I Sverige finns både vårdcentraler som bedrivs offentligt samt vårdcentraler som bedrivs privat. Det som dessa vårdcentraler har gemensamt är att de finansieras med statliga medel. Denna studie undersöker om det finns skillnader i hur nöjda patienter är med dessa två typer av vårdcentraler. Förutom att redogöra för hur patientnöjdheten ser ut överlag bland Sveriges vårdcentraler så går studien också djupare in på vilka delar av primärvården som patienterna är mest nöjda med och huruvida detta skiljer sig mellan offentligt och privat ägda vårdcentraler eller inte. För att svara på dessa frågor är studien uppdelad i två delar, en kvantitativ del där redan befintlig data bearbetas och används, samt en kvalitativ del i form av djupgående intervjuer med patienter från privata och offentliga vårdcentraler. Resultatet visar att patientnöjdheten i primärvården är som högst gällande bemötande och tillgänglighet. Något sämre betyg ger patienterna när det gäller bland annat kontinuitet och information. Vad gäller de eventuella skillnader mellan patienter från offentliga och privata vårdcentraler finner studien att resultaten är relativt lika. Patienter från både offentliga och privata vårdcentraler uppger att de överlag är nöjda med sina vårdcentraler men att brister finns i form av långa väntetider och personalbrist. / In Sweden, there are both publicly run health centers and privately run health centers. What these health centers have in common is that they are financed with state funds. This study investigates whether there are differences in how satisfied patients are with these two types of care centers. In addition to giving an account of how patient satisfaction overall among Sweden's health care centers, the study also goes even deeper into which parts of primary care patients are most satisfied with and whether or not this differs between publicly and privately owned health centers. To answer these questions, the study is divided into two parts, a quantitative one where already existing data is processed and used, and a qualitative one in the form of in-depth interviews with patients from private and public health centers. The results show that patient satisfaction in primary care is highest regarding treatment and availability. The patients give a slightly worse rating when it comes to, among other things, continuity and information. Regarding the possible differences between patients from public and private health centers, the study finds that the results are relatively similar. Patients from both public and private health centers state that they are generally satisfied with their health centers but that there are shortcomings in the form of long waiting times and staff shortages.

Bakgrund: Kommunikation inom omvårdnad är livsviktigt. Digital kommunikation kan förekomma på olika sätt, exempelvis via chatt, telefon eller videolänk. Det kan ske i nutid eller med fördröjning. Visiba Care är ett kommunikationsverktyg som används mellan patient och sjuksköterska för att söka vård digitalt. Distriktssköterskans huvudansvar är att utveckla och leda omvårdnaden, inklusive digital omvårdnad. Forskning visar att det finns utmaningar i att använda digital kommunikation inom vården. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av kommunikation med patienter via den digitala applikationen Visiba Care - Region Blekinge. Metod: En studie med en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor i Blekinge. Det insamlade materialet analyserades utifrån Burnards kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Patientsäkerheten äventyras när alla sinnen inte används och med tre tillhörande huvudrubriker: Utmaningar i att bedöma omvårdnadsbehovet via text, Patientens förmåga att förmedla sig via text varierar och Varierade upplevelser av att ge omvårdnad, samt sju underrubriker. Slutsats: Resultatet kan sammanfattas i att den kliniska blicken saknas i kommunikationen via text i Visiba Care och leder till svårigheter i att bedöma patientens tillstånd. Patientsäkerheten brister när bedömning och förståelse inte kan genomföras fullt ut i den digitala kommunikationen. Digital kommunikation via text är dock fördelaktigt i enklare ärenden och ger ett gott komplement till den traditionella vården

Bakgrund: Antalet patienter som behöver vård i hemmet ökar stadigt. För att vården ska ske personcentrat och patientsäkert, så behövs en god teamsamverkan mellan läkare och distriktssköterskor. Det är angeläget att undersöka hur denna teamsamverkan mellan distriktssköterskor och läkare fungerar för att kunna identifiera områden där förbättringar krävs. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av teamsamverkan med läkare i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med induktiv ansats. Ändamålsenligt urval tillämpades och resulterade i 15 semistrukturerade intervjuer. Informanterna bestod av distriktssköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och en specialistsjuksköterska inom vård av äldre från nio olika kommuner i södra Sverige. Samtliga informanter var kvinnor. Kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning av datamaterialet. Resultat: Tre kategorier framkommer i resultatet: Distriktssköterskors erfarenheter av läkares tillgänglighet i hemsjukvården, Respekt mellan distriktssköterskor och läkare i hemsjukvården samt Distriktssköterskors erfarenheter av hemsjukvårdens och vårdcentralens organisering. Kategorierna mynnade ut i ett gemensamt tema som lyder: Distriktssköterskor och läkare i hemsjukvården behöver varandra. Slutsats: Teamsamverkan mellan distriktssköterskor och läkare är nödvändigt i hemsjukvården. Samverkan brister mellan distriktssköterskor och läkare likväl mellan hemsjukvård och vårdcentral. Teamsamverkan mellan professioner och samverkan mellan hälsoorganisationer måste förbättras för att främja patienters hälsa. / Background: The number of patients being dependent on home care is constantly increasing. In order to provide patient-centered and safe health care, good team collaboration between general practitioners and district nurses must be established. It is important to investigate how this team collaboration is facilitated as this could provide better understanding of the topic which could pinpoint areas of improvement. Purpose: The purpose was to describe district nurses' experiences of team collaboration with general practitioners in home care. Method: A qualitative interview study was carried through with an inductive approach. Purposive sampling was applied and resulted in 15 semi-structured interviews. The informants consisted of district nurses, registered nurses and one specialist nurse of elderly care from nine different municipalities in south of Sweden. All informants were women. Qualitative content analysis was applied to process the gathered data. Results: The result is presented in three different categories: District nurses' experiences of general practitioners' accessibility in home care, Respect between district nurses and general practitioners in home care, District nurses' experiences of the organization of home care and health care centers. These categories resulted in a general theme described as: District nurses and general practitioners in home care need each other. Conclusions: Team collaboration between district nurses and general practitioners is vital within the home care sector. Collaboration between home care providers and health centers is also necessary for enabling this team collaboration. The result of this study shows that the team collaboration is lacking between district nurses and general practitioners as well as between home care providers and health centers. The team collaboration between both professions and health organizations must be improved in order to promote the health of all patients.

Den digitala vården i Sverige är i ständig utveckling och består av ett flertal moderna teknologier som kan hjälpa samhället. Enligt populära tidskrifter och myndigheter står Sverige inför ett problem, den fysiska primärvården i Sverige är överbelastad och samhället har svårt att hinna med. Sverige har som mål att bli bäst i världen på att använda digitala verktyg för att utveckla vården, att E-hälsa skall frodas både för samhälle och individ. När sådana stora projekt startas är det viktigt att det finns en underliggande acceptans hos samhället, är projektet ett bra förslag eller kommer det att undantryckas av samhället. Syftet med studien är att undersöka yngre vuxnas åsikter om E-hälsa med en inriktning på den digitala vårdcentralen. För att kunna besvara syftet med hjälp av undersökningen kommer studien redogöra för vilka faktorer som påverkar yngre vuxnas acceptans av digitala vårdcentraler. Undersökningen har genomförts med hjälp av det teoretiska ramverket UTAUT (Unified Theory of Acceptance and Use of Technology) som är en modell för att mäta acceptans. Ramverket har varit grunden för att analysera den insamlade empirin. Studien har identifierat fyra faktorer som har inverkan på acceptansen för den digitala vårdcentralen. De fyra faktorerna är erfarenhet, frivillighet, smidighet och effektivitet och måluppfyllelse. / Digital healthcare in Sweden is constantly evolving and consists of several modern technologies that can help the society. According to popular magazines and authorities, Sweden is facing a problem, the physical primary care in Sweden is overloaded and the society is struggling to keep up. Sweden aims to become the best in the world at using digital tools to develop healthcare, that e-health will flourish for both the society and the individual. When such large projects are started, it is important that there is an underlying acceptance by the society, is this project a good proposal or will it be pushed aside by the society. The aim of this study is to investigate younger adults' acceptance on e-health with a focus on the digital health centre. In order to answer this purpose through the survey, the study will outline the factors that influence younger adults' acceptance of digital health centers. The study was conducted using the theoretical framework UTAUT (Unified Theory of Acceptance and Use of Technology) which is a model to measure acceptance. This framework has been the basis for analyzing the collected empirical data. The study has identified four factors that have an impact on the acceptance of the digital health centre. The four factors are experience, voluntariness, agility and efficiency and goal achievement.

Övervikt har idag blivit den största kroniska sjukdomen världen över och anses vara den näst största behandlingsbara dödsorsaken. Patienter som blir medvetna om sin övervikt kan i större utsträckning gå ner i vikt än de som inte upplyses. Primärvården anses vara den enhet som har störst möjlighet att förmedla kunskap om levnadsvanor. Det är viktigt att med hjälp av livsstilsrådgivning stödja människor, distriktssköterskor anses vara den mest passande professionen för denna uppgift. Genom livsstilsrådgivning kan människor få en ökad kunskap och förståelse för hur vår livsstil påverkar vår hälsa. Initiativ till att ställa frågor och diskutera om levnadsvanor bör tas även när det inte finns en nära koppling till de besvär eller den sjukdom patienten söker för. Trots detta finns risk att livsstilsrådgivning utförs i bristande omfattning. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av livsstilsrådgivning med överviktiga vuxna som söker vårdcentral för andra besvär. Metoden var kvalitativ och genomfördes med ett semistrukturerat frågeformulär. Det väsentliga resultatet var att distriktssköterskorna upplevde livsstilsrådgivning som deras ansvar men att det var ett känsligt område. Trots detta upplevde flertalet av patienterna samtal om levnadsvanor som positivt. Livsstilsrådgivning beskrevs vara nedprioriterat av arbetsgivaren, trots primärvårdens preventiva ansvar. En önskan om förändring på arbetsplatsen var tydlig. Förändringarna som beskrevs var att livsstilsrådgivning skulle prioriteras av arbetsgivaren. Riktlinjer behövdes och utbildning krävdes för ett optimalt omhändertagande av överviktiga vuxna. Vidare önskades mer tid avsatt för området så att undersökningar och livsstilsrådgivning kunde möjliggöras. Ett behov av samarbete med andra professioner sågs också. Studien diskuterar hur livsstilsrådgivning skulle kunna hanteras med aktuella resurser utan förändring på arbetsplatsen men även arbetsgivarens ansvar för att distriktssköterskorna ska kunna bedriva en hälsofrämjande vård. Vidare diskuteras förslag på implementering av bland annat en modell för viktkontroll. Förslagen skulle sannolikt kunna bidra till ett förbättrat preventivt arbete inom primärvården. Distriktssköterskorna ansåg att livsstilsrådgivning var viktigt och kunde se flera fördelar med att prioritera det hälsofrämjande arbetet. / Overweight has now become the largest chronic disease worldwide and is considered the second largest treatable cause of death. Patients that become aware of their overweight may increasingly lose weight than those who are not informed. Primary care is considered to be the unit that has the best opportunity to mediate knowledge about living habits. It is important that by using lifestyle counseling support people, primary care nurses are considered the most suitable profession for this task. Through lifestyle counseling people can get a better knowledge and understanding of how our lifestyle affects our health. Initiative to ask questions and discuss about living habits should be taken even when there isn´t a close link to the symptoms or disease the patient searching for. Despite this, there is a risk that lifestyle counseling performed in the lack of scope. The purpose of the study was to lighten primary care nurses experiences of lifestyle counseling to overweight adults who seek health center for other conditions. The method was qualitative and was conducted using a semi-structured questionnaire. The important outcome was that the primary care nurses experienced lifestyle counseling as their responsibility but that it was a sensitive area. Despite this, most of the patient experienced talk about lifestyle habits as positive. Lifestyle counseling was described to be given lower priority by the employer, even though the primary cares preventive responsibility. A desire for change in the workplace was clear. The changes described were that lifestyle counseling would be given priority by the employer. Guidelines were needed and education required for optimal treatment of overweight adults. Further, there was a desire of more time set aside so that screening and lifestyle counseling could be made possible. A need for collaboration with other professions was also seen. The study discusses how lifestyle counseling could be dealt with current resources without change in the workplace, but also the employer´s responsibility to primary care nurses so they can conduct health care. Proposals on the implementation of including a model for weight management are also discussed. The proposals would likely contribute to an improved preventive work in primary care. Primary care nurses felt that lifestyle counseling was important and could see several benefits to prioritize health promotion.

Bakgrund: Vårdcentralernas telefonrådgivning har under de senaste 50 åren växt fram som ett svar på utvecklingen i samhället och hälso- och sjukvården. Specialistsjuksköterskornas telefonrådgivning ställer höga krav på kompetens och bred kunskap. Syfte: Att undersöka vad som påverkar specialistsjuksköterskans upplevelse av telefonrådgivning på vårdcentral. Metod: Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som var verksamma på vårdcentral ombads att anonymt svara på frågor gällande upplevelser av telefonrådgivning, via en sluten grupp för sjuksköterskor på Facebook. Det inkom 95 fullständigt ifyllda svar. Samtliga informanter var kvinnor i åldrar mellan 23 och 62 år med erfarenhet av telefonrådgivning från mindre än ett år till 24 år. Resultat: Informanterna beskrev telefonrådgivningen som meningsfull och utvecklande. De mötte oftast vänliga och tacksamma patienter, men fick ibland även hantera ilska och frustration från uppringarna. Det framkom att många ärenden skulle kunna hanteras av annan yrkeskategori. Många upplevde svårigheter med kommunikationen, som när specialistsjuksköterskan inte kunde se eller förstå patienten på grund av språksvårigheter. Tekniska lösningar för att överbrygga bristen på visuell kontakt föreslogs. Samtalstiden var oftast begränsad vilket kunde upplevas stressande då specialistsjuksköterskan på kort tid och utan att se patienten, skulle fatta rätt beslut om lämplig åtgärd. Mer utbildning och handledning i telefonrådgivning efterfrågades samt fler tillfällen till konsultation med kollegor. Det framkom även förslag till förbättringar av den fysiska arbetsmiljön. Slutsats: Kommunikationen med patienter och kollegor är av stor betydelse för specialistsjuksköterskans upplevelse av telefonrådgivningen. Organisationen har möjlighet att förbättra förutsättningarna för arbetsmiljön samt erbjuda utbildning och handledning. / Background: Telephone counseling at Community health centers has emerged during the past 50 years, as a consequence of the development in society as well as within the healthcare. Nurse specialists' telephone counseling require a high level of competence in many areas of expertise. Aim: To investigate what influence the nurse specialists' experiences of telephone counseling. Method: Nurses and nurse specialists who were active at a Community health center were asked to anonymously answer a few questions through a closed Facebook-group. We received 95 complete answered questionnaires. All informants were women in ages between 23 and 62 with experiences of telephone counseling from less than a year to 24 years. Results: The informants described the telephone counseling as both meaningful and developing. Most of the time they met patients who were friendly and grateful, but sometimes they also faced anger and frustration from the ones calling. Many contacts could have been handled by someone else with less experience and formal competence. Quite a few experienced challenges in the communication, as for example when the specialist nurse could not see the person calling or when the person had difficulties with the language. Technical solutions were suggested to overcome the absence of visual contact. The time for each call was limited, which could be as a stress-factor, since the specialist nurse, in short time and without visual contact with the patient, had to make a decision on appropriate action. Further education and mentoring in telephone counseling were asked for, as well as more options to consult with colleagues. Improvements regarding the occupational health were also suggested. Conclusion: Communication with patients and colleagues is of great importance for the nurse specialist's experiences of telephone counseling. The organization has the opportunity to improve the conditions for occupational health as well as provide education and mentoring.

Förstudie av Fysisk aktivitet på Recept- ett projekt mellan vårdcentralen Ankaret och Friskis&Svettis i Örnsköldsvik. - ur ett hälsoperspektiv (Pilot study of exercise on prescription, a project between the health center Ankaret and Friskis&Svettis in Örnsköldsvik - from a healthperspective) Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå university, Department of Education. Physical activity is a growing problem in Sweden. To improve the situation a working method called FaR was developed. FaR is physical activity on recipe that primary health care providers can prescribe their patients. The aim of this study was to investigate how a project in which, FaR patients are prescribed by the health center to a wellness facility may succeed. The project is taking place in Örnsköldsvik between the primary healthcare center Ankaret and Friskis&Svettis. Qualitative interviews were conducted with patients, prescribers and instructors. The result showed that over all they are positive to the project but it reveals a number of obstacles on the road as the price at Friskis&Svettis and time constraints of prescribers. Instructors will also present a lack of knowledge on training with diseases and motivational theories. It is also found that the patients are requesting more support and feedback during the time of prescription. More time, feedback and knowledge is needed to improve the project.

Vårdcentraler har under de senaste 15 åren anställt kuratorer psykologer och psykoterapeuter som kan erbjuda samtalsbehandling. Vid utvärdering av samtalen visar resultaten friskare patienter som bidrar till lägre vårdkostnader. Biologiska, psykologiska och sociala funktionerna blir centrala i mötet med patienten och hur dessa funktioner påverkar beskrivningen av problemet men också effekten utifrån funktionsnivå i relation till närstående. Vårdcentralen är första linjens vårdgivare från mödra- till äldrevård. Då förändring sker hos patienten påverkas helheten/nätverket. Syftet med studien var att undersöka hur patienter önskade då det gällde att ta med sina närstående och vilken öppenhet/erfarenhet fanns hos samtalsbehandlarna, inom primärvården, att bjuda in nätverket till samtalsbehandlingen? Via enkäter ställdes frågor till patienter och samtalsbehandlare som analyserades i huvudsak på ett kvantitativt sätt.  I resultatet framkom att närmare hälften önskade att ha med sig någon från sitt nätverk till samtalen. Övriga patienter önskade inte familjens deltagande utan beskrev den egna samtalskontakten som viktig. De flesta samtalsbehandlare beskrev att de erbjöd par- och familjesamtal. Syftet, med par- och familjesamtal, skiljde sig mellan respondenterna. Studien pekar på att familjen bjuds in som resurs vid något tillfälle för att få utvidgad information och utökad förståelse kring patientens livssituation. Några respondenter beskrev att samtalen bearbetade interaktionen mellan paret eller familjemedlemmarna. En mindre grupp patienter har haft par- eller familjesamtal. De beskrev att det varit behjälpligt och att de arbetat med samspelet mellan individerna som bidragit till ett positivt behandlingsresultat. / Over the last 15 years counselors, psychologists and psychotherapists are the professions hired for counseling in the Swedish primary care centers. Evaluations of the treatments show healthier patients and lower health care costs. Biological, psychological and social functions are central in counseling, since these features affect the description of the problem and the effect based on the level of functioning in relation to the partner and relatives. The primary care facilities are the first-line of caregivers, from maternal - to elderly care. When circumstances change for the patient, the whole family-network surrounding him/her is affected. The purpose of this study was to investigate what patients thought of bringing their relatives into counseling, and with which openness and what experience counselors invited the network to take part? The respondents answered questions in a survey, and the data was analyzed mainly in a quantitative fashion. The results showed that approximately half of the respondents wanted someone from their family-network to participate in the counseling. The other patients did not want their families’ participation, and thought of their own connection to the counselor as essential. The majority of the counselors claimed to offer couples and family counseling. The aim of the couple and family counseling differed between the respondents. The study suggests that the family is invited as resource at any time to get extended information and enhanced understanding of the patient's life situation. Some respondents described the counseling as processing of the interaction between the couple or the family members. A few patients said they had had couple or family counseling. They described it as being helpful and that working with the communication had been a contributing factor to the favorable outcome.

Bakgrund: Vårdcentraler är första instans vid vårdbehov om patientens tillstånd inte är akut. Av alla läkarbesök på vårdcentral utgörs 23 % av barn 0-18 år. Barn kommer sällan själva utan har med sig föräldrar eller vårdnadshavare. Därmed behöver vårdpersonalen förhålla sig till två individer i vårdsituationen. Föräldrar är en resurs för barnet och behöver ges möjlighet att tillsammans med barnet vara delaktiga i vårdsituationer. Vårdrelationen påverkar hur mötet mellan föräldrar, barn och vårdpersonal blir. Syfte: Att beskriva vårdpersonals reflektioner kring möten med föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Det analyserade materialet utgörs av vårdpersonals reflektioner ur ett tidigare forskningsprojekt om barns delaktighet. Resultat: Att möta föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral innebär att vårdpersonal balanserar mellan skilda perspektiv och förväntningar. Detta beskrivs som: Att ha föreställningar om föräldrars föreställningar och förväntningar; Att möta föräldrar och barn som en enhet och unika individer och Att vägleda föräldrar. Slutsats: Distriktssköterskans förutsättning för att upprätta en vårdande relation med föräldrar och barn i en vårdsituation innebär att försöka förstå och möta föräldrars och barns perspektiv och förväntningar. Genom en vårdande relation gynnas vårdsituationen, barnets hälsa och förälderns förtroende för vårdpersonalen. / Background: Primary Healthcare Centers (PHC) are the first instance to seek care for patients who are not acutely ill. Children between 0-18 years account for 23 % of all doctor visits at PHC. These children rarely arrive by themselves; they are accompanied by parents or guardians. Thereby the health care professionals (HCP) need to relate to two individuals in the care situation. Parents are a resource for their child and they should be given the opportunity to participate with the child in caring situations. The care relation influences the outcome of the encounter between parent, child and HCP. Aim: To describe HCP' reflections about the encounters with parents seeking care for their children at the PHC. Method: A qualitative content analysis with inductive approach was used. The analyzed material consists of HCP's reflections derived from a prior research project regarding children's involvement. Results: Encountering parents who seek care for their children at PHC means that HCP's in these care situations balance between different perspectives and expectations. This balance includes reflections that are described as: To have beliefs about parent's perceptions and expectations; To encounter parents and children as a unit and unique individuals and To guide parents. Conclusion: The prerequisite for district nurses to create a caring relationship with parents and children in a care situation involves understanding and encountering parents and childrens perspectives. A caring relationship benefits the care situation, the child's health and parent's trust in the HCP's.

Behovet av hälso- och sjukvården är större än resurserna, och patientens vårdbehov samt tillgången till tider påverkar om patienten får vård i tid. Schemaläggningen på vårdcentralen är viktig och för att kunna optimera tillgängligheten för patienterna krävs studier av patienternas behov utifrån en medicinsk bedömning. Genom att undersöka patienternas medicinska behov av tider samt hur många patienter som kunnat erbjudas den tiden som de bedömts behöva skapas en bild av behovet och tillgängligheten på vårdcentralen. Syftet med studien är att undersöka vårdcentralens tillgänglighet och förmåga att möta patienternas medicinska behov. Mätningen genomfördes via enkät under en vecka på två vårdcentraler, en i norra Sverige och en i södra Sverige, där behovet av vårdkontakt enligt medicinsk bedömning utfördes samt registrering av faktisk bokning. Samtliga yrkeskategorier på vårdcentralen ingick i mätningen men koncentrerades till att studera tillgänglighet till läkare och sjuksköterskor. Även en öppen fråga lämnades ut till sjuksköterskorna för att få deras bild av hur tillgänglighet kunde optimeras. Resultatet visar en klar bild över att läkarna har svårare att uppfylla vårdgarantin där patienten ska erbjudas en tid inom sju dagar medan sjuksköterskorna som inte omfattas av vårdgarantin visar ett bättre resultat och de som bedömdes behöva en tid till sjuksköterska inom sju dagar fick det.