Bakgrund Systemet för vård och omsorg är en invecklad konstruktion med många olika aktörer och yrkesgrupper, som lyder under olika styrning och har olika förutsättningar. Inom denna organisation kan många situationer uppstå som kan orsaka missnöje hos vårdtagare. Syfte Att beskriva organisatoriska faktorer inom vården, som orsakar missnöje hos vårdtagare, samt att beskriva urvalsprocesserna till de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod Litteraturstudie baserad på tolv artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, från åren 2007–2017. Huvudresultat Det största problemområdet för patienter var tillgänglighet. Väntetider av olika slag förekom ofta: väntan på att få en tidsbokning, lång tid i väntrum, väntan på behandling med mera. Specifikt för primärvården framkom svårigheter att få tid över huvud taget, och uppfattningar hos patienter om att primärvården inte kan hjälpa dem med deras problem. Missnöje med den fysiska vårdmiljön nämndes främst i form av personalbrist och brist på vårdplatser, men det förekom även andra klagomål relaterade till den fysiska miljön. Bristande samordning mellan olika aktörer och instanser vållar missnöje hos somliga patienter, bland annat i form av dålig kontinuitet i vården.   Slutsatser Det finns en rad orsaker till vårdtagares missnöje som har sin grund i vårdens organisation. Med ett fokus på vårdtagarens känslor kan sjuksköterskan hjälpa vårdtagaren att utveckla och förbättra hur hen hanterar den problematiska situationen och känslorna som uppstår. Detta underlättas av att sjuksköterskan har kunskap om hur organisationen är uppbyggd, och förståelse för dess komplexitet. Denna kunskap och förståelse är även en god förutsättning för organisatoriskt förbättringsarbete. / Background The health care system is an complex structure with many different actors and professions, who are subject to different management and different conditions. Within this organisation, many situations may arise that can cause dissatisfaction among care recipients.   Aim To describe organisational factors in healthcare that cause dissatisfaction with carers, as well as to describe the selection processes for the selected articles' sample groups.   Design Literature review based on twelve articles, both quantitative and qualitative, from 2007-2017.   Main results The main problem area for patients was accessibility. Waiting times of various kinds were common: waiting to get an appointment, long time in the waiting room, waiting for treatment, and more. Specific to primary care were difficulties in getting appointments at all, and perceptions in patients that primary care could not help them with their problems. Dissatisfaction with the physical care environment was mentioned mainly in the form of understaffing and unavailability of hospital beds, but there were also other complaints related to the physical environment. Lack of coordination between different actors cause discontent in some patients, for instance due to poor continuity of care.   Conclusions There are a number of reasons for care recipients’ dissatisfaction that have their foundation in the health care organization. Focusing on the patient's emotions, the nurse can help the patient in developing and improving the handling of the problematic situation and the feelings that arise. This is facilitated by the nurse having knowledge of how the organisation is structured, and understanding of its complexity. This knowledge and understanding is also a good prerequisite for organisational improvement.

Bakgrund: Många kvinnor upplever förlossningsrädsla. Föda utan rädsla är en naturlig metod som främjar trygghet och optimerar födandets fysiologi och stärker det positiva i förlossningsupplevelsen. Kvinnans stödperson har en viktig roll under förlossningsarbetet.Syfte: Syftet är att beskriva och undersöka om användandet av metoden Föda utan rädsla (FUR) påverkar den födande kvinnans upplevda vårdkvalitet samt upplevelse och känslor i samband med förlossningen jämfört med tidigare insamlat material.Metod: Mixad metod av fall-kontrollstudie med kvantitativ ansats och en kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod. Data samlades in genom QPP-I-enkät och analyserades genom Mann Whitney U-test.Resultat: De kvinnor som upplevde god effekt av FUR upplevde bättre stöd från personal, att partnern fick bättre stöd, uppmuntrades att delta och fick sina fysiska behov tillgodosedda under förlossningen. Kvinnorna upplevde även andra faktorer som påverkade den upplevda vårdkvaliteten.Slutsats: Genom förberedelse i FUR-metoden kan det födande paret upplevaökad trygghet och självförtroende inför förlossning och förlossningsrädsla kan motverkas. FUR kan ge upplevelse av ett bättre bemötande från personal, ökat stöd och respekt. Partnern blir stärkt i sin roll, vågar ta plats och ge stöd till den födande kvinnan.Klinisk tillämpbarhet: FUR-utbildningen är kort och ger en stor vinst tillbaka till både det födande paret samt förlossningspersonalen. / Background: Many women experience fear of childbirth. Confident Birth is a natural method that promotes security and optimizes the physiology of childbirth and strengthens the positive in the birth experience. The woman's support person has an important role during the labor. Aim: The aim is to investigate whether the use of the method Confident Birth affects the woman giving birth's perceived quality of care and delivery experience compared with previously collected material. Method: Mixed method of case-control study with quantitative approach and a qualitative content analysis with inductive method. Data are collected through the QPP-I survey and analyzed by the Mann Whitney U-test. Resultats: Women who experienced good effect of Confident Birth, experienced better support from caregivers, that the partner received better support, was encouraged to participate and had their physical needs met during childbirth. The women also experienced other factors that affected the perceived quality of care. Conclusion: Through preparation in the Confident Birth method, the birthing couple can experience increased security and self-confidence before childbirth and fear of childbirth can be counteracted. Confident Birth can provide an experience of a better response from healthcare personal, increased support and respect. The partner dares to act and provide support to the woman giving birth and the partner´s role is strengthened. Clinical application: Preparation in the Confident Birth method is short and gives a big profit back to both the birth couple and the delivery staff.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått.  Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått. Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.

Bakgrund Det blir allt vanligare att sjuksköterskor väljer att avsluta sina anställningar, byta arbetsplats eller byta bransch, vilket leder till att det på många håll råder brist på sjuksköterskor samt är underbemannat på arbetsplatser. Brist på sjuksköterskor innebär större arbetsbelastning och tidsbrist vilket riskerar att vårdkvalitet, personcentrerad vård samt patientsäkerhet äventyras. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur omvårdnadsarbete påverkas vid underbemanning av sjuksköterskor avseende patientsäkerhet och vårdkvalitet. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. En innehållsanalys genomfördes av13 vetenskapliga artiklar. Resultat En konsekvens av underbemanning av sjuksköterskor var brister i utförande av omvårdnadsmoment. Bristerna påverkade patientnära arbete, sjuksköterskors arbetsmiljö och förutsättningar för att vårda patienter utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Ett högt antal patienter per sjuksköterska kunde påverka vården negativt. Slutsats Underbemanning av sjuksköterskor bidrar till hög arbetsbelastning och tidsbrist, vilket resulterar i att utförande av omvårdnadsåtgärder blir bristande. Sjuksköterskor tvingas prioritera mellan arbetsuppgifter, vilket resulterar i att vården som bedrivs inte alltid uppfyller principerna för personcentrerad vård. Konsekvenser av underbemanning påverkar både patienter och sjuksköterskor negativt och riskerar att resultera i försämrad vårdkvalitet och minskad patientsäkerhet. / Background It is becoming more common that nurses choose to end their employment, change workplaces or change industries, resulting in nursing shortage and understaffed workplaces. A lack of nurses means a greater workload and time shortage, providing a risk that the quality of care, person-centred care and patient safety are compromised. Aim The aim of this literature review is to illustrate how nursing care is affected by nurse understaffing regarding patient safety and quality of care. Method This thesis was carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. A content analysis was conducted on 13 articles in this literature review. Results A consequence of nurse understaffing is insufficiency in conducting nursing care tasks. The shortcomings in nursing care tasks affect bedside care, nurses’ work environment and the circumstances that provide for person-centered care. High nurse-to-patient ratio affects the care that nurses can provide to patients. Conclusions Nurse understaffing contributed to high workload and time shortage which resulted in insufficiency in conducting nursing care tasks. Nurses were forced to prioritize between work tasks which resulted in care that not always met the principles of conducting personcentered care. The consequences of nurse understaffing affected both patients and nurses negatively and risked resulting in declining quality of care and patient safety.

Sjuksköterskor har en central roll i att tillgodose patientens vårdbehov. Det primära målet inom hälso- och sjukvården är att erbjuda en säker och god vård till alla landets invånare. Det finns tydliga kopplingar mellan överbeläggningar på akutmottagningar och stress hos sjuksköterskor. När sjuksköterskorna påverkas av den arbetsrelaterade stressen så kan det begränsa förmågan att erbjuda högkvalitativ vård och patientsäkerhet. Därför är syftet med studien att undersöka effekten av överbeläggningar inom akutsjukvård ur sjuksköterskans perspektiv. Studiens metod är en litteraturöversikt som omfattar tolv artiklar. Resultatet består av tre huvudkategorier och sex subkategorier som tillsammans belyser olika faktorer som kan påverka sjuksköterskors upplevelser av stress och dess påverkan på sjuksköterskans arbete samt psykiska mående. Resultatet belyser att överbeläggningar är ett globalt dilemma inom vården och påverkar både sjuksköterskor samt patienter. Överbeläggningar och arbetsrelaterad stress bidrar till svårigheter för sjuksköterskorna att tillhandahålla god och holistisk vård. Förekomsten av överbeläggningar bidrar till bristande resurser, samarbete och kommunikation inom teamet, vilket bidrar till försämrad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Grundat på litteraturstudiens resultat framkommer att stressfaktorer på överbelagda akutmottagningar är bristande utrustning, bemanning och kompetens. Dessa faktorer bidrar till en minskad patientsäkerhet och hotar integriteten i vården, vilket för sjuksköterskorna leder till att fler lämnar yrket. Genom att tillhandahålla bättre förutsättningar och organisatoriska förändringar kan samhället bidra till bättre vårdmiljö och därav öka patientsäkerheten. / Nurses play a pivotal role in meeting patients' healthcare needs. The primary goal in healthcare is to offer safe and high-quality care to all residents of the country. There are clear links between overcrowding in emergency departments and stress among nurses. Whether nurses are affected by work-related stress can significantly impact their ability to provide high-quality care and influence patient safety. Hence, the purpose of this study is to examine the effect of overcrowding in the emergency department from the perspective of the nurse. The study's methodology involves a literature review comprising twelve articles. The results encompass three main categories and six subcategories that collectively highlight various factors influencing nurses' experiences of stress and its impact on their work and mental well-being. The findings illuminate that overcrowding is a global healthcare dilemma affecting both nurses and patients. Overcrowding and work-related stress contribute to challenges for nurses in delivering comprehensive and excellent care. The presence of overcrowding leads to inadequate resources, teamwork, and communication within the team, consequently diminishing the quality of care and patient safety. Based on the literature study results, it is discussed that stressors in overcrowded emergency departments include insufficient equipment, staffing, and expertise. These factors contribute to decreased patient safety and jeopardize the integrity of healthcare, resulting in more nurses leaving the profession. By providing better conditions and implementing organizational changes, society can contribute to a better healthcare environment and thereby enhance patient safety.

Problembakgrund: Mellan år 1970-2009 utgjordes apoteksmarknaden i Sverige av ett statligt monopol, där Apoteket AB hanterade läkemedelsförsörjning för samtliga landsting i Sverige. År 2009 privatiserades däremot apoteksmarknaden, och landstingen fick nu välja om det skulle hantera läkemedelsförsörjningen i egen regi eller fortsätta upphandla tjänsten till en extern aktör. Åren efter avregleringen har landstingen valt att gå olika vägar, där några valt att fortsätta outsourca denna tjänst och andra har tagit hem tjänsten och hanterar den i egen regi. Med kostnadsbesparingar och vårdkvalitet i fokus för landstingen, är det därför intressant att undersöka varför de hanterar tjänsten olika. Syfte: Syftet med studien är att först kartlägga hur landstingen i Sverige hanterar läkemedelsförsörjningen och därefter undersöka och identifiera vilka kritiska faktorer som finns gällande valet av hanteringssätt. Vidare avser studien att analysera hur valet av hanteringsätt påverkas av dessa kritiska faktorer. Utifrån denna analys är det sedan möjligt att utarbeta en modell för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjning i svensk hälso- och sjukvård. Metod: I studien genomfördes en surveyundersökning, där avsikten var att utföra strukturerade telefonintervjuer på samtliga landsting i Sverige. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsstrategi med inslag av kvalitativa delar. Detta för att kartlägga landstingens hanteringssätt av läkemedelsförsörjning, samt undersöka drivkrafter och kritiska faktorer vid valet av hanteringssätt. Slutsats: En beslutsmodell i form av ett beslutsträd utformades för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjningen för svenska landsting. Beslutsmodellen utgick ifrån tre huvudområden som var kritiska vid valet av hanteringssätt gällande läkemedelsförsörjning – fokus på kärnverksamhet, kostnadsbesparingar och vårdkvalitet. Dessa utgjorde grunden i beslutsmodellen, och var avgörande vid beslutsfattandet gällande hanteringssättet. / Background: During the years of 1970-2009 the pharmacy market In Sweden was run by the government, where Apoteket AB managed drug supply for all counties in Sweden. In 2009, however, the pharmacy market was privatized and the county councils, which are responsible for the Swedish health care, now had to choose whether it would manage the drug supply in-house, or continue to procure the service from an external player. The years after deregulation county councils decided to go different ways with this, where some chose to continue to outsourcing this service and other decided to manage it in-house. With cost savings and quality of care as the main focus of the county councils, it is interesting to examine why they handle this service differently. Purpose: The purpose of the study is to first identify how the county councils in Sweden handle their drug supply, and then examine and identify the critical factors by outsourcing this service or by managing it in-house. Furthermore, the study will analyze how the choice of managing this service in-house or outsource it is affected by these critical factors. Based on this analysis, it is then possible to develop a model for sourcing decisions regarding drug supply in the Swedish health care. Method: The study was conducted using a survey study, where structured telephone interviews were used as a data collection method on the county councils in Sweden. The study was based on a quantitative research strategy, with some qualitative elements. This was considered necessary to map out how the county councils managed their drug supplying, and to examine the driving forces and critical factors in choosing between outsourcing or in-house. Conclusion: A decision model in the form of a decision tree was designed for sourcing decisions regarding drug supply for the Swedish county councils. The decision model was based on three main areas that were established as critical in the selection of management methods regarding the drug supplying – focus on core activities, cost savings and quality of care. These areas formed the basis of the decision model, and were established instrumental in sourcing decisions regarding drug supplying in Swedish health care.

A large part of Swedish medical care is expected to be provided from the primary health centers. However, these centers are experiencing challenges in terms of shortages of personnel, an increased volume of patients, higher workload, increasing queue lengths, and increasing costs. Addressing these issues at the primary health centers is important for both improving the operation at the local centers and the functionality of the Swedish healthcare system. This thesis aims to explore the primary health center operation, focusing on a typical public primary health center in Stockholm. This is done to find parameters that affect the flow of patients and develop a graphical model that serves as a foundation for further model development, simulations and optimization of good health. To address the complex and dynamic primary health center system, a system dynamics approach is adopted. A literature review was conducted to gain an understanding of the primary health center environment and to identify parameters that impact the primary health centers ability to operate and/or affect the quality of service towards patients. The model development involved constructing cases and extracting parameters that change over time. The parameter relationships were determined through interpretation and are supported by literature. The model was qualitatively validated with the assistance of expert feedback. The presented result is determined to capture the basic operation of the primary health center and the model can be used as a foundation for further simulations. / En stor del av den svenska sjukvården förväntas levereras från vårdcentraler. Vårdcentralerna står dock inför utmaningar när det gäller brist på personal, ökad patientvolym, högre arbetsbelastning, ökade kölängder och ökande kostnader. Att hantera dessa problem på vårdcentralerna är viktigt både för att förbättra den lokala verksamheten och funktionaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Syftet med detta arbete är att undersöka vårdcentralens verksamhet och fokuserar på en typisk offentlig vårdcentral i Stockholm. Detta görs för att hitta parametrar som påverkar patientflödet, för att utveckla en grafisk modell som utgör en grund för vidare modellutveckling, simuleringar och optimering av god hälsa. För att adressera det komplexa och dynamiska vårdcentral-systemet antas ett system dynamiskt tillvägagångssätt. En litteraturgenomgång genomfördes för att få en förståelse för vårdcentralens miljö och identifiera parametrar som påverkar vårdcentralens förmåga att driva verksamheten och/eller påverkar kvaliteten på vården för patienter. Modellutvecklingen innebar att konstruera fall och extrahera parametrar som förändras över tid. Parametrarnas relationer bestämdes genom tolkning och stöds av litteratur. Modellen genomgick en kvalitativ valideringsprocess baserad på expertutlåtanden. Resultatet, den grafiska modellen, som presenteras anses fånga vårdcentralens grundläggande funktion och kan användas som grund för vidare simuleringar.