Agriculture faces significant challenges with current climate change and a growing global population. Increasing dry periods, even in Sweden, require increased field irrigation to secure harvests while water availability decreases. Research in remote sensing has led to significant technological advancements where soil moisture can now be detected with precision at 100x100 meters. This study aims to evaluate how well satellite analysis of soil moisture aligns with field experiments and its usefulness for irrigation decisions. Through the collection and analysis of data from both field measurements and satellites, the agreement between these has been examined where statistical measures such as NNSE, RMSE, and MAE have been used. A challenge with satellite analysis is its limitation to measuring soil moisture only in the top layer (3-5 cm) of the soil, which does not estimate the water content in the root zone required for irrigation decisions. To address this, the cumulative function matching method (CDF-method) was used to estimate the water content in the root zone based on satellite measurements of the top soil layer. The results show that satellite data aligns with field measurements for various locations in Sweden, with NNSE values between 0.08-0.61 and an accuracy (MAE) of 4.51-6.99 % water content. Furthermore, the results indicate that water content in the root zone can be estimated from surface soil moisture using the CDF matching method with an accuracy of 1.28-6.41 %. However, this method requires cross-validation in the field where the estimation is to be performed, and the use of satellite analysis for irrigation decisions is limited to the field level. To effectively utilize satellite analysis as a global decision support, methods for estimating water content in the root zone need to be developed to be more applicable for the different soil types.

This report covers a project aimed at creating accessibility-adapted templates for a SaaS environment, in accordance with WCAG guidelines and the EN 301 549 standard. The work began with a comprehensive planning phase where a timeline was established and thorough research on the relevant guidelines was conducted. The research resulted in two checklists, one for forms and one for tables, specifying the criteria required to achieve accessibility for these components. The checklists were then used as a method for adapting the templates for accessibility. During the construction phase, the templates were developed using HTML and PHP to create dynamic content and functionality. Bootstrap was used to follow the company’s graphical profile, and ARIA attributes were added to improve accessibility. The templates were tested with tools such as the W3C Markup Validation Service and WAVE Evaluation Tool to ensure correctness and accessibility. The results showed that the templates were mostly correct, with only minor adjustments needed to achieve full accessibility. The project has successfully achieved its goals by delivering user-friendly and accessible templates. These templates are expected to reduce the workload for developers and integrate accessibility adjustments effectively into the development process. Future improvements may include the development of more templates and the integration of the WAVE tool into the ongoing development work. / Denna rapport behandlar ett projekt där målet här varit att skapa tillgänglighetsanpassade strukturmallar for en SaaS-miljö. Dessa skapades i enlighet med riktlinjerna från WCAG och standarden EN 301 549. Arbetet inleddes med en omfattande planeringsfas där en tidsplan upprättades och noggrann forskning om de relevanta riktlinjerna genomfördes. Forskningen resulterade i tva checklistor, en för formulär och en för tabeller, som specificerar de kriterier som krävs for ätt uppnå tillgänglighet for dessa komponenter. Checklistorna användes sedan som metod vid tillgänglighetsanpassning av strukturmallarna. Under konstruktionsfasen utvecklades mallarna med HTML och PHP för att skapa dynamiskt innehåll och funktionalitet. Bootstrap användes for att följa fallföretagets grafiska profil, och ARIA-attribut lades till for att förbättra tillgängligheten. Tester genomfördes med verktyg som W3C Markup Validation Service och WAVE Evaluation Tool för att säkerställa korrekthet och tillgänglighet. Resultaten visade att strukturmallarna i huvudsak var korrekta. For att uppnå full tillgänglighet krävdes endast mindre justeringar. Projektet har framgångsrikt uppfyllt sina mål genom att leverera användarvänliga och tillgängliga strukturmallar. Dessa mallar förväntas minska arbetsbördan för utvecklare och integrera tillgänglighetsanpassningar effektivt i utvecklingsprocessen. Framtida förbättringar kan inkludera utveckling av fler mallar och integration av WAVE-verktyget i det kontinuerliga utvecklingsarbetet.

Växa Sverige is one of Sweden's largest associations working towards sustainable, profitable and competitive agricultural production. In Sweden, there is a requirement for all cattle to be registered with the CDB and all events related to each animal have to be reported. Växa provides an application, MinGård, where farmers can register their herds, cattle and associated events. MinGård needs a new, more modern interface focusing on accessibility. Currently, the application is only adapted for computers, with accessibility issues. It needs to be usable by everyone, on all different devices. Växa is not going to use the whole application, they will only use it as an inspiration for a new interface. Hence only test data is used in the application. The application is developed using React, TypeScript, and Bootstrap for frontend and Laravel for backend with an API and a MySQL database is used for data storage. The web application includes functions for authentication, user registration, user login, viewing the user's herds and animals, fetching and reporting events related to the animals in the herd, viewing details about a specific animal and associated events and from the detailed view of an animal, browsing through all animals in the herd. Logged-in users can change account details such as name and email address and upload pictures of themselves and their animals. The result of the project is a new interface for MinGård that has been tested, validates correctly and meets the accessibility requirements for public services. The application is accessible to everyone, usable on all devices and browsers. Växa can use prototypes and the application for inspiration in developing a new version of MinGård. / Växa Sverige är en av Sveriges största husdjursföreningar som jobbar för en hållbar, lönsam och konkurrenskraftig lantbruksproduktion. I Sverige finns det krav på att all nötkreatur ska registreras hos CDB och att alla händelser för varje djur rapporteras. Växa tillhandahåller en applikation, MinGård där lantbrukare kan registrera sina besättningar, djur (nötkreatur) och tillhörande händelser. MinGård behöver ett nytt, modernare gränssnitt som fokuserar på tillgänglighet. Idag är applikationen endast anpassad för datorer och det finns brister i tillgängligheten. Den behöver kunna användas av alla, från alla olika enheter. Växa kommer inte att använda applikationen utan vill endast ha inspiration till ett nytt gränssnitt och därför används endast testdata i applikationen. Applikationen utvecklas med React, TypeScript och Bootstrap för frontend och Laravel för backend med API och en MySQL-databas som datalagringskälla. Webbapplikationen innehåller funktioner för autentisering, registrera användare, logga in användare, se användarens besättningar och djur, hämta och rapportera händelser kopplade till djuren i besättningen, se detaljer om ett specifikt djur och tillhörande händelser samt att från detaljnivå kunna bläddra mellan alla djur i besättningen. Inloggade användare kan dessutom ändra kontouppgifter såsom namn och mejladress och ladda upp bilder på användaren och djur. Resultatet av projektet är ett nytt gränssnitt till MinGård som har testats, validerar korrekt och följer de tillgänglighetskrav som finns för offentlig service. Applikationen är tillgänglig för alla, kan användas på alla enheter och i olika webbläsare. Växa kan använda prototyper och applikation för inspiration vid utveckling av en ny version av MinGård.

Den här studien syftar till att få ökad kunskap om på vilka sätt utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan arbetar med validering av reell kompetens. Metoden som används är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju personer som arbetar hos olika anordnare av yrkeshögskoleutbildningar. Med utgångspunkt i tidigare forskning om validering och olika perspektiv på kunskap, kompetens och lärande visar de viktigaste resultaten att informanterna ser reell kompetens som en möjlighet men hur informanterna synliggör den skiljer dem åt. Ett ständigt närvarande orosmoln för informanterna är att subjektiviteten påverkar tillförlitligheten vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten i deras arbete. Studien belyser utmaningen att arbeta med validering av reell kompetens. Komplexiteten är stor vilket visar sig både i tolkning av centrala begrepp, subjektivitetens ständiga närvaro samt att informanterna efterfrågar tydliga riktlinjer och generaliserbara metoder. / The aim of this study is to increase the knowledge on how organizers of higher occupational educators work with recognition of prior learning (RPL). The method used is semi-structured interviews with seven professionals from seven different educational organizers of higher occupational education. With a starting point in earlier research and on different views on knowledge, competence and learning are the most interesting findings that the informants look upon recognition of prior learning as a possibility, but the way the informants visionalize RPL differs. An ongoing air of consciousness is how subjectivity influences the reliability, which in the next step can have a great impact of the legal rights of the individuals. The study stresses the challenge working with RPL. There is a great complexity shown in differences in interpreting central concepts and that the subjectivity is always present. The informants ask for guidelines and methods possible to generalize.

Arbetet är en intervjustudie med kompletterande dokumentstudie som syftar på att utforska och belysa beteendevetares kompetenser och upplevelse av arbetsmarknaden. Examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet Sundsvall/Härnösand, som innehar anställning, intervjuas för att skapa en bild av deras upplevelser av utbildning, kompetenser och arbetsmarknaden. Dokumentstudie av lärosätets utbildningsplaner och urval av relevanta kursplaner sker för att skapa komparativa data, samt för att utforska lärosätets kommunikation gällande programmet.Resultatet visar att de examinerade studenterna upplever en växande efterfrågan av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare beskriver de examinerade studenterna en rad komplexa kompetenser som de upplever att de erhållit från utbildningen. Som avslutande belysningspunkt ifrågasätts det om det finns någon reell separation mellan att uppleva sig som bildad eller anställningsbar. I fallet beteendevetare som erhållit examen från Mittuniversitet finns det ingen upplevd skillnad mellan att vara bildad eller anställningsbar, då de tillfrågade individerna upplever sig själva som bildade och anställningsbara. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

<p>Denna uppsats är en del av trafiksäkerhetsprojektet FICA (Factors Influencing the Causation of Accidents and Incidents), vars målsättning är att genom en förståelse för förarbeteende kunna utveckla aktiv säkerhetsteknologi för fordon. Inom detta projekt kommer en metod för olycksanalys, DREAM (Driving Reliability and Error Analysis Method), att användas. Den här uppsatsen handlar om att utvärdera och utveckla denna analysmetod. Arbetet med metoden har främst gällt användbarhetsaspekter av DREAM. Även olika kvalitetsaspekter som till exempel replikerbarhet, har undersökts. Arbetet har skett genom ett antal studier där DREAM tillämpats på olycksmaterial. DREAM har bland annat testats genom en kooperativ utvärdering där testpersonerna fick"tänka högt"medan de utförde analysen. Arbetet resulterade i vissa förändringar i den befintliga metoden, samt i en manual till DREAM och mallar att fylla i vid en analys.</p>

<p><em>Vaginism är ett sexuellt problem som förekommer hos kvinnor och som i tidigare utvärderade behandlingar betraktats som kvinnans problem. Forskning inom området vaginism är begränsad och kunskap om parrelationens roll för vidmakthållandet av problematiken och upplevd relationstillfredsställelse saknas. Studiens syfte var att utforma en parbehandling där kommunikationsinterventionen validering lärs ut som färdighet, utforska om det fanns ett intresse för deltagande, samt utvärdera om behandlingen kan påverka relationskvalitet och individuellt välbefinnande. Studien använde en single subject design där ett par fullföljde behandlingen. Resultatet visar ett begränsat intresse för deltagande och ingen större effekt av interventionen. Validering är en outforskad intervention som behöver utvärderas vidare inom området parbehandling. Att erbjuda parbehandling för par där kvinnan har vaginism är utmanande.</em></p> / <p><em>Vaginismus is a sexual problem that occurs in women. In previous evaluated studies it has been regarded as a problem belonging to the woman. The field of science is limited and the knowledge about the role of couple interaction for the maintaining factors of the problem and couple satisfaction is unknown. The aim of the study was to design a couple treatment where the communication skill validation, is learned, investigate if there where an interest for participating, and evaluate if treatment affect relationship satisfaction and individual well-being. The study has a single-subject design where one couple completed the treatment. The result shows that there was a limited interest for participating and no visible effect of the intervention. Validation is an unexplored intervention that needs to be evaluated further in the area of couple treatments. To offer couple treatment for couples where the woman has vaginismus is challenging. </em></p>

Vaginism är ett sexuellt problem som förekommer hos kvinnor och som i tidigare utvärderade behandlingar betraktats som kvinnans problem. Forskning inom området vaginism är begränsad och kunskap om parrelationens roll för vidmakthållandet av problematiken och upplevd relationstillfredsställelse saknas. Studiens syfte var att utforma en parbehandling där kommunikationsinterventionen validering lärs ut som färdighet, utforska om det fanns ett intresse för deltagande, samt utvärdera om behandlingen kan påverka relationskvalitet och individuellt välbefinnande. Studien använde en single subject design där ett par fullföljde behandlingen. Resultatet visar ett begränsat intresse för deltagande och ingen större effekt av interventionen. Validering är en outforskad intervention som behöver utvärderas vidare inom området parbehandling. Att erbjuda parbehandling för par där kvinnan har vaginism är utmanande. / Vaginismus is a sexual problem that occurs in women. In previous evaluated studies it has been regarded as a problem belonging to the woman. The field of science is limited and the knowledge about the role of couple interaction for the maintaining factors of the problem and couple satisfaction is unknown. The aim of the study was to design a couple treatment where the communication skill validation, is learned, investigate if there where an interest for participating, and evaluate if treatment affect relationship satisfaction and individual well-being. The study has a single-subject design where one couple completed the treatment. The result shows that there was a limited interest for participating and no visible effect of the intervention. Validation is an unexplored intervention that needs to be evaluated further in the area of couple treatments. To offer couple treatment for couples where the woman has vaginismus is challenging.

Barnpsykologiska utredningar har blivit allt vanligare. En viktig del av en utredning är återgivningen då resultaten delges föräldrarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka föräldrars upplevelse av en återgivning med fokus på relationen till utredaren, validering, invalidering, samt emotioner i förhållande till upplevelsen av att ha fått ny förståelse för barnet. Studien är en tvärsnittsstudie med 33 deltagare. Resultaten visar att positiva emotioner och invalidering är de bästa prediktorerna för i vilken grad föräldrarna upplever att de får ny förståelse. Studiens design gör att det inte går att uttala sig om sambandens riktning. Resultaten indikerar att när föräldrar upplever positiva emotioner och inte upplever sig invaliderade under återgivningen finns goda förutsättningar för att de får ny förståelse för sitt barn och att utredningen kommer barnet till godo. / Psychological assessment of children has become increasingly common. One important aspect of an assessment is the feedback, when the result is communicated to the parents. The aim of the present study is to investigate parents’ experience of assessment feedback, with focus on the relation to the assessor, validation, invalidation and emotions in relationship to the experience of having obtained a new understanding of the child. The study is a cross-sectional study including 33 participants. The results show that positive emotions and invalidation are the two best predictors as to what degree the parents experience that they have been given a new understanding of their child. The study design prevents any conclusions regarding the directions of relationships. The results indicates that when parents experience positive emotions, while not feeling invalidated during the assessment feedback, there are good prerequisites for the parents obtaining a new understanding of their child and that the assessment will be beneficial to the child.

Studies indicate that between 6-9% of all children has some type of voice problems. Voice problems in children may have different etiology and can affect all ages. In Sweden, there is a lack of a standardized questionnaire addressed to children with voice problems and their legal guardians. The purpose of this study was to translate and validate the Pediatric Voice Handicap Index (pVHI) in Swedish children aged 6 to 10 years. The study was carried out through an internet-based assessment form for children referred to speech and language pathologist/ phoniatrican due to voice disorders in Sweden and a matched control group of children without voice problems. The experimental group consisted of 13 children with voice problems and the control group of 29 children. The questionnaire was filled out by the guardian in cooperation with the child. It contained 23 claims separated into three domains: functional, physical and emotional. The results of each child’s assessment were the total pVHI, with a maximum of 92 points. A comparison between results presented in the original pVHI showed great similarities regarding mean values within the three domains the total pVHI and the experimental group’s estimation of over- all voice problems on a VAS- scale. The internal validity of the translation was high with a Cronbach´s alpha at .95- .96 within the different domains. Significant differences were found between the experimental group and the control group in each domain. There was also a significant difference between the experimental group and the control group regarding total pVHI. The results indicate that the translation of pVHI is easy to fill out and close to the original. Also, it discriminates between children with and without voice disorders indicating good sensitivity and specificity, which is central in a broader use. / Studier visar att mellan 6- 9 % av alla barn har någon form av röstproblem. Röstproblem hos barn kan ha olika etiologi och kan drabba alla åldrar. I Sverige har ett standardiserat skattningsformulär riktat till barn med röstproblem och dess målsmän saknats. Syftet med föreliggande studie var att översätta och validera pediatric Voice Handicap Index (pVHI) för svenska barn mellan 6 till 10 år. Studien utfördes genom ett internetbaserat skattningsformulär till barn med målsmän som sökt hjälp för röstbesvär hos logoped/foniater i Sverige samt en matchad kontrollgrupp utan uttalade röstproblem. Experimentgruppen bestod av 13 barn med röstproblem och kontrollgruppen av 29 barn. Skattningsformuläret fylldes i av målsmän i samråd med barnet. Det innehöll 23 påståenden fördelade inom tre domäner; funktionell, kroppslig och emotionell. Sammantagna resultatet av varje barns skattning utgjorde ett total pVHI där 92 var maxpoäng. Vid jämförelser mellan resultaten i den ursprungliga pVHI och föreliggande studie återfanns stora likheter på medelvärden inom de tre domänerna, för total pVHI och för experimentgruppens skattning av omfattning av deras röstproblem på en VAS-skala. Den interna validiteten av den översatta svenska versionen var hög med ett Cronbach's alfa på .95 till .96 inom de olika domänerna. Signifikant skillnad återfanns mellan experimentgrupp och kontrollgrupp inom varje domän. Det var även signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppens total- pVHI. Resultaten i föreliggande studie tyder på att översättningen av pVHI var nära den ursprungliga versionen. Dessutom diskriminerar översättningen mellan barn med och utan röstproblem vilket indikerar på god sensitivitet och specificitet, något som är centralt för en bredare användning.