Syftet med studien är att undersöka huruvida föräldrar är nöjda eller missnöjda med det alltmer ojämna uttaget av föräldraledighet som sker då familjen växer och får sitt andra barn. Utgångspunkten är att föräldrar i regel vill vara föräldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tänkas vara begränsat av olika skäl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en känsla av att vara mindre nöjd. Med utgångspunkt i dels ekonomisk rationalitet förväntas främst männens val vara begränsat. Utifrån det här perspektivet utgör deras högre inkomstnivå ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av föräldraledigheten. Det här anses minimera förlusten av tid och ekonomi. Vid ankomsten av ett andra barn kan man tänka sig att en arbetsdelning blir ännu viktigare, varför studiens första hypotes är att män är mer nöjda med fördelningen till första barnet. Utifrån ett könsrollperspektiv förväntas kvinnor vara mer nöjd med fördelningen till det andra barnet. Sannolikt kan man anta då kvinnan är hemma en längre period har hon större möjligheter att bekräfta sig själv som en god ansvarstagande mor. Nöjdhet undersöks i två logistiska regressionsanalyser och baseras på datamaterialet Tid och pengar som är en undersökning gjord år 2003 från Riksförsäkringsverket. Urvalet består av 4000 biologiska eller adoptivföräldrar till barn födda år 1993 och 1999. Resultatet visar att längden på föräldraledigheten har en given effekt för männens nöjdhet. Huruvida familjen för ekonomiska resonemang när föräldraledigheten ska fördelas är utifrån den här studien svårt att svara på, men resultatet kan tolkas som att män värdesätter tiden med barnen högt och att ekonomi inte behöver spela en avgörande roll. Kvinnor visar sig i motsats till studiens andra hypotes vara mer nöjda med fördelningen till det första barnet. Det här tyder på att föräldrarna inte alls är nöjda när uttaget tenderar att bli ojämnt i takt med att familjen växer. Det faktum att det ojämna uttaget trots allt sker kan tolkas som att de normativa könsrollerna än idag tycks ha en tendens att styra valet. På samma sätt som män tycks möta en del hinder från att vara föräldralediga tycks kvinnor i motsats uppleva begränsningar i att avstå den.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa. Tidigare har tekniska begränsningar utgjort ramar för vad som är genomförbart, idag är det i högre grad upp till människan själv att sätta begränsningar. En slutsats jag drar utifrån undersökningen är att de intervjuade kan uppleva detta ansvar för sina egna förutsättningar som hämmande för den musikaliska produktiviteten.

Lärmiljön är en ofrånkomlig del i varje elevs skolgång men med olika utformningar och skilda syften. Under lång tid har elever placerats vid bänkar på långa rader men i linje med samhällets nya krav på elevers bemästrande av helt andra kompetenser än tidigare har också lärmiljön kommit att ändras. Trots det visar undersökningar från Skolverket att lärmiljön tas för självklar vid granskningar av skolor och därmed ofta åsidosätts. Denna studie syftar därför till att undersöka elevernas upplevelse av lärmiljön i ett klassrum där de själva väljer sin plats i rummet, bland olika alternativ med skilda egenskaper. För att kunna uppmärksamma vad miljön gör med eleven har en interpretativ fenomenologisk analysmetod använts med verksamhetsteorin som utgångspunkt. Denna granskar elevernas handlande som en del i ett verksamhetssystem utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den empiri studien grundas på är sex kvalitativa intervjuer, utförda på sex elever från en klass i årskurs tre. Studien visar på att eleverna har en positiv upplevelse av lärmiljön och gör medvetna val utefter platsens funktion och syftet med aktiviteten. Det går att se på vissa samband i platsvalet utifrån avsedd aktivitet men också utifrån elevernas personliga val samt val baserade på ställen där de känner att de kan utföra sina arbetsuppgifter.

Det individualistiska samhället kännetecknas av ett ökat ansvar för individen att utforma sitt liv och sin framtid. Prestation och perfektion är intressanta fenomen direkt relaterade till valmöjlighet. Kan dessa fenomen till och med uppfattas som ideal i det individualistiska samhället? Syftet med studien har varit att undersöka hur det mänskliga beteendet förhåller sig till de samhälliga idealen som markerar perfektion och som utmanar individen att göra sitt yttersta. Studien är explorativ och använder sig av en enkät som undersökningsmetod. Den tar hjälp av en mer kvantitativ forskningsansats i form av statistisk för att nå syftet och kunna svara på frågeställningen. Resultatet visar en tendens enligt dessa linjer, där det är upp till själva individen att utforma sitt liv och det viktigast av allt. Studien visar att perfektion och vikten av prestation är indikationer på att dessa fenomen kan uppfattas som moderna ideal. Vidare forskning skulle behövas i form av experiment, eller jämförande ansatser av mer kollektivistiska samhällen.

Sammanfattning Bakgrund Dagens äldre uppnår en högre ålder och de blir allt fler. Äldre personer idag har generellt sett bättre matvanor än vad de hade förr men trots detta är undernäring ett vanligt förekommande problem. Detta inkluderar även äldre personer med hemtjänst. Många äldre riskerar även att drabbas av social isolering, vilket kan påverka ett hälsosamt åldrande och motivationen att äta. Personalen i hemtjänsten har en betydelsefull roll när det kommer till maten och det är därför av vikt att lyfta fram deras tankar och åsikter kring matsituationen.  Syfte Syftet var att undersöka hemtjänstspersonalens tankar kring maten som serverades till brukarna i en mindre kommun.  Metod Fyra individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med personal i tre hemtjänstsgrupper. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad frågeguide. Varje intervju spelades in och transkriberades ordagrant samma dag som de genomfördes. Därefter analyserades materialet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna delade till stor del åsikter, tankar och känslor kring den mat som tillagades åt brukarna. Det framkom frustration över tiden till matlagningen, biståndsdirektiven samt att deltagarna inte kunde påverka maten från en privat aktör i kommunen. Det upplevdes ansvar över den mat som tillagades och inhandlades till brukarna. Deltagarna gjorde sitt bästa utifrån den tid som brukarna var beviljade till matlagningen och de hade många önskemål och drömmar för att förbrättra brukarnas situation.  Slutsats Deltagarna uttryckte frustration kring tidsbrist, tvetydiga direktiv, brukarnas anpassning samt missnöjde över att inte ha möjlighet att påverka brukarnas matsituation. Personalens erfarenheter bör ses som en tillgång och deras tankar och idéer bör tas tillvara.

Sedan början av 1900-talet har de flesta förlossningar skett på sjukhus och antalet hemförlossningar har minskat drastiskt. Idag är hemförlossningar ytterst ovanligt i Sverige och finns ej som ett vårdval trots att kvinnor har rätt till självbestämmande vad gäller sin graviditet och förlossning.  Syftet var att beskriva kvinnors anledningar till att välja hemförlossning.    En litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt utfördes som metod. Databassökning skedde i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades och inkluderade artiklar analyserades med integrerad analys.   Studiens resultat mynnade ut i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin var “på kvinnans egna villkor” med subkategorierna “egenmakt och kontroll”, “hemmet som en trygg plats”, “tron på den egna kroppen” och “den fysiologiska födseln” samt “val av närvarande personer”. Den andra huvudkategorin var “att undvika negativa upplevelser” med subkategorierna “tidigare negativa erfarenheter” och “viljan att undvika interventioner”.    Slutsatsen var att det finns olika anledningar till att kvinnor väljer hemförlossning där de främsta är att föda på sina egna villkor och önskan att undvika negativa upplevelser. Kvinnor vill ha inflytande över sin förlossning och ha möjlighet att välja personer som ska närvara och stödja kvinnan. Hon vill föda på en trygg och säker plats, hemmet, där hon har större möjlighet till en normal eller fysiologisk förlossning utan onödiga interventioner. För att främja kvinnors självbestämmande bör alternativ till sjukhusförlossning erbjudas. / Since the beginning of the twentieth century, the majority of births have taken place in hospitals, and the number of home births has decreased substantially. Home birth is utterly rare in Sweden, and it is not a publicly funded option for Swedish women, even though women should have the right to independently make decisions about their pregnancy and labor.   The aim of the study was to describe women’s reasons for choosing home birth.  A literature review with a systematic approach was the performed method. Databases used for this purpose were PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were quality reviewed and analyzed through integrated analysis.    The findings of the study were presented in two main categories with appurtenant subcategories. The first main category was “the woman’s own terms” with subcategories “empowerment and control”, “the home environment is a safe space”, “belief in the body and the physiologic birth” and “choosing present people”. The second main category was “wanting to avoid negative experiences” with subcategories “previous negative experiences” and “wanting to avoid interventions”.  The conclusion was that there are various reasons why women choose home birth where the main reasons were to give birth on their own terms and a desire to avoid negative experiences. Women want to be able to influence their labor and have the opportunity to choose people who will be present and support the woman. She wants to give birth in a safe and secure place, her home, where she has a better chance for a normal and physiological birth without unnecessary interventions. In order to promote women's self-determination, alternatives to hospital birth should be offered.

Denna uppsats handlar torrt och gott om föräldrars möjlighet att välja grundskola åt sitt barn och vilka effekter det ger på skolorna. Uppsatsen är skriven som ett avslutande arbete på Lärarutbildningen i Malmö av två studenter. Syftet är att få kunskap om hur föräldrars möjligheter att välja grundskola åt sitt barn påverkar verksamheten för skolorna. Studien undersöker grundskolor i Lund och Malmö, både genom kvantitativ statistik för urval, och med kvalitativa intervjufrågor till rektorer som arbetar på de undersökta skolorna i de olika städerna. För att tolka resultatet används Bourdieus teorier om kapital, sociala grupper och habitus, samt tidigare forskning och undersökningar gjorda av olika statliga institutioner. På grund av ett stort bortfall blev resultatet bara utifrån skolor med en för staden jämförelsevis hög utbildningsbakgrund hos elevernas föräldrar,och inte blivit så heterogent som författarna hoppats på. Författarna använder tre olikaurvalsgrupper i olika försök att skaffa en större heterogenitet, baserat på etnisk blandning och föräldrars utbildningsnivå. En slutsats som kan dras från resultatet är att ryktet i många fall är den viktigaste faktorn för om föräldrarna väljer eller inte väljer att låta sitt barn börja på en skola. En annan slutsats blev att om en skola hade ett bevakningsområde eller inte gjorde det stor skillnad på vilken roll de fria skolvalet spelade i planeringen av verksamheten, och hur medvetna skolorna var om vilka konsekvenser det fria skolvalet kunde föra med sig.

Medlemskapet i EU har fått effekter på den direkta beskattningens område då internrättsliga skatteregler måste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv källskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker på bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som är kopplade till den skattskyldiges personliga förhållanden. Mot bakgrund av EUDs praxis fastställdes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod då en icke-bosatt beskattades hårdare än en bosatt person i motsvarande situation. Genom att i SINK och A-SINK införa en möjlighet för den icke-bosatta att bli undantagen beskattning enligt respektive lag för att istället bli beskattad enligt IL, var lagstiftarens uppfattning att den fastställda diskrimineringen neutraliserades. I mars 2010 meddelade EUD dom i C-440/08 Gielen. I målet fastställdes att en valmöjlighet inte neutraliserar en diskriminering. Den intressanta frågan är huruvida SINK och A-SINK, mot bakgrund av Gielen, anses utgöra diskriminering av icke bosatta, då kostnadsavdrag och personliga avdrag inte medges. Mer generellt kan frågan ställas om möjligheten att välja behandling innebär att icke-bosatta inte längre diskrimineras.   Enligt författaren utgör SINK och A-SINK en diskriminering av icke-bosatta då valmöjligheten inte är tillräcklig för att åtgärda den oförenlighet som tidigare fastställdes. Författaren anser att lagstiftaren, i detta avseende, har missuppfattat principen om likabehandling med följden att SINK och A-SINK står inför en ytterligare EU-anpassning. Möjligen har den definitiva källskatten i SINK och A-SINK spelat ut sin rätt.