som använts för datainsamling. Litteraturstudien ämnade till att få en övergripande förståelse för gestaltningsprocessen och för visualiseringar, främst statiska visualiseringar av typen datorgenererade bilder. Den ämnade även till att identifiera vilka arkitektoniska värden som finns, ge en förståelse för vilka hinder och möjligheter som finns med datorgenerade bilder, vilka funktioner visualiseringar har och vilka faktorer som påverkar datorgenererade bilders utformning. Den data som samlats in via litteraturstudien testades sedan på ett praktikfall genom intervjustudien. Intervjustudien bekräftade den tidigare forskningen och ledde även till nya upptäckter. Studien medförde flera resultat. De arkitektoniska värden som litteraturen identifierade bekräftades existera även i praktikfallet. Dessutom tillkom nya aspekter från praktikfallet. Studien fann en indikation till vilka arkitektoniska värden som är möjliga att vara viktigast att visualisera. Dessa värden handlade om byggnadens komposition, material och färg. Det handlade även om hur människor placeras ut i visualiseringar, vilken stämning som visualiseringarna skapar, hur verklighetstrogna visualiseringen är och vilket perspektiv som visualiseringen presenterar. Studien resulterade även i en identifiering av faktorer som påverkar visualiseringars utseende, utöver aktiva val. De faktorer som studien kom fram till var bland annat projektets ekonomiska- och tidsmässiga budget, visualiserarens erfarenhet och kunskap, brist på data, brister i kommunikationen och skillnad i visuell perception. För att nå ett vidareutvecklat arbetssätt för visualiseringsskapandet identifierade studien förbättringsmöjligheter för dessa faktorer. Täta avstämningar mellan projektets aktörer leder till en mer gemensam förståelse och ett effektivare arbetssätt. Referensbilder kan vara fördelaktigt som informationsbärare för att kommunicera ut subjektiva data. Arkitekter bör begränsa antalet informationsbärare för inte hämma visualiserarens förståelse för projektet. Visualiserare bör tidigt vara delaktig i gestaltningsskedet för att få en större och mer gemensam kunskap om projektet.