Spelling suggestions: "subject:"vårdar.""
61 |
Att vårda en anhörig med kronisk sjukdom : En litteraturöversikt / To care for a relative with a chronic illness : A literature reviewRachkova, Mariya, Sadjjadi Nia, Tina January 2022 (has links)
Bakgrund: Kronisk sjukdom är ett permanent sjukdomstillstånd. Hälsa ur holistiskt perspektiv ses som en helhet, därav bör vården utformasutifrån den enskilda individens behov. Idag vårdas många personer hemifrån av en närstående. Den informella vårdaren har enbetydande roll i den hälsofrämjande processen. Sjuksköterskans ansvar innefattar att bidra till hälsa, minska lidande och förebygga skador, och att kunna inkludera närstående vid personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med kronisk sjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes vid sökning av sökorden extended family, family, caregivers, chronic disease och middle aged. Resultatet bygger på nio kvalitativa artiklar samt två artiklar med mixad metod. Resultat: Deltagarnas upplevelser kunde skilja sig åt. Vardagen blev påverkad, vården för anhöriga innebar känslomässiga implikationer vilket påverkade familjedynamiken. Resultatet tydde också på att deltagarnas behov av interaktioner med sjukvården ansågs vara en viktig del av upplevelsen. Sammanfattning: Deltagarna upplevde den vårdande rollen som begränsade samt att den försvårade anpassningen till vardagen. Detta kunde vara komplicerat för relationen mellan vårdaren och den anhörige. Upplevelserna var främst negativa men kunde även uppvisa positiva inverkan. / Background: Chronic disease is a permanent state of illness. Health from a holistic perspective is perceived as a entirety and therefore caregiving should be designed in relation to each individual's needs. Many people get homecare from a relative today. The informal caregivers have a meaningful role in the promotion of health. Nurses are responsible for contributingto good health, reduced suffering, and injury prevention and to also include relatives with person centered care. Aim: The aim of this study was to shed light on experiences of caregiving for a relative with a chronic illness. Method: A literature review was made according to Friberg’s method description. The databases Cinahl Complete and PubMed were used for the search with the keywords extended family, family, caregivers, chronic disease and middle aged. The result of the study was based on nine qualitative articles, and two using mixed methods. Results: The participants' experiences could differ from one another. These described how caring for a relative impacts everyday life, impeared health, impact upon relations and significance of interaction with healthcare. Summary: Participants experienced the caring role as limiting, and complicated to combine with everyday life. This could complicate the relationship between the caregiver and the relative. The experiences of caring for their relatives were mostly negative but the result could also show some positive outcomes.
|
62 |
"Borde inte någon sett att jag inte hade det bra?” : En kvalitativ litteraturöversikt kring barn som växer upp med en psykiskt sjuk förälder / "Shouldn't someone have seen that I wasn't doing well?" : A qualitative literature review of children who grew up with a mentally ill parentOlofsson, Wilma, Nyström, Hanna January 2022 (has links)
Barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar är en målgrupp som sällan synliggörs i samhället. Psykisk ohälsa är idag ett omtalat forskningsområde, då det sedan länge är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. När en person blir psykiskt sjuk, riskerar den att tappa sin förmåga att ta ansvar, och när en förälder blir psykiskt sjuk kan det ansvaret ofta landa på barnet, att de blir unga vårdare. Ett sådant ansvar på barnet är skadligt då det kan påverka anknytningen till sina föräldrar negativt, samt skapar en sämre förutsättning för att knyta hälsosamma relationer i framtiden. Ytterligare konsekvenser är att de utsatta barnen själva kan utveckla en psykisk ohälsa när de inte har någon möjlighet att få sina behov tillgodosedda från sina föräldrar. I samband med detta finns det också en risk att barnen utvecklar ett medberoende gentemot sin sjuke förälder, i hopp om att underlätta för den. Detta kan ske genom att barnen dämpar sina egna problem eller behov för att föräldern ska kunna fokusera helt på sin egen sjukdom. Genom detta kan unga vårdare ses som mogna eller ansvarsfulla för sin ålder, trots att detta egentligen grundar sig i att de fråntas rätten att vara barn. Trots att många professioner; exempelvis lärare, kuratorer, läkare eller socialarbetare, har anmälningsskyldighet kring misstanke om barn som far illa upptäcks ofta deras situation för sent. Baserat på detta syftar den här uppsatsen till att undersöka hur samhällsvetenskaplig forskning problematiserat situationen för hur barn påverkas av att växa upp med en förälder som lider av psykisk ohälsa. För att besvara syfte och frågeställningarna har en litteraturöversikt med systematisk litteraturgenomgång genomförts. Vidare baseras uppsatsen på anknytningsteorin för att belysa hur viktig relationen mellan förälder och barn är.
|
63 |
När livet sätts på paus : - En litteraturöversikt om palliativ vård i hemmet ur ett anhörigperspektivLidén, Johanna, Näsman, Jennifer January 2023 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalité och lindra lidande för patienter och deras familjer vid obotlig sjukdom. Allt fler människor väljer att avsluta sina liv hemma, anhöriga har en avgörande roll för att det ska vara genomförbart. Att vårda sin närstående kan vara komplext och innebära att både behöva hantera sin egen och den andres sorg och samtidigt lösa praktiska uppgifter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta såväl patienten som anhöriga. Syftet: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserat på artiklar från Pubmed och Cinahl. 14 artiklar med kvalitativ design inkluderades, dessa analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhöriga upplevde att de behövde vara tillgängliga och vaka över den närstående dygnet runt vilket påverkade dem på flera plan. De fick anpassa flera aspekter av livet efter den närståendes behov vilket bidrog till psykisk och fysisk påfrestning. Bristande stöd och information från sjukvården upplevdes vilket skapade otrygghet. Stöd från familj och vänner ansågs värdefullt för att den palliativa vården skulle kunna bedrivas i hemmet. Diskussion: Anhöriga bör i ett tidigt skede av den palliativa vården uppmärksammas utifrån deras omvårdnadsbehov, detta för att främja deras hälsa och motivera dem att bibehålla den egna identiteten i syfte att öka deras meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i den vårdande rollen. Slutsats: Vidare forskning bör fokusera på vilka omvårdnadsbehov anhöriga i kris har och hur sjukvården kan bemöta dessa behov på ett adekvat sätt. / <p>2023-03-23</p>
|
64 |
Behov av förbättrad daglig kommunikation inom demensvården : En kvalitativ analys av arbetsmetoder inom SÄBO / Need for improved daily communication in the dementia care : A qualitative study of working methods within SÄBOAndersson, David January 2024 (has links)
PURPOSE: To investigate and identify which working methods are applied by the employees at a nursing home with a focus on dementia (SÄBO), with the aim of supporting daily communication for the residents. BACKGROUND: The symptoms from a dementia diagnosis are characterized by the individual's cognitive functions deteriorating, in step with the development of the dementia diagnosis. This impairs the individual's communicative ability, an emerging need for support that is expected to be met through the investigated employees. METHOD: A qualitative interview study at a SÄBO within the city of Stockholm, carried out through four face-to-face interviews, with the employees who work to the greatest extent with the individual residents. Based on collected empirical data, a thematic analysis has been made. RESULTS: Identified working methods create and develop knowledge, within the group of employees, which aims to interpret and understand the residents' individual needs. Through a personcentred working method, knowledge is created through working methods based on the residents' individual needs and personal abilities. The residents are interpreted and understood as the sources of information through which knowledge is created among the employees. CONCLUSION: Through the person-centred working methods the knowledge creation is based on the individual needs of each tenant. However, the present study has shown that existing working methods can, and should, be developed to better support the residents in their daily communication. A structured development of knowledge creation around physical application of support, to better support the residents in their daily communication.
|
65 |
Sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga inom palliativ hemsjukvård / Nurses' experiences in supporting next of kin in palliative home careEnglund, Nina January 2009 (has links)
<p>Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård.</p><p>Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer. Sjuksköterskorna gav stöd till anhöriga främst genom att kommunicera och samtala, samt förmedla trygghet. Det var viktigt att även både verbalt och praktiskt visa anhöriga att det fanns tid även för detta.</p><p>Eftersom det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet och den inte kan ske utan de anhörigas insats är det mycket viktigt att utveckla och optimera sjuksköterskans stöd till dem. Denna studie kan ge en insikt i de problem som finns i anhörigstödet, men även ge en insikt om de organisatoriska och personella insatser som fungerar.</p> / <p>The aim of this study was to investigate nurses' experiences in supporting next of kin to patients in palliative home care.</p><p>The design was descriptive with a qualitative approach. The informants were strategically selected and consisted of five nurses, working in a palliative home care team in Uppland, in Sweden. Tape-recorded personal interviews were analysed with a qualitative content analysis.</p><p>The nurses experienced that their work felt meaningful and developing. To work in a team was a very positive aspect. Difficulties that appeard involved adjusting to different situations. The nurses supported next of kin mainly by communicating and conversing, and mediating safety. It was important to as well both verbally and practically show next of kin that there was also time for this.</p><p>Since palliative care in the home is getting more common, and since it cannot happen without the effort of next of kin, it is very important to develop and optimize the nurses' support to them. This studie can give insight in the problems that exist in this support, but also give insight about the organizational and personal achievements that work.</p>
|
66 |
Sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga inom palliativ hemsjukvård / Nurses' experiences in supporting next of kin in palliative home careEnglund, Nina January 2009 (has links)
Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård. Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer. Sjuksköterskorna gav stöd till anhöriga främst genom att kommunicera och samtala, samt förmedla trygghet. Det var viktigt att även både verbalt och praktiskt visa anhöriga att det fanns tid även för detta. Eftersom det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet och den inte kan ske utan de anhörigas insats är det mycket viktigt att utveckla och optimera sjuksköterskans stöd till dem. Denna studie kan ge en insikt i de problem som finns i anhörigstödet, men även ge en insikt om de organisatoriska och personella insatser som fungerar. / The aim of this study was to investigate nurses' experiences in supporting next of kin to patients in palliative home care. The design was descriptive with a qualitative approach. The informants were strategically selected and consisted of five nurses, working in a palliative home care team in Uppland, in Sweden. Tape-recorded personal interviews were analysed with a qualitative content analysis. The nurses experienced that their work felt meaningful and developing. To work in a team was a very positive aspect. Difficulties that appeard involved adjusting to different situations. The nurses supported next of kin mainly by communicating and conversing, and mediating safety. It was important to as well both verbally and practically show next of kin that there was also time for this. Since palliative care in the home is getting more common, and since it cannot happen without the effort of next of kin, it is very important to develop and optimize the nurses' support to them. This studie can give insight in the problems that exist in this support, but also give insight about the organizational and personal achievements that work.
|
67 |
Hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare : En analys av patienters egna berättelser / How patients with mental illness experience the encounter with care workers : An analysis of patients’ own storiesSchanning, Cecilia, Bosch, Eniel January 2013 (has links)
Bakgrund: Antalet människor med psykisk ohälsa har på senare år ökat. Dessa påträffas inom vårdens olika instanser och vårdare har stor sannolikhet att möta någon drabbad oavsett arbetsplats. Studier visar att vårdare har en "negativ attityd" till att vårda patienter med psykisk ohälsa och känner sig oförberedda inför patienternas behov. Det behövs mer kunskap om hur mötet mellan vårdare och patient upplevs ur ett patientperspektiv. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare i hälso- och sjukvården. Metod: Studien hade kvalitativ ansats och beskrev patienters upplevelser genom kvalitativ innehållsanalys utifrån sex självbiografier. Resultat: I mötet med vårdare upplevde patienter med psykisk ohälsa att de kände förtroende och misstroende, att de stod under vårdares makt, att de blev behandlade med omtanke och kyla, blev sedda och avvisade, att de inte blev respekterade och att de inte blev tagna på allvar. Slutsats: Mötet beskrevs i form av både positiva och negativa upplevelser. Förtroende, respekt, att bli sedd och omhändertagen bidrog till att mötet upplevdes positivt. Genomgående flest negativa upplevelser beskrevs rörande brist på respekt, makt och patienters trovärdighet. Negativa upplevelser hämmar återhämtningsprocessen vilket gör det angeläget att öka kunskapen hos vårdare hur livsvärlden ser ut hos patienter med psykisk ohälsa. Klinisk betydelse: Resultatet av studien kan användas för att få kunskap och ökad förståelse för hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdare. På detta sätt kan de brister uppmärksammas som finns i vårdares sätt att bemöta dessa patienter, vilket kan bidra till förbättrade förutsättningar för att vårdmöten skall ge positiva upplevelser. / Background: In recent years the number of people with mental illness has increased. It is happening everywhere within healthcare and therefore care workers have a high probability of encountering someone suffering from mental illness. Studies show that care workers display a "negative attitude" towards caring for patients with mental illness and feel unprepared to meet their needs. Increased knowledge from a patient’s perspective is needed to show how the encounter between care workers and patient is perceived. Aim: To describe how patients with mental illness experience the encounter with care workers within healthcare. Method: The study had a qualitative approach that described patients' experiences through the use of qualitative content analysis based on six autobiographies. Results: In the encounter with care workers, patients with mental illness experienced both trust and mistrust, powerlessness, as well as thoughtfulness but also coldness. They sensed concern but also rejection, disrespect and feeling of insignificance. Conclusion: The encounter was described in terms of positive and negative experiences. Trust, respect, to sense concern and to be shown consideration contributed to the encounter being perceived as positive. Most negative experiences were described concerning lack of respect, power and feeling of insignificance. Negative experiences are a hindrance to the recovery process which makes it important to increase knowledge in health care providers about what the life world of patients with mental illness contains. Clinical significance: The results of the study can be used to gain knowledge and increase understanding of how patients with mental illness experience the encounter with care workers. This provides a way to address the shortcomings of care workers’ way of responding to these patients and may contribute to improved conditions for healthcare encounters to be perceived as positive.
|
68 |
Relationen mellan vårdaren och vårdtagaren inom rättspsykiatrinAttar, Osama January 2014 (has links)
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anställda inom rättspsykiatrin ser på relationen mellan sig själva och vårdtagarna, samt att studera de olika aspekter som berör relationen i vårdandet, bland annat maktrelationen och vänskapsrelationen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studiemetod med semistrukturerade intervjuer. Nio stycken anställda vårdare (undersköterskor och skötare) från en avdelning inom rättspsykiatrin i Växjö deltar i studien. Resultatet visar att relationen mellan vårdare och vårdtagare är en viktig aspekt inom vården, och att relationen är basen inom vården för att kunna erbjuda bra vård till patienten. Intervjupersonerna menar att: En bra relation mellan vårdare och vårdtagare kännetecknas av att vårdaren ska kunna skapa förtroende, tillit i relationen, samt stödja och tillfredsställa patientens behov med hjälp av relationen. Studien belyser svårigheterna inom relationen mellan vårdare och vårdtagare samt de risker som kan förekomma. Resultatet visar även att en viss synlig och osynlig makt utövas; den makten är svår att definiera, personalen är delvis omedvetna om att de själva utövar makt dagligen. / The purposes of this essay are to examine how employees in a psychiatric ward experience the relationships between them and the caretakers, and to study the different aspects of relationships between them. For instance the power relation and the friend relation. The essay is based on a qualitative method with semi structured interviews from 9 employees, whom are nurses and caregivers at a ward in Växjö psychiatric institution. The results from this study illuminate that the relationship between caregivers and caretakers is a vital aspect of the care itself. And that this relationship is the foundation for caregiver to be able to offer necessary care. A good relationship between caregiver and caretaker is characterized by the abilities of the caregiver to create trust and confidence in their relationship to the caretaker, as well as supporting and satisfying the caretakers’ needs by help of their relationship. This study highlights the issues in the relationship between caregivers and caretakers as well as the risk that pertain to this relationship. The results indicate that certain power exertions overt and covert are factors in some relationships. These power exertion are, however, hard to define, the caregivers also seem partly unaware of them.
|
69 |
” Ibland känner jag mig övergiven därför att personalen har så mycket andra människor att ta hand om”. : - En kvalitativ intervjustudie som presenterar några äldres åsikter om hur relationen till vårdare kan påverka äldre i deras vardag. / ”Sometimes I feel abandoned because the professional caretakers have so many other people to take care of” : - A qualitative study that presents some elderly opinions on how the relationship with the professional caretakers can affect older people in their everyday lives.Riahi Löfdahl, Fredrika January 2014 (has links)
The purpose of this thesis is to examine the relationship between the elderly at a retirement home and their professional caretakers with focus on the perspective of the elderly. Chosen method, a qualitative interview analysis has been conducted to describe how the relationship affects the elderly in their everyday lives. The total amount of interviews were four. The relationship between the elderly and their professional caretakers has rarely been examined in previous research from an elder’s perspective. The results indicate that the elderly often are satisfied with the way the professional caretakers treat them. Factors that the elderly mentioned as problematic were that professional caretakers often acted stressed, and rushed through things which the elderly considered as problematic for their own well- being. Another feature was the asymmetric relationship with the professional caretakers which affected the elderly ́s belief in their own capability in managing their everyday lives. In cases where the elderly felt that the relationship was equal their capacity and their beliefs to their own capacity increased significantly which was an effect that was positive for the elderly ́s physical and mental health.
|
70 |
Att leva med HIV – patienters upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal : En allmän litteraturstudieBosenius, Hanna, Nilsson, Sara January 2017 (has links)
Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är en kronisk virusinfektion och en global pandemi. Med rätt behandling kan personer med HIV leva ett normallångt liv, men utan behandling övergår infektionen i acquired immunodeficiency syndrome (AIDS). Trots ökad kunskap om HIV blir personer med HIV ofta stigmatiserade och diskriminerade. Vårdpersonal har visats besitta bristfällig kunskap om HIV, stigmatiserande attityder gentemot patienter med HIV samt motvilja att vårda dem. HIV-relaterad stigmatisering motverkar minskning av smittspridningen och främjande av god hälsa för patientgruppen. Syfte: Sammanställa hur patienter med HIV beskriver upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal inom hälso- och sjukvård i vetenskaplig litteratur. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa artiklar och två med mixad metod hämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom metasyntes. Materialet sammanställdes och tolkades genom Evans beskrivande metasyntes-modell. Resultat: Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Patienter beskrev att ökad kunskap och erfarenhet, samt visad empati, acceptans och respekt från vårdpersonal gav ett bättre bemötande. Negativa upplevelser var vanligt förekommande och beskrevs i form av bristfällig information, rädsla för smitta, stigmatisering, fördomar, stereotypering, diskriminering, nekad vård, inadekvat vård och bristande sekretess. Upplevelsen av bemötandet påverkade vårdupplevelsen, benägenheten att söka vård i framtiden och följsamheten till behandling. Slutsatser: Kunskaps- och erfarenhetsnivå bland vårdpersonal har stor betydelse för hur bemötandet upplevs av patienter med HIV. Positiva upplevelser kopplades till kunnig och erfaren vårdpersonal. Negativa upplevelser av stigmatisering och diskriminering på grund av vårdpersonalens okunskap, rädsla och fördomar kvarstår. Mer utbildning om HIV bland vårdpersonal behövs för att minska stigmatiseringen kring patientgruppen och bedriva vård på lika villkor för dessa patienter. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is a chronic viral infection and a global pandemic. With the right treatment, people with HIV can live a normal life. Without treatment, the infection turns into acquired immunodeficiency syndrome (AIDS). Despite increased knowledge about HIV, people with HIV often get stigmatised and discriminated. Health personnel have been shown to have poor knowledge about HIV, hold stigmatising attitudes towards patients with HIV and be reluctant to care for them. HIV-related stigmatisation is counterproductive in reducing the spread of HIV infection and in promoting good health for patients with HIV. Aim: To compile how patients with HIV describe experiences of interactions with health personnel in healthcare settings in scientific literature. Methods: A literature review based on 13 qualitative articles and two with mixed method that were collected from the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality-reviewed and analysed using metasynthesis. The material was compiled and interpreted using Evan's descriptive metasynthesis model. Results: The result showed both positive and negative experiences of interactions with health personnel. Patients described that increased knowledge and experience, as well as demonstrated empathy, acceptance and respect from health personnel, were connected to a better experience. Negative experiences were common and described in terms of insufficient information, fear of contagion, stigmatisation, prejudices, stereotyping, discrimination, denied care, inadequate care and breaches of confidentiality. The attitude, behaviour and treatment by health personnel affected how patients viewed the healthcare experience, the tendency to seek care in the future and the patients’ adherence to treatment. Conclusions: Knowledge and experience among health personnel are of major importance for how the interaction is experienced by patients with HIV. Positive experiences were linked to knowledgeable and experienced health personnel. Negative experiences of stigmatisation and discrimination due to the health personnel’s ignorance, fear and prejudices persist. More education about HIV among health personnel is needed to reduce stigmatisation and to provide care on equal terms for these patients.
|
Page generated in 0.0464 seconds