Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.

According to previous research, students show difficulties in understanding photosynthesis and respiration, and basic ecological concepts like energy flow in ecosystems. There are successful teaching units accomplished in this area and many of them can be described as inquiry-based teaching. One definition of inquiry-based teaching is that it involves everything from finding problems, investigating them, debating with peers and trying to explain and give solutions. Accordingly students need to be confronted with challenging questions and empirical data to reason about and teachers need to implement student-generated inquiry discussion since students often stay silent and do not express their thoughts during science lessons. This thesis will focus on young peoples’ understanding of the functioning of plants, students’ participation during biology lessons, and how biology teaching is accomplished in primary and secondary school. Two school classroom projects focusing on teaching about plants and ecology are described. Four teachers and their 4th, 5th and 6th grade classes plus two science teachers and their three 8th grade classes collaborated. Photosynthesis and respiration were made concrete by using tasks where plants, plant cells, germs, seeds and the gas exchange were used. The aim was to listen to students’ reasoning in both teaching and interview situations. Learning outcome, as described by students’ reasoning in the classrooms and in individual interviews but also by their test results, is especially focused. Student-student and student-teacher interactions have been analysed with an ethnographic approach in the classroom context. The plant tasks encouraged the students’ in primary school to develop scientific reasoning and the interviews confirmed that the students had learned about photosynthesis. The ecology teaching in secondary school showed a substantial understanding confirmed both by students’ oral and written reasoning. Analyses of test results and understanding as presented in interviews did not always correspond. The interviews showed the importance of letting students try to explain concepts and to correct themselves. Primary students’ reasoning and understanding about photosynthesis were in the interviews almost the same as the secondary students’. The secondary students’ questioning during the lectures showed wonderments and interest for ecology from a broader view than in the content presented by the teachers and the textbooks, but the large classes and disruptive students stole too much time from the teachers’ management in the classroom. Students’ knowledge was underestimated and their interest in ecology faded away. / Tidigare forskning visar att elever har svårigheter att förstå processer som fotosyntes, cellandning och ekologiska samband, såsom energiflöden i ekosystem. Lyckosamma undervisningsprojekt inom det här området kan ofta beskrivas som ”inquiry-based”. Ett sätt att definiera ”inquiry-based” är att det innefattar allt ifrån att hitta problem, undersöka dem, debattera med andra elever och till att försöka förklara och ge lösningar. Utifrån detta visas att elever behöver bli konfronterade med utmanande frågor och empiriska data att resonera utifrån. Lärarna behöver också arbeta med att föra in studentdiskussioner eftersom det visat sig att många elever ofta är tysta och inte uttrycker sina tankar och spekulationer under NO-lektionerna. Den här avhandlingen fokuserar på elevernas förståelse av växternas funktion, elevernas deltagande under biologilektionerna och på hur biologiundervisning genomförs i mellan- och högstadiet. Två skolprojekt med fokus på växter och ekologi beskrivs. Fyra klasslärare och deras klasser i årskurs 4, 5 och 6, plus två NO-lärare och deras tre klasser i årskurs 8 samarbetade. Fotosyntes och cellandning konkretiserades med hjälp av växter, växtceller, groddar, frön och några gas-utbytesreaktioner. Syftet var att lyssna på vad eleverna resonerade om, både i undervisningssituationer och vid intervju. Elevernas förståelse utifrån deras resonerande men också utifrån deras testresultat fokuserades. Elev-elev- och elev-lärarinteraktioner analyserades med hjälp av en etnografisk ansats i klassrums-kontexten. Uppgifterna med konkret växtmaterial uppmuntrade mellanstadieeleverna att utveckla ett naturvetenskapligt resonerande och intervjuerna bekräftade att eleverna hade lärt sig om fotosyntes. Ekologiundervisningen på högstadiet resulterade i en påtaglig förståelse, som bekräftades utifrån elevernas muntliga och skriftliga resonerande. Analysen av förståelse visad i provresultat och vid intervju överensstämde inte alltid. Intervjuerna visade betydelsen av att låta eleverna både få förklara begrepp och att rätta sig själva i sina förklaringar. I intervjusituationen visade det sig att mellanstadieelevernas resonerande och förståelse av fotosyntes gott kunde mäta sig med högstadieelevernas. Elevernas sätt att ställa frågor under lektionsgenomgångarna visade på funderingar och ett intresse för ekologi, som hade en större bredd än det innehåll som lärare och lärobok presenterade, men stora klasser och störande elever stal alldeles för mycket av lärarens tid för att det skulle vara möjligt att genomföra bra undervisning i klassrummet. Elevernas kunskaper underskattades och deras intresse tonade bort.

The aim of this study was to illustrate what knowledge 6-year old’s in preschool have about plants. In all, ten children from two different preschools participated in the study. Qualitative interviews were used to get as much information as possible considering that 6-year old children have not developed their ability to read or write properly yet. It is easier for children to reason verbally than respond to a survey. The interviews with showing 20 images of regular Swedish plant species. The children were asked follow-up questions from what they told me about the plants on the images. The results showed that the children in the study knew very little about plant species, the most well-known plant was buttercup. The children knew more about plants living conditions and functions than species. The results also showed that some of the children in the study expressed a higher interest for interactive digital games than learning about plants.

No description available.

Bä, bä vita lamm har du någon ull?- Ja, ja kära barn har, jag har säcken full! Denna text ur den kända barnvisan känner de flesta av oss igen, dock beskriver den ett stort problem vi har i Sverige idag.Nämligen att det kastas, bränns upp eller grävs ned mer än 600 ton ull per år.Man tar inte längre vara på ullen som man gjorde förr i tiden och ett naturligt material som finns tillgängligt går till spillo. I Sverige används ull främst till kläder, hemtextil eller möbler, vilket ställer krav på att ullen är av bra kvalitet. Med bra kvalitet menas det att ullen inte innehåller växtrester, färgmärkning, är tovig, har för korta fibrer och klippt vid rätt årstid.För att dessa kriterier ska uppfyllas krävs det att man tar hand om ullen och sköter om den redan när den sitter på fåret tills att ullen är klippt och sorterad för att säljas.Det är där problematiken uppstår, i Sverige är majoriteten av alla fårproducenter inriktad på köttproduktion för att det ger mer avkastning än ullproduktion.Man tar då inte hand om ullen när den sitter på fåret, vid och efter klippning vilket leder till att den får sämre kvalitet och minskar i värdet.Ullen blir bara en biprodukt och ses mest som ett problem då den måste klippas 1-2 gånger per år. Kan man då hitta lämpligt användningsområde för ullen oavsett skick och kvalitet för att öka ullens materialvärde? Det var frågeställningen som i inledningen av detta examensarbete jag ville undersöka vidare.Jag använde mig av en materialdriven designprocess där jag aktivt undersökte och testade materialet för att undersöka vilka möjligheter, begränsningar och unika kvaliteter det har.  I en materialdriven designprocess handlar det om att se materialet i sin helhet, därför tog jag även reda på hur människor upplever materialet, vilken sammanhang det ska ingå i och vilken betydelse det ska ha för samhälle och människor. Mitt arbete resulterade i flera intressanta upptäckter som jag även hoppas ska väcka intresse hos läsarna. Jag vill också att det ska skapa samtal kring förnyelsebara material och visa att man genom design kan vara med och arbeta mot ett mer hållbart samhälle.

Denna studie syftar till att bidra med ökade kunskaper om yngre skolelevers kännedom om växter samt växters betydelse i naturen med utgångspunkt i aspekter kopplade till fenomenet plant blindness. Plant blindness innefattar bland annat ett bristande intresse gentemot växter samt en oförmåga att identifiera och benämna dem. I denna kvalitativa intervjustudie av elever och klasslärare i årskurs tre har fokus ålagts elevers kunskaper om vanligt förekommande växtarter i elevernas närmiljö. Eleverna har intervjuats utifrån bildmaterial samt frågor rörande växters betydelse i naturen. Materialet har kodats, kategoriserats och satts i relation till människans sätt att värdera organismer i naturen. Studiens resultat visar i huvudsak att yngre elever har svårigheter att benämna flertalet vanliga växter även om deras artkännedom är mer omfattande än deras kunskaper om artnamn. Elevernas fritid utgör det sammanhang där eleverna främst möter växter medan undervisningssammanhang utvecklar elevernas artkännedom och begreppskunskap. Studien belyser ett omfattande intresse bland barn för olika organismer i naturen men även att en kulturell samhällssyn på växters värde återfinns i yngre elevers resonemang. Lärarens roll är därmed central i elevernas utveckling av artkännedom. En av studiens slutsatser är därmed att utforskande undervisning av växters naturliga kontext är positivt för elevers växtkännedom samt för deras förståelse av naturens ekosystem. / The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about young learners' knowledge about plants and the importance of plants in nature, based on aspects linked to the phenomenon of plant blindness. Plant blindness includes a lack of interest in plants as well as an inability to identify and name them. In this qualitative interview study of learners in grade three and their teachers, focus has been placed on learners' knowledge of plant species that are commonly found in the learners' local environment. During the interviews, pictures of common plants were used as well as questions about the importance of plants in nature. The material was coded, categorized and put in relation to man's way of evaluating organisms in nature. The study mainly shows that young learners have difficulty naming common plants, but their species knowledge is more extensive than their ability of naming them. Learners' leisure time is the context where they primarily meet plants, while biology lessons develops learners' species- and conceptual knowledge. The results show that children have a wide interest in various organisms in nature, but also that a cultural societal view on the value of plants is found in young learners' reasoning. The teacher's role is thus central to the learners' development of species knowledge. One conclusion of the study is that teaching about plants in their natural environment is positive for learners' species knowledge and understanding of different ecosystems in nature.

The purpose of this project was to develop an automatic irrigation system for plants. It is beneficial to have plants indoors. In addition to their air-purifying qualities, they have been proven to increase the productivity of employees at workplaces, as well as decrease the amount of sick leave. Three research question were investigated: how much energy the system requires and if it is possible to replace the energy source with an alternative energy source, how well the system stabilises and how a wireless regulation can be implemented. The final design consisted of a mictrocontroller which controlled the system, a water pump, a moisture level sensor and a plant on which everything was tested. The system was left during a four week period to see how well it managed. The project resulted in a system that managed to keep the plant alive. The energy demand of the system could be covered by solar cells instead of batteries. / Syftet med detta projekt var att utveckla ett automatiskt bevattningssystem för växter. Det är fördelaktigt att ha växter inomhus. Bland annat har det bevisats att växter i kontorslandskap ökar produktiviteten hos de personer som arbetar där, samt att antalet uttagna sjukdagar minskar. Fortsättningsvis var det tre stycken forskningsfrågor som undersöktes, hur mycket energi kräver systemet och är det möjligt att ersätta energikällan med en alternativ energikälla, hur väl stabiliserar sig systemet samt hur kan en trådlös reglering implementeras.  Den slutliga designen bestod av en mikrokontroller som styrde systemet, en vattenpump, en fuktighetssensor och en planta på vilken testerna utfördes. Systemet lämnades i fyra veckor för att se hur väl det klarade sin uppgift. Resultatet blev att växten överlevde vilket innebär att systemet fungerade. Möjligheten att byta ut batterierna mor solceller studerades och slutsatsen är att detta byte är möjligt.

The purpose of the project was to design and develop a public hybrid building, focusing on innovative ways to connect different needs that exist in society. You were assigned a basic program to interpret and develop in relation to a chosen site and the conditions of that area. Then you created a plus program that would interact with the basic program to create optimal conditions. Sites were chosen from a delimited part of Eskilstuna's rural area. This project focuses on sustainability and recreation; a greenhouse where neglected or unwanted plants can be restored and give joy to others. Some plants find new homes while others are placed in the greenhouse's showrooms where people of all ages can enjoy the environment. Here you have the chance to, for example, stroll around the various paths, sit down and sketch or enjoy a book. You can also take part in the greenhouse's workshops, for example, lectures on sustainability, film showings or painting opportunities. Here you will find something for all ages. The result became a hybrid building with focus on sustainability, where residents can relax, be inspired and deepen their knowledge on important subjects. / Syftet med projektet var att gestalta och utveckla en offentlig hybridbyggnad med fokus på innovativa sätt att koppla samman olika behov som finns i samhället. Inför projektet blev man tilldelad ett basprogram som man fick möjlighet att tolka och utveckla i förhållande till den plats man valt och områdets förutsättningar. Man fick sedan utveckla ett eget plusprogram som skulle samspela med basprogrammet för att skapa bra förutsättningar. Plats fick man välja fritt inom en avgränsning innefattande en del av Eskilstunas landsbygdsområde. Projektet fokuserar på återbruk och rekreation; ett växthus där man tar emot växter som behöver ett nytt hem och som istället för att försummas kan ge glädje åt andra. En del växter hittar nya hem medan andra planteras ut i växthusets utställningslokaler där folk i alla åldrar kan njuta av miljön. Här har man chansen att till exempel strosa omkring på de olika stigarna, sätta sig och skissa eller njuta av en bok. Man kan även ta del av växthusets workshops, som kan handla om föreläsningar om hållbarhet, filmkvällar eller måleritillfällen. Det finns något för alla åldrar. Resultatet blev en hybridbyggnad med hållbarhetsfokus och en knytpunkt för invånarna att koppla av, inspireras och fördjupa sina kunskaper.

Växtsonifiering är processen av att översätta elektrisk aktivitet i växter till ljud och ingår huvudsakligen i två discipliner, ljudkonst och botanik. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur växtsonifiering kan användas i både konstnärliga och naturvetenskapliga syften. I studien undersöks konstnärliga möjligheter genom tre musikaliska verk som är skapade via växtsonifiering samt genom analys av konventioner inom modern växtmusik. Naturvetenskapliga användningsområden för växtsonifiering undersöks i studien genom standardiserade experiment på tre olika växter, en monstera [Monstera deliciosa] och två separata rosengeranier [Pelargonium graveolens]. Genom att utsätta växterna för olika typer av beröring samtidigt som de är uppkopplade till en synthesizer via två elektroder undersöks det ifall reaktioner från växterna uppenbarar sig i de data som genereras. Studien visar på att växtsonifiering kan vara ett användbart verktyg till att bland annat skapa ambienta ljudlandskap och musik, men att det även finns fler konstnärliga möjligheter. Det övergripande resultatet av experimenten visar på att växtsonifiering kan vara ett användbart komplement till analys av visuella data, men att det enskilt inte är den bästa metoden för studerandet av växters fysiologi. Studien visar även på hur växtsonifiering kan brukas i syfte att förstå saker om naturen som inte är synligt för blotta ögat

Förorenat sediment är ett miljöproblem i Sverige. Detta sediment kan innehålla giftiga tungmetaller såsom Cu, Pb och Zn som kan skada människor och djur. Antropogena aktiviteter som industriutsläpp, jordbruk och felaktig hantering av avloppssystem är en betydande anledning till att detta förorenat sediment finns. Om förorenat sediment inte hanteras eller saneras på rätt sätt kan det leda till allvarliga miljöproblem och kan det dessutom maximera risken för spridning av föroreningar. Sanering av förorenat sediment kan utföras på många olika sätt, exempelvis uppgrävning, in situ behandling, kapsling, fysisk behandling eller fytoremediering. Fytoremediering är en hållbar miljöteknik som använder växter för att ta bort vissa föroreningar såsom tungmetaller från luft, vatten och mark och den är den metod som utforskas i den här studien med hjälp av energibioväxten Salix spp.   Syftet med den här studien är att bestämma möjligheten att använda bioenergiväxten Salix spp. i fytoremedieringstekniken för att utföra en hållbar sanering av förorenat muddrat sediment i Oskarshamn. I denna studie så användes 6 stycken proväxter Salix spp. varav 3 stycken provväxter i förorenade sediment och 3 stycken kontrollerade provväxter. Med hjälp av färsk-torrvikt, ”Net ackumuleringsfaktor”, ”Transferfaktor” och relevanta statistiska tester så har det visat sig att förorenat sediment kan spela en roll i en ökad biomassproduktion. Det har visat sig också att bioenergiväxten Salix spp. kan vara effektiv att sanera förorenat sediment som är muddrat från förorenade områden.